Grattis Adrian!

I dag är det Adrians namnsdag i Finland och det ska förstås firas.
I dag är det Adrians namnsdag i Finland och det ska förstås firas.

Huvudpersonen i mina böcker, Adrian Debutsky, har namnsdag i dag. Det ska förstås firas med mousserat vin. Jag har för mig att han hade föredragit riktigt champagne, men han är finkänslig nog att inte säga det högt åt mig.

Han är helt enkelt artig och kommer snällt att tacka för gåvan. Troligtvis kommer han att säga ”oj då, har du köpt den till mig, så snällt av dig”.

Någon tror kanske att det är jag som har uppfostrat honom. Men nej, det har i huvudsak hans mamma Helén gjort.
Många tror säkert också att jag vet vad Adrian tänker, vad han kommer att säga och göra. Helt enkelt för att jag som författare styr hans liv.

Men så enkelt är det inte alls. Adrian har en stark egen vilja och han är ganska envis. Vi har haft många duster då jag har skrivit saker om honom som han ansett borde ha förlöpt på annat sätt 🙂

Innerst inne är Adrian ändå en väldigt god människa, och jag tror att vi får en riktigt trevlig kväll med vår sparkling wine 😉

Fototriss – bokstäver

Tangentbordet är ett av de viktigaste redskapen då jag skapar mina texter till artiklar, böcker och till bloggen.
Tangentbordet är ett av de viktigaste redskapen då jag skapar mina texter till artiklar, böcker och till bloggen.
Idéer i mitt huvud knackas ned på datorn och blir ord som bildar meningar. Så småningom blir det ett manuskript som formar sig till en bok. Här ett utdrag ur "Skuggor av svek" och ett kapitel där huvudpersoner Adrian är lindrigt sagt förbannad.
Idéer i mitt huvud knackas ned på datorn och blir ord som bildar meningar. Så småningom blir det ett manuskript som formar sig till en bok.
Här ett utdrag ur ”Skuggor av svek” och ett kapitel där huvudpersoner Adrian Debutsky är lindrigt sagt förbannad.
På jobbet blir det i snitt nedknackat kanske kring 35 000 tecken i veckan. Svårt att räkna ut eftersom jag en dag kanske skriver 10 000 men en annan dag bara 3 000.
På jobbet som journalist vid Östra Nyland blir det i snitt nedknackat kanske kring 35 000 tecken i veckan. Svårt att räkna ut eftersom jag en dag kanske skriver
10 000 men en annan dag bara 3 000 tecken.

Så nu är jag då åter med i Fototriss. Temat ”Bokstäver” kändes ganska lätt. Jag gillar också svåra teman, men av någon anledning har jag dels varit lite slö med fototrissandet på senaste tid, dels bara glömt att delta. Ska försöka skärpa mig och bli aktivare!

Andra deltagare i Fototriss hittar du HÄR! De är många och bilderna är ofta mycket fina. När man kollar genom dem ser man hur många infallsvinklar det kan finnas på ett enda tema.

Sunshine award

Roligt med stafettpinne att sända vidare i bloggosfären!
Roligt med stafettpinne att sända vidare i bloggosfären!

Har fått en Award av Entomtastankar. Tackar så mycket för den!
Kul att få göra ett lite annorlunda inlägg och skicka stafettpinnen vidare till några av mina bloggvänner.

Här följer reglerna för utmärkelsen/awarden:

  • Använd Sunshine Award loggan i inlägget.
  • Länka till den som nominerade dig.
  • Skriv tio saker om dig själv.
  • Nominera tio bloggare som inspirerar och förgyller tillvaron i bloggvärlden.
  • Lämna en kommentar på dessa bloggares sida.

Här kommer tio saker om mig sjlv.

  1. Journalist på lokaltidningen Östra Nyland sedan 1987.
  2. Småstadsmänniska som älskar Lovisa i södra Finland där jag bor.
  3. Har skrivit tre romaner om nyhetschefen Adrian Debutsky, den första kom ut 2007. Jag blev medlem i Finlands svenska författareförening 2012.
  4. Gillar att skriva, läsa tidningar-böcker-bloggar, promenera och fotografera.
  5. Innebandysupporter som gärna följer Lovisa Tor så långt på innebandykartan i Finland man kan nå.
  6. Gift med svenska Benny sedan 1998, har det jag kallar mitt andra hem med släkt och vänner i Stockholm samt trakten kring Eskilstuna-Västerås.
  7. Tycker om att resa, hoppas få se Bolivia någon dag.
  8. Sommarmänniska som ändå allt mer börjat se det fina i alla andra årstider också. Gillar mycket att hjälpa till i simstrandens kiosk som maken haft hand om sedan 1999.
  9. Vill vara en glad och empatisk människa som ser positivt på livet.
  10. Har olika rädslor, känner ibland oro, jobbar med självkänslan.

Har många bloggvänner som jag tycker väldigt mycket om. Placerar dem inte i någon viktighetsordning, utan väljer bara ut tio.

1. Alenaid.
2. Stoffisen.
3. Intefangördetdet.
4. Ingrid.
5. Ingescyber.
6. Mickandialog.
7. Mobilt liv med Susanne.
8. Jeanettes perspektiv.
9. Northwig blogg.
10. I mitt tankerum.

Kändis kände mig!

Underhållande föreläsning med viktigt budskap höll Anne Hietanen i Lovisa gymnasium i dag. Foto: Hanna Stringer.
Underhållande föreläsning med viktigt budskap höll Anne Hietanen i Lovisa gymnasium i dag. Foto: Hanna Stringer.

Du som inte känner Anne Hietanen hittar hennes blogg här. Anne har medverkat (och gör det fortfarande) i massor av radio- och tv-program. Men nu har hon också inlett en turné, och så vitt jag förstår besöker hon främst finlandssvenska skolor.

Sitt första besök gjorde hon i dag i Lovisa gymnasium. Med inlevelse och ett stänk av både humor och allvar berättade hon om sina ungdomsår. Då hon led av både anorexi och hetsätning.

Det som värmde mitt hjärta lite extra var att Anne kände igen mig. Jag undrade hur det kunde komma sig.
– Ja, men du är ju Debutsky, sa hon. Jag läser din blogg!

Och jag som trodde att det bara vara jag som läste hennes 🙂

Det kändes också skönt att höra att en så vacker och trevlig kvinna, som jag trodde var hur van vid att uppträda som helst, kan erkänna att hon är nervös inför många framträdanden. För det är ju också jag.
Glad i hågen tackar jag ofta ja än till det ena framträdandet och än till det andra. Sedan sitter jag där och är skitnervös med snudd på panikångestattacker.

Och om du läser det här Anne så kändes det jättekul att du kallade mig Debutsky. Adrian Debutsky – min romankaraktär – känner sig smickrad för det.

Artikeln om Annes besök i gymnasiet finns HÄR.

På FÖRSTA sidan i Husis…

Blev överraskade av att hitta mig själv på Hufvudstadsbladets parad. Men visst var det kul också!
Blev överraskade av att hitta mig själv på Hufvudstadsbladets parad. Men visst var det kul också!
Mittuppslaget och kulturen såg ut så här.
Mittuppslaget och kulturen såg ut så här.

Nu beter jag mig inte alls som en typisk östnylänning. Alltså, jag är inte så anspråkslös som jag borde vara. Och Jantelagen – vad handlar den om?

Klart att jag är glad att Hufvudstadsbladet ville intervjua mig. Jag har skrivit tre böcker, men jag har gett ut dem på eget förlag, och då är det svårare att få synlighet.

Jag är nöjd för att skribenten ur allt mitt svammel, och mina mycket ostrukturerade svar på hennes frågor, lyckades få fram exakt det jag tycker är viktigt.
Att kärleken har många ansikten och att jag önskade jag kunde få vara man för en enda dag. Under den dagen vill jag inte göra några tråkiga saker, typ rensa avloppet. Nej, jag vill vara man för att jag vill höra andra skratta åt mina skämt, åt sarkasm och ironi och småvulgära vitsar. Sådant som män skrattar åt då det är män som berättar allt det där skojiga.

Nu är det ju så att jag får leva ut min manliga sida genom Adrian. Men om det är så att han är bisexuell (vilket jag inte vet om han är), så är jag inte det – om nu nån sitter och funderar på den saken.

Hela intervjun kan ni läsa tisdag 4 december på http://www.debutsky.fi under fliken Sagt / Tidningsklipp. Jag kommer att länka till grejen från den här bloggen också, sedan då min webmaster fått ut texten.

Julmånaden är här!

Signerar böcker på lokala bokhandeln.
Signerar böcker på lokala bokhandeln.

I går öppnades julgatorna i stan och många affärer höll öppet till tio på kvällen. Evenemanget Lovisa city shopping by night har arrangerats några år nu, en gång på våren och en gång kring första advent.

Träffade i går många trevliga människor i bokhandeln och signerade några böcker.

Spektakulär show med eld i olika färger.
Spektakulär show med eld i olika färger.

På Drottninggatan gavs en fin eldshow, som Adrian och jag missade då vi var i bokhandeln men Maken tog några bilder som vi fick kolla efteråt.

Tomten kom med brandbilen till torget och de här barnen hann först fram.
Tomten kom med brandbilen till torget och de här barnen hann först fram.

Jultomten kom med brandbilen och efter att de här barnen överräckt teckningar och önskelistor flockades både barn och vuxna runt gubben med det vita skägget. Kanske för att han bjöd på godis.

I kväll blir det julfest med Lovisa Tors innebandysupporters. Kanske jag kan visa några bilder från den festen i morgon. Om de klarar sedlighetströskeln till denna blogg, vill säga 🙂

Adrian är till salu

Adrian tycker att jag är alldeles för anspråkslös och att jag håller för låg profil då jag ska marknadsföra honom.
Så nu berättar jag då att han är till salu och dyr är han inte heller. Vem som helst som vill ha honom, kvinnor eller män, får köpa honom.
Vill du ge honom i julklapp åt någon, eller till födelsedagspresent eller vill du annars bara uppmuntra någon med hans sällskap, så får du honom signerad på fredag kväll i Lovisa bokhandel.

Och när jag nu är i farten bör jag väl berätta att han också finns till salu i Helsingfors, på Hbl:s kundtjänst. Han borde också finnas på bokhandeln Akademen där.
Han finns förstås också på Östra Nylands och Borgåbladets kundtjänst.
Och som om det inte var nog kan han beställas via carita@sulo.fi eller via www.debutsky.fi

Äntligen fick jag honom att se nöjd ut.
Och jag tror vi har orsak att återkomma inom kort. Exakt datum för publicering av intervjun har jag inte, men i dag ville Hufvudstadsbladet veta mer om honom – och tja, lite om mig också 😉

Härliga småstadstidningen utkom igen

Tidningen Pikkukaupunki (Småstadsliv) är en trevlig gratistidning som ges ut i Lovisa två gånger per år. De flesta artiklarna är på finska, men varje gång innehåller den också texter på svenska, både kortare och lite längre.

Tidningen trycks på ett behagligt papper, den är proffsigt layad och andas livsglädje. Egentligen borde den få något slags pris!

Det här skriver jag nu inte bara för att Adrian uppmärksammades i det nyaste numret. Jag har alltid gillat tidningen.

Nyaste numret av tidningen presenterade musik och böcker som kommit ut i Lovisa nyligen. Adrian och jag är förstås jätteglada för att det fanns plats för en liten presentation av Skuggor av svek.

Nuförtiden är det väl inte så vanligt att man spelar sådanahär spel? Själv spelar jag ofta Wordfeud på min iPad och HotShot via Facebook på datorn.
Men när min 78-åriga mor kommer på besök drar vi alltid fram det här spelet. I går spelade vi först en omgång, sedan hade vi köttfärslimpa med potatis och sallad.
Efter maten blev det ett spel till, kaffe, rund bulle och likör. Det här måste vi göra om snart igen!

BILDER från bokmässan

I strålande höstväder anlände jag i går till mässhallen i Helsingfors där bokmässan, och Mat & Vin-mässan arrangeras 25-28 oktober. Innanför dörrarna gick jag fram till disken med texten ”Esiintyjien kulkuluvat”. Där fick artisterna, föredragshållarna och gästerna sina passerkort. Det kändes roligare att få ett sådant kort att fästa på jackan än de där presskorten som jag annars får.

Så här såg borden med böckerna ut. Adrian låg bredvid boken om kollegan Burt Kobbat – ”Tenorens dotter”.

Före mig uppträdde bland andra Hbl-journalisten, Rysslandskännaren och författaren Anna-Lena Laurén, och Karl-Ove Knausgård (bilden). De hade minst tvåhundra åhörare, och en timme senare var det min tur. Då tunnades det ut i leden, men Adrian och jag tackar de cirka trettio som kom för att lyssna på oss.

Thomas Rosenberg intervjuade. Han har läst alla mina böcker och jag känner mig bekväm i hans sällskap. Att intervjua är en rätt svår konst. Själv är jag ofta rädd för att jag ska avslöja för mycket, till exempel om intrigen, så jag försöker att inte babbla på allt för mycket. Det är en balansgång och överlag gillar jag inte att uppträda, men det är ju en sak som hör till om man vill att böckerna ska bli lästa – och det vill man ju. Foto: Ann-Louise Laaksonen.

Jag signerade inte böcker i timmar men ganska många fler än i fjol, så det kändes kul! Foto: Ann-Louise Laaksonen.

Den enda boken jag själv köpte i år var Kaj Korkea-ahos ”Gräset är mörkare på andra sidan”. Och då jag råkade få syn på honom i vimlet ryckte jag honom i ärmen och fick en fin dedikation.

Började läsa boken i bussen på väg hem från mässan. Första kapitlet slutade så att det bådar gott för en spännande fortsättning.

BILDER från senaste dagarna

I tisdags köpte svärmor och FasterAster min bok. Adrian och jag tackar för visat supporterskap! Svärmor säger att hon vill kasta sig över boken och läsa den NU. Men för att kunna koncentrera sig måste hon ha helt tyst omkring sig och just nu tror hon inte det kan bli så lugnt i sommarstugan 🙂


I går spelade Tor mot Tapanilan Erä i innebandyligan och tog en skön seger med siffrorna 3-8. För en gångs skull en match där jag inte hade hjärtat i halsgropen. Tor övertygade och kapten Peik Salminen säger i intervjun åt mig och Östra Nyland att det var första gången under den här säsongen som laget spelade förnuftigt från början till slut.

I Mosabacka idrottscentrum där Tor spelade fanns det allt från innebandyarena till klätterväggar och faktiskt också möjlighet att öva bågskytte. JOUSI-ammunta på finska. Och vi som har en kille i vårt lag som heter Julius JOUSI. Tur att han inte fick en pil i baken.

I morse såg det ut så här jag skulle i väg med bilen vid 8.30-tiden. Jag var beredd! Första isskorpan för den här hösten och vintern.

I dag publicerades första recensionen för ”Skuggor av svek”. Adrian tycker meningen ”… att hon som kvinna skriver så känsligt om manlig sexualitet” var det bästa.
Det enda han hade att invända emot var då recensenten skrev att jag i boken använt uttrycket ”het i sängen”. Han letar som bäst i texten men vill påstå att just de tre orden aldrig förekommer.

Hela recensionen kan snart läsas på www.debutsky.fi.
Du som vill köpa boken men inte kan göra det via nätet eller i Lovisa bokhandel kan kasta iväg ett mejl åt carita (at) sulo.fi. Berätta vem du är, hur många böcker du vill köpa, ge din adress och säg också om du vill att bokens signeras.