… ser det ut så här då jag tittar ut genom fönstret.
Tidigare har det sett ut så här.
Och för mig är det ett mysterium att blomman jag fick alldeles i början av september fortfarande ser så här fin ut på min inglasade balkong. Det har ibland varit nästan minus tio grader ute, men blomman den kämpar på. Att den lite slokar här berodde bara på att den var törstig. Inte EN enda knopp har fallit av och inte EN enda blomma har jag tvingats bryta bort för att den skulle ha vissnat…
Är det nu det stora vemodet rullar in? När det mörknar fortare om kvällarna. Blir svalare i luften.
Men då det fortfarande kan vara otroligt varmt om dagarna.
Sommaren är inte slut. Än faller inte löven från träden.
Jag har cyklat mycket den här sommaren. Sålde ju bilen och har fått mycket motion 🙂 Under turerna hinner jag tänka mycket. Jag stresstrampar inte.
Jag känner vinden leka i håret, jag har tid att titta mig omkring.
Jag tänker att jag lever här och nu, och att jag är tacksam över så mycket.
För att jag har nära vänner som ger mig krafter och stimulerande jobbuppdrag.
Allt ordnar sig.
Flytten känns allt mer konkret. I dag anlände trettio lådor från GPmuutot.
Och i mitt stilla sinne undrar jag. Behöver jag så många lådor? Är det för mycket eller för lite?
Det känns väldigt mycket, för jag vill ju inte ha så många saker med mig.
En del möbler får också plats i bilen, och plastsäckar till exempel med kläder.
Första flyttlasset går fjärde augusti. Slutligen kan jag flytta till mitt nya hem först i slutet av månaden. Vilket betyder att jag först ska packa ner det jag inte har så där jätteakut behov av.
Och det jag inte har jätteakut behov av… behöver jag det alls?
Du som vill veta hur allt utvecklar sig, hur jag klarar flytten, hur mitt liv formar sig efter den, hur jag ser på skilsmässan och mitt liv överlag efter ett år eller två. Häng med här på min blogg så får du veta!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 