Du har hundra sommardagar, i dag är det den tredje

Igår var det den andra juni. Jag satt i trädgården och läste en veckotidning.

Sedan rensade jag lite på frilandet där jag bara sått blommor. En knapp hink med ogräs och jag var nöjd.

Jag tänker ju ofta att jag gärna skulle vilja baka något gott. Jag har försökt och mestadels misslyckats. Jag tycker att kakorna ser goda ut, men recepten är svåra… Så jag fortsätter väl köpa från lokala kafeterian och sparar mina nerver och den stolthet jag har kvar.

Där i trädgården började jag också fundera varför mycket av sådant jag tyckte om som barn och i ungdomen inte finns till salu mer. Mariekex med choklad på ena sidan. Kaffebönor, små runda och hårda som innehöll en sockerlag och riktigt kaffe – eller i alla fall en vätska, en essens, som smakade kaffe. Chokladen Royal smakar inte längre som förr. Bara den röda finns kvar? Den blå med mörk och ljus choklad är borta, den gröna med nötter likaså. Och den röda är fruktansvärt söt…

Men vissa saker är ändå som förr. Det säljs blommor på torget i Lovisa. Och mamma, snart 92 år, vill välja själv. Så länge som hon klarar av att bo hemma ska hon få ha de blommor hon vill ha, och vi får hjälpa till att sköta dem så gott vi orkar med min syster.

Hittade en dikt på Facebook, och googlade den efter det. Fann den sedan på många bloggar. Tycker att den är så vacker.

Den är skriven första juni, då morgondagen var den andra, och i dag är det redan den tredje sommardagen.

Hundra sommardagar

Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra 
sommardar,
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar,
då har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,
imorgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får,
är hundra 
sommardar per år,
imorgon är den andra.

Dikt av Caj Lundgren

Hoppa på tåget, där ordet är Ö

Dunkahäll, en härlig liten ö med fina klippor. Den ligger inne i Lovisaviken och var i min barndom ofta ett mål för utflykter med mamma, pappa och min syster. Those were the lucky old days ❤ Här var det härligt att bada.

Nu kommer jag nästan aldrig ut hit mer, jag har ju ingen båt. Här åker jag också bara förbi holmen med Svartholmsbåten, alltså med sikte på en annan ö i Lovisaviken.

Ordet ”Ö” är temat hos lokföraren Åke i Hoppa på tåget i dag.

Och så något helt annat, bara en bild av en skugga på golvet. Spetsgardinerna gör så fint mönster.

I natt regnade det äntligen. Vet inte hur många millimeter, har inte kollat mätaren än. Men gissningsvis runt 30 mm? Välkommet. Och lite åska i fjärran.

Ligger ofta och tittar på väderspektakel genom fönstret. Hade lagt mig strax före midnatt. Musiken från evenemanget Saltfest på Skeppsbron, som jag fick ta gratis del av hela dagen, tystnade prick klockan 24 såsom det enligt reglerna ska.
Vaknade av regnet och låg vaken en timme, det öste ner. Tack 🙏

Temperaturen gick ner från 28 i sovrummet till 25 och ute var det +19 i något skede. Väldigt skönt nu efter värmeböljan. Just nu behöver jag inte ha fläktarna att snurra här hemma. Ute verkar det vara behagliga +23. Kan ju alltid hoppas att augusti månad blir en månad med lagom sommarvärme 🙂

Öppna trädgårdar, Engströms

Del fyra av fem av de Öppna trädgårdar som vi besökte i söndags. Här finns en länk till arrangörens, trädgårdsföreningens sida. Via den hittar man alla trädgårdar då man scrollar lite nedåt.

Från den här gården har jag många barndomsminnen. Den ligger granne med min mammas gård. Här bodde tant Sally förr, nu är det hennes dotter Elise som tillsammans med sin Sakari sköter gården. Här har jag hoppat i lövhögar och blivit bjuden på kall chokladmjölk. Inne i salen fick man ibland försiktigt plinka på ett piano. Under en säng i ett av rummen fanns en potta 🙂 Allt möjligt minns man.
Här kan du läsa mer om gårdens historia.
En liten uteplats, ett slags terrassgolv, har byggts på gräsmattan för att bord och stolar ska stå stadiga.
Den 20 juni finns här säkert andra blommor, för att inte tala om den 8 augusti, de dagar som trädgårdarna är öppna följande gång.