Var i dag i grannstaden Borgå. Ett finansieringsseminarium arrangerades på Café Cabriole och jag skrev en artikel om det. Men tro nu inte att jag fick något gott därifrån gratis fastän jag länkar till deras sajt, för det hände inte. Det finns liksom inga gratis luncher för en journalist 🙂
Del 35 i min serie hittar du HÄR.
Passa på att ta ett par andra bilder från huset där cafeterian ligger.
Då vi gjorde en intervju under Framtidsverkstaden i Borgå knäppte jag lite i förbifarten den här bilden
Ju mer jag tittar på den, desto vackrare tycker jag den är.
Ganska snygga kontraster här också!
I morgon visar jag vad jag köpte på den roliga affären Tiger som också finns i närheten av Konstfabriken.
Och eftersom jag inte vet när jag får stationära datorn kopplad till mitt nya snabba nät gör jag till fredag ett förhandsinlägg också på vyer från närmiljön där jag bor.
Här i Konstfabriken har vi KSF Medias framtidsverkstad. Ämnet är lokaljournalistik och vi funderar också mycket på hur vi kunde samarbeta med tredje sektorn. Förstås handlar det även om nya sätt att få in pengar eftersom ekonomin just nu är skral. Där är vi ju inte ensamma om att ha problem, medievärlden står inför stora förändringar.
Innan jag kom så här långt, alltså till hotellets underjordiska parkering, skulle jag köra ner för en ramp o stanna framför City-Markets dörr för varuleveranser. Stiga ur bilen, slå in en kod och sedan hitta P28. Upp till receptionen med hiss, och ner tillbaka med en lapp som ska sitta innanför vindrutan.
Jag har inte varit rädd av mig förr och är det inte nu heller. Men förr var vi två som bar väskor, öppnade dörrar, hjälptes med att minnas koder osv. I dag är jag ensam. Det är inte toppenroligt men det går och jag ser att jag klarar av mycket på egen hand.
Att fotografera med paddan och skriva inläggen på den utan trådlöst tangentbord (batteriet tog slut), kräver lite tålamod… men jag är envis.
Efter den delikata lunchen med kycklingfile och fräsch sallad fick jag en halv timme för shopping. Hittade två blusar på Seppälä och den här väskan. Ska försöka komma ihåg att visa plaggen någon dag. Jag som mest köpt svart och grått hittills satsade på en RÖD tröja 🙂
I morgon fortsätter verkstaden och på kvällen har jag konstkurs – det är mycket nu 🙂
Det finns vackra väggar överallt om man håller ögonen öppna. Annorlunda väggar, dramatiska väggar, lugna väggar, natursköna eller fulsköna väggar.
Del 12 i serien hittar du HÄR.
Väggen finns i Konstfabriken i Borgå. Fönstret är ju också fint, men jag valde att sätta den här bilden i min serie med vackra väggar ändå.
Del 11 i serien hittar du HÄR, och från det hittar du bakåt steg för steg till vägg nummer ett om du är intresserad.
Jag försöker verkligen tänka på annat än på den tråkiga vändning mitt liv fick första maj. Ibland går det någorlunda – ibland går det sämre.
I dag har jag haft en tung dag. Den här tiden på året brukar kiosksäsongen vara på slutrakan och vi började packa inför vår solsemester. Vi hade så roligt vart vi än åkte och vi bråkade aldrig. Vi kramades mycket och jag har alltid försökt säga hur mycket jag tycker om honom.
Men i år reser jag ingenstans. Min man ska däremot på resa med sin nya kvinna, och konstigt vore det väl om insikten inte gjorde ont?
Nä, det är bara att knata vidare och lära sig leva dels i den nya vardagen, dels med alla minnen på hårdskivan.
Lovisas grannstad i väst heter Borgå. Dit åkte jag med en väninna i går.
Det var en av sommarens varmaste dagar. Ännu på kvällen vid sjutiden hade vi 31 grader i skuggan. Så vi var inte de enda som sökte svalka i skuggorna. Från busstationen vandrade vi genom Runebergsparken ner mot ån.
Antingen var det semestertiderna eller hettan som höll människorna borta från affärerna fastän det var reaförsäljning.
Eftersom jag sålt, gett bort och slängt uppskattningsvis hundra böcker tycker jag det passar utmärkt med en liten ny i samlingen av Muminsaker.
”Lilla My är argsint och glad på samma gång, hon har blivit sinnebilden för den positiva, nödvändiga ilskan” står det i förordet.
Utflykten avslutades hemma i Lovisa på Saltbodan där det var dans och musik i den varma sommarkvällen. I den här lilla staden kan jag inte undvika att se min man med nya kärleken, för då skulle jag inte själv alls kunna röra mig på platserna där det händer något.
Så jag tar någon god vän med mig och går dit jag vill. Också den här kvällen fick jag kramar av människor som önskade mig styrka och lycka i framtiden och som säger att de följer min blogg.
Senare ska jag visa två fina väggar, en från Konstfabriken och en från en krog.
Det är inte ofta jag åker över ån efter vatten, det vill säga handlar
i grannstaden. Men det händer ibland. I en affär hittade jag de här näpna hängarna. Vad har Lovisa i Borgå att göra, tänkte jag. Rädda det som räddas kan innan kommunreformen äter upp oss. Bordstabletten var också söt, limegrönt är fint. Får kanske pryda kioskdisken i sommar.
Just nu läser jag Liza Marklunds ”Du gamla, du fria”. Den är grymt bra skulle svensken säga. Den är grym OCH bra, säger jag.
Marklund har jag alltid gillat. Karaktären Annika Bengtzon blir jag ofta irriterad på, men det är ju bara ett tecken på att författaren lyckats då hon skapat AB.
Jag gillar ironin och sarkasmen i texten och ska ge exempel på två citat. Då KANSKE ni förstår hurudan humor jag har.
1) Ilandflutna, drunknade båtflyktingar från Afrika intresserar tyvärr inte längre västerländsk media, det skrivs inte ens notiser om dem. Eller kanske i ett fall. Det skulle vara, i så fall, om någon svensk charterturist hade snavat på liken och inte fått något skadestånd från resebyrån.
2) Annika B gillar inte nya superdupertelefoner som, om man för bedöma dem enligt kollegernas entusiasm, både kan steppdansa, stryka tvätt och hoppa längdhopp.
Och så avslutar jag för i dag med att berätta att jag igen en gång gjort en sak för första gången i mitt liv… skäms som östnylänning att säga, men… tatatataaaaaa! Jag besökte Andersböle i Borgå!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 