Legoland, here I come!

På cornflakespaketet fanns den här biljetten.
På cornflakespaketet fanns den här biljetten. Gratis inträde för en vuxen till Billund Resort, Legoland, Danmark.

Nu har jag gjort en verkligt god affär! Köpte ett cornflakespaket för 2,39 euro och fick en inträdesbiljett värd 42 euro på köpet.

– Men var ska du hitta barnet, frågar Adrian.
– Vilket barn talar du om?
– Barnet som du ska resa med?

Just det. I det extremt finstilta, som jag knappt kan läsa fastän jag har glasögon på näsan, står det att jag får gå in gratis (värt 42 euro) då jag betalar fullt pris för ett barn. Vilket kostar 289 danska kronor, alltså 38,73 euro. Plus flygbiljetter, plus minst en övernattning på hotell, plus buss- och eventuella taxiresor.

– Ja, men det gör väl inget, säger jag. Vem har sagt att nöjen är gratis? Nu gäller det bara att hitta barnet.
– Jo, för det är lite för sent för dig att låta tillverka ett.
– Kvinnor över 50 kan faktiskt få barn.
– Jo, men inte på sex månader. Du och bebisen måste åka senast 15 augusti.

Men det var en bra affär i alla fall! Jag tjänade nästan 40 euro!

Jag har en diagnos, eller fler

Något som fattas på tallriken? Mjölk? Socker? Nej, så här ska cornflakes ätas. Med fingrarna.
Något som fattas på tallriken? Mjölk? Socker?
Nej, så här ska cornflakes ätas. Med fingrarna.
Om tanten i kassan tänker att jag är snäll som köper klistermärken åt barnbarnen har hon fel. Jag har inga barn, och därmed inga barnbarn. Klistermärkena ska jag ha själv.
Om tanten i kassan tänker att jag är snäll som köper klistermärken åt barnbarnen har hon fel. Jag har inga barn, och därmed inga barnbarn. Klistermärkena ska jag ha själv.

Till råga på allt är jag en sådan person som sköljer ur alla kletiga förpackningar innan jag sätter dem i soppåsen. Konservburkarna går samma öde till mötes, dessutom stoppar jag dem med den vassa ändan nedåt, så att ingen ska skära sig.

Så säkert har jag nåt slag av diagnos. Eller fler.