När vi inte får resa…

… kan vi titta på naturprogram på TV. Som detta från Tanzania.
Blir mindre utsläpp då. Naturen tackar.

I dag gick vi över till sommartid. Jag råkade vara vaken på natten efter ett toabesök och såg då klockan / siffrorna på mobilen hoppade från 3.00 till 4.00. Magiskt 😀

Bilden hade kunnat vara med i Veckans ord – damm! Men det är bara pusseldamm, sådant som bitarna lämnar ifrån sig.

Jag pusslar samtidigt som jag ser på teve. Mest nyheter om corona, men som sagt – nu under helgen även andra program. Kvällens höjdpunkt är Bingolotto, där en person sitter ensam på läktaren med skylten ”Applåder!” då publik saknas.

När pusslet är klart, och om coronarestriktionerna fortsätter – vilket jag tror att de gör över halva sommaren…. och då jag har städat balkongen och alla lådor och skåp – då har jag ett projekt att ta itu med.

För femton-tjugo år sedan slutade jag numrera sidorna i mina handskrivna dagböcker… Tror jag var uppe i 11 000 –13 000 då, bör kollas. Som statistikälskande person vill jag gärna veta hur många sidor jag skrivit efter det.

Så stäng in mig här hemma bara. Jag hittar nog på saker att göra.
#fightingthecoronavirus#

Äntligen – krokusar!

Det har varit en fin och solig dag utan lika våldsam blåst som i går.
Jag cyklade till min mor, som är 80+ och hör till riskgruppen, och därför får vi inte träffas. Vi talar varje dag på telefon, men då vi levererar något till henne lämnar vi sakerna på trappan eller i postlådan. I dag levererade jag några tidningar och ett par chokladstänger, som överraskning, till henne.

Livet går vidare, med eller utan coronahot kommer dessa upp ur marken ❤

På väg hemåt igen fick jag äntligen syn på några krokusar. Som jag jagat dem 😀

Annars är det en dag i taget som gäller. Följer nyheterna så mycket jag orkar. Gränserna till Nylands län där jag bor stänger inom kort. Det blir allt fler restriktioner och begränsningar, men jag tycker tillsvidare att det är bra med sådana. Däremot är det otroligt tufft för många företagare… Lyckligtvis kan en del av dem, lunchställen till exempel, erbjuda take-away och hemleveranser.

Ramen till pusslet blev klar i går kväll. En bit fattas… så nu när jag hittat krokusarna är det pusselbiten som jag jagar 😀

För två år sedan…

trodde jag att jag hade cancer. Jag minns att jag nog i alla fall i viss mån redan planerade min begravning. Vi reagerar alla olika på besked vi får. Nu kan det hända att jag får samma besked efter mammografin i år, men då vet jag tågordningen med ultraljudsundersökning och eventuellt även stereotaktisk biopsi.

Beskedet på våren 2018 var att jag inte hade cancertumör.

I dag var det åter dags för granskning. I dessa virustider stod vi utanför vagnen och väntade. Bra att solen sken, annars hade vi fått sitta och huka i regnskydd under trappan. Nu kunde vi hålla två meters avstånd till varandra. Samma avstånd respekterades också till min stora glädje i livsmedelsaffärens kassa.