Jag fick vänta ett tag tills alla bord var tomma, för jag ville att vi skulle se enbart fönstret, inte olika människor.
Del 43 i serien finns här.
Fina fönster, del 44
fina_fönster
Fina fönster, del 43
I fredags var jag å jobbets vägnar på Traditionscentrum Kuggom som tidigare var en folkhögskola. Fick då syn på de här fina fönstren som finns uppe vid taket i festsalens bortre ända.
Del 42 i min serie med fönster hittar du HÄR.
I dag bär det av med buss mot Lahtis och där möts jag av min vän FasterAster. Vi åker vidare till Nastola och jag stannar där en natt. Bloggar om jag hittar något intressant längs vägen, annars ses vi i morgon kväll!
I väntan på påskharen – kramar till alla!
Fina fönster, del 42
I restaurang Bistro Cantor i Lovisa finns många fina fönster. Jag gillar speciellt att de är djupa. För det här kan väl ändå inte kallas fönsterbräde? Har säkert något namn som mina kloka bloggläsare känner till?
Hur som helst, jag tar med olika slags fönster i den här serien. Fönstren måste inte alltid synas i sin helhet eller fotograferas utifrån.
Del 41 i serien finns HÄR. Därifrån hittar du de övriga 40 fönstren steg för steg bakåt så långt du orkar gå.
Fina fönster, del 41
Hups! Tiden går, förra inlägget i serien Fina fönster skrev jag i mitten av januari.
Här kommer nu ett lite annorlunda fönster. Det ligger på trottoarnivå i centrum av staden. Vet inte om det nånsin varit ett riktigt fönster eller om det alltid varit ett låtsas-sådant.
Om där finns en glasruta bakom är det svårt både att se ut och att se in 🙂
Fina fönster, del 40
På trettondagen hittade jag det här fönstret på Smedsgränd i gamla stan.
Tycker det ser fint ut då en del av fönstret och väggen badar i sol medan det övriga ligger i skugga.
Del 39 i serien av fina fönster hittas HÄR, och därifrån kan du gå bakåt så långt du orkar 🙂
Fina fönster, del 37
Restaurang Kapellet, Kapellparken, Lovisa.
En oas på sommaren, vackert renoverad byggnad.
Öppen då och då även andra tider på året, nu närmast inför jul.
Fina fönster, del 36
Var i dag i grannstaden Borgå. Ett finansieringsseminarium arrangerades på Café Cabriole och jag skrev en artikel om det. Men tro nu inte att jag fick något gott därifrån gratis fastän jag länkar till deras sajt, för det hände inte. Det finns liksom inga gratis luncher för en journalist 🙂
Del 35 i min serie hittar du HÄR.
Passa på att ta ett par andra bilder från huset där cafeterian ligger.
Fina fönster, del 35
Ett fint fönster kan man ju också se på det här sättet, inifrån ut.
Det finns ingen direkt insyn till något av mina tre rum här hemma. Och från arbetsrummet kanske ingen utsikt heller 🙂 Men jag tycker det är fint med ett träd alldeles utanför.
Jag har tillgång till persienn också här men fällde upp den och fick förstås in mycket mer ljus.
Del 34 i min serie med fina fönster hittar du HÄR, och därifrån bakåt så långt du orkar gå.
Fina fönster, del 33
På Lovisa Historiska Hus hittade jag det här fönstret.
Det är ett av många på huset där cafeterian Tuhannen Tuskan Kahvila finns.
Del 32 i serien med fina fönster finns HÄR.
Fina fönster, del 30
Ja, tänk att jag redan gjort trettio inlägg om olika fönster, något finare än något annat.
Men alla har de varit speciella på sitt sätt.
Del 29 i serien hittar du HÄR.
Också de här fönstren tycker jag är speciella.
Man kan inte se in genom dem och inte ut heller. Men någon gång har man kunnat göra det.
Fönster får mig att tänka på de fönster jag har i bostaden där jag nu bor. Bostaden som jag delade med min make över tio år.
Från tre av dem ser jag ut över ett av åsens skogspartier och mellan tallarna glimmar Lovisaviken.
Jag ser också släktens, från makens sida, sommarställe. Det har varit så lätt att ta sig ner dit, längs en stig genom skogen. Jag kommer att sakna närheten till Kretsgången 16.
Nedräkningen har börjat. Torsdagen den 4 september flyttar jag. Den gemensamma bostaden är ännu inte såld och vi har en del prylar kvar i den också efter min flytt. Men jag kommer inte hem hit mer efter den 4 september.
Ibland tänker jag ”när blir det sista gången jag går från hemmet längs stigen till sommarstället”. När parkerar jag bilen för sista gången på vår P-plats? När ser jag för sista gången, genom just den här bostadens fönster, de kära ekorrarna pila längs grenarna?
Tio år är en lång tid och bostaden har varit mig kär. Men jag har också haft tid på mig att packa, att ta farväl av ditt och datt. Det blev tack och lov ingen akut flytt, ingen panik med att sälja vare sig saker eller lägenhet.
Allt har sin tid.
Snart vänder jag blad i livets bok.
Tack alla ni som följer mig, som kommenterar och uppmuntrar ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 