… har jag nu varit om att tillreda munkar och struvor. Det som jag inte gillar är att kladda med deg, så vi hade arbetsfördelning med grannen. Hon hade också för många år sedan friterat munkar, så det kändes bra. Het olja är ju inte att leka med. Man ska veta exakt vad man håller på med.
Jag såg till att de ingredienser som inte fanns införskaffades och friteringen skedde i mitt kök. Vad jag inte visste var ett en viss lukt eller doft, hur man nu vill se det 😀 … sprider sig vid fritering. Men det var inte så kallt ute att jag inte kunde vädra en stund, och sedan använde jag ett doftljus i köket på kvällen.
Nu ska munkarna jäsa en stund, förstås under en duk, men de måste ju få synas på bild 🙂
Det börjar arta sig, munkarna har fått lite färg och vi vänder dem försiktigt.
Det gällde att hela tiden ha koll på temperaturen, oljan fick inte bli för het. Någon av oss stod hela tiden vid spisen.
När en munk svalnat så mycket att den kan lyftas för hand till en tallrik med socker vänder vi den där och sedan ser den ut så här.
Struvor gjorde vi också. En lös smet hälls i en stadig påse och sedan spritsas den ner i oljan. Vi hade ingen form inne i kastrullen, så därför blev det inte sådana struvor som man kan köpa i affären. Men de här är ju dubbelt så goda.
Vill man få runda struvor kan man använda en tom och tvättad plåtburk, till exempel sådana som innehållit ananas eller tonfisk. Ta bort lock och botten, och använd den som form.
Det här var en fin upplevelse för mig, och upplevelser ska man ju samla på. De blir fina minnen, och jag lärde mig nu att det inte alls är svårt att fritera munkar och struvor.
Nu vet ni vad jag äter de två närmaste dagarna 🙂 Utöver det även en Pavlova-bakelse.
Önskar också alla er andra en god, smaskig och kanske solig första maj! Med eller utan skumpa och studentmössa ☀😎🥂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 