glasögon

Solen finns, vi går mot en ny vår

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
Jag (skuggan som syns) är på väg till apoteket.

I går var det svårt att tro att solen fanns. I dag hade vi halvblå himmel 🙂
Jag hade träff med en person som vill börja frilansa för Nya Östis. Känns alltid lika trevligt då någon tror på NÖ:s koncept!

En selfie med systemkameran blev bättre än många av dem jag tagit med mobilen. Och Craig-Bond kom också med 😀

Fick mina nya glasögon i dag. Snabbt jobbat av alla på optikerfronten och toppen att få höra att jag kan hämta dem på en söndag!

Lite moln på himlen finns det som synes ändå. Inte minst för att mitt allra käraste lag Tor förlorade även i dag… Hur blir framtiden för laget om vi flyttas ner en division?… Mitt Tor-hjärta blöder.
Men en gång Tor, alltid Tor. Slutar aldrig heja på laget.
Och än har jag inte förlorat hoppet om att vi klarar att behålla näst sista platsen och därmed får kvala om att spela i ”ettan” också nästa år.

Alla hjärtans dag – glädje och sorg

~ Carita Liljendahl ~ 31 kommentarer
Alla_hjärtans_fest
En del av allt det goda seniorerna och personalen och gäster blev bjudna på.

Vi har flera fina hem där seniorer kan bo tryggt och många erbjuder också en guldkant på tillvaron för de äldre. I dag firades Alla hjärtans dag i Det goda livets hus i Gråberg i Lovisa.
Jag hade äran att få vara med en stund för att skriva en liten artikel till Nya Östis.

I dag tog jag också farväl av en god vän. Hon hade drabbats av en svår sjukdom som slutligen bröt ner henne. Döden hör livet till. En begravning på Alla hjärtans dag kan också göra det.
Det blev ett fint farväl med många av hennes nära, kära och vänner samlade.

Bågarna är inte svarta fastän det kan se ut så här. De är blågrå.

Svenska Oscar Magnuson blir nästa glasögonpar för mig. Några test hade jag ännu i dag hos optikern.

När jag kom ut därifrån 16.50 var det ännu ljust ute. Jag tycker om siluetter av kala trädgrenar mot himlen.

Sommarens första

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

… glass i strut från kiosken vid torget.
Jag avnjöt den i Ankarparken. Det blåste lite men +14 grader är precis lagom varmt. Det var rofyllt att sitta där och äta glassen, se på folk och bilar som for förbi, höra fåglarnas kvitter.

Glass med smak av citron och lakrits.

Jobbade 2,5 timme på förmiddagen. Sedan tog jag min sedvanliga cykeltur. Åt glassen, fick mina nya glasögon. Jag är SÅ nöjd med dem och jag tycker att jag plötsligt fått så skarp syn 😀 Jag ser bra ut genom den, och hoppas jag ser bra ut i dem också!

Ville ha en glad och lite fräck färg på brillorna.

Sen eftermiddag har jag ännu ett jobb, en intervju till lokaltidningen. Men sedan bänkar jag mig vid TV:n, för hockey-VM börjar i dag. Finland är inte förhandsfavorit, men det är bra att kunna slå ur underläge. I grundseriens första match möter vi Vitryssland.

En spännande KUPLA

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Den här dagen började och slutade med sol. Men däremellan regnade det rejält några timmar. Då bildades skojiga bubblor på ett av kioskens terrassbord.
Den här dagen började och slutade med sol. Men däremellan regnade det rejält några timmar. Då bildades skojiga bubblor på ett av kioskens terrassbord.

Ordet bubbla är KUPLA på finska. Det ordet används också då man talar om den rundare modellen av Volkswagenbilar – Bubblan. Den är en KUPLA på finska.

En såpbubbla är en SAIPPUAKUPLA. Ordet SAIPPUA är i sin tur TVÅL på svenska så man ska inte alltid ge sig på så kallade direktöversättningar. För då kan glasögon bli lasisilmä och det är inte rätta ordet. Glasögon är SILMÄLASIT.

Kanske man borde ha sådana då man skådar min närbild av en av bubblorna.

Tycker inte ni också att den ser lite spooky ut? Så där som Edvard Munchs tavla ”Skriet”? (konstnärens namn rättat efter att uppmärksam läsare påpekade att det inte är van Gogh som målat tavlan, tack Hedwig!)

SpännandeSpookySkriet.

Nya glasögon och historien om löken i kundvagnen

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Så här ser dom ut. Mina nya glasögon. Valde en lite mindre modell eftersom jag har ganska mörka ringar under ögonen. De behöver sannerligen varken framhävas eller förstoras.
Jag vill vara djärv då det gäller form och färg. Här är formen kanske mer traditionell, men färgen gillar jag!

Från det ena till det andra. Började med att lägga en liten lök  i kundvagnen då jag handlade i den stora livsmedelsaffären. Jag skulle ha mycket annat också, men fick plötsligt lust att kuta runt i butiken med bara den lilla löken i vagnen. Och fort skulle det ha fått gå. Den lilla löken skulle ha gastat av förtjusning där den skumpade runt. Folk skulle ha tittat långt efter oss och då vi slutligen andfådda kom fram till kassan hade jag som sagt inte haft något annat än en lök för femton cent i min vagn.

Tror ni det här hände på riktigt? Nej. Tyvärr inte.
Men idén fanns och fantasin skenade i väg 😀