Lokföraren Åke ber oss Hoppa på tåget och visa bild eller bilder av cyklar. Han visar själv en video från en cykeltur 🙂
Igår besökte jag bibban och där fanns en gul cykel i ställningen, så min vita fick sällskap för en stund.
Jag tycker mycket om att cykla. Det blir sällan några långa turer, men här inom stan några kilometer då och då i maklig takt. Försiktigare har jag blivit med åren vad gäller att stiga på och av cykeln, men tror att det är bra med turerna både med tanke på balanssinne och att benen får jobba.
Hos Lokföraren Åke som håller i utmaningen Hoppa på tåget är dagens ord Min första. Min första tanke var faktiskt ”min första nalle”. Har visat bilder på honom tidigare. Men så hade jag bilder från igår som jag vill få ut på förmiddagen i dag, och kom då att tänka på att detta är ”min första vår i Äppelviken”, alltså huset och gården är jag bor sedan den första juli ifjol.
Jag vet inte om våren är extra sen i år. Människans minne är kort, och jag längtar så efter sol och framförallt efter värme. Skulle gärna ha en lång vår och en fin, solig sommar. Men det blir var det blir och hittills har de första tio dagarna i maj varit kalla. Vi hade frost också i natt, men nu lyser solen och det är +9 grader när klockan är lite över elva.
Bilden av rönnen togs igår. Om vardagsmorgnarna väcks jag kring sju, åtta av ett monotont brummande. Det är trädvård i parkerna vid bulevarden.
Vissa arbetare använder hissen, men observera kvinnan som klänger i ett av träden mot vänster i bilden. Vig som en apa kapar hon grenar där.
Hoppar på tåget i sen kvällstimme, Åkes utmaning i dag heter Nyckelringar. Jag samlar inte på sådana direkt, men har rätt många ändå. Muminfamiljen är ett kärt motiv och jag har även försökt samla ringar från de städer jag besökt där det finns Hard Rock Café. På bilden syns två, en från Montenegro och en från Amsterdam.
Att blogga innebär redan i sig enligt min åsikt att kreativitet behövs.
För att uttrycka sig i skrift behövs ett visst mått av kreativitet. Därmed kan jag i mina dagböcker ge utlopp för min kreativa sida.
Min handstil blir ändå bara sämre med åren. Ibland får jag riktigt skärpa mig för att få den läsbar. Jag skriver rätt snabbt, och speciellt anteckningarna jag gör som journalist (bandar aldrig intervjuer) har sådan handstil som nästan bara jag själv kan tyda.
Att skriva artiklar kräver också kreativitet. Ibland går nyhetstexter ”enligt en viss mall”, så mer utlopp för den kreativa sidan i mig själv får jag då jag skriver personporträtt och reportage eller något om kultur. Ibland tas fotona rätt snabbt och det finns inte så många möjligheter till variation. Men i andra fall finns det chans att vara kreativ då man illustrerar artiklarna.
Nu har jag inte skapat teckningar på en dryg vecka, annars hade också en sådan kunnat platsa här.
I dag har vi riktigt fint väder med blå himmel, sol och kring åtta plusgrader. Imorgon flyttas visarna en timme framåt och vi har SOMMAR-tid. Ett sådant härligt ord ❤ 🌷☀😎
Nu hade jag allt lite tur, då lokföraren Åkes tema är Svunnen tid. Jag brukar sällan kolla orden eller temat på förhand, vilket förstås skulle underlätta planering och fotografering på förhand. Men då jag är med i så många utmaningar här i Blogglandia blir det inte av att vara så systematisk.
Detta platsar också i min kategori Arbetsvyer. Här i festsalen i vårt gamla rådhus, men anor från en svunnen tid, satt jag för en vecka sedan. Då höll Hanna-Reetta Schreck, kvinnodagen till ära, en föreläsning om Sigrid af Forselles som var en av de första kvinnliga skulptörerna från Finland (vilket står på finska på presentationen högst uppe).
Flera av hennes skulptörer finns i Lovisa stads museums samlingar.
Bland annat denna som Sigrid formade med väninnan Madeleine Jouvray som modell. Svunnen tid ja, de här kvinnorna levde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Vi har nu noll grader, sol och blå himmel. Till eftermiddagen ska det mulna till, men just nu är det jättefint väder. Igår fick jag, tack vare solens energi, massor gjort. Diskmaskin, tvättmaskin, dammsugning, brasa i kakelugnen, städade bland papper, fick kartonger med fotografier in i ett skåp.
I dag ska jag skriva ett par texter till Nya Östis, bland annat nämndbeslut. Sen eftermiddag startar bussen med Torsupportrarna och styr mot Sjundeå, där innebandykvalet fortsätter. Vägen dit är drygt 1,5 timme. Matchen pågår ett par timmar eller lite mer om det blir förlängning och sedan borde vi vara hemma kring klockan 23.
Temat hos lokföraren Åke är i dag Figurer. Han visar själv riktigt fina bilder på figurer gjorda i tre. Mina bilder känns sällan proffsiga men jag gör så gott jag kan för att vara med. Och Åke gav själv en vink häromdagen att detta tema var på kommande, då jag visade figurerna jag hade fått från bland annat påskägg.
På översta bilden den nyaste figurer som jag fick till samlingen i förrgår.
Jag har en bricka där jag ställt fram mina figurer med Mumin-tema. En hockeyspelare finns där faktiskt också. Och då många figurer är så små att de knappt klarar av att stå har jag fäst dem med små klisterlappar. Det oaktat ramlar figurer på näsan ibland 😀 Lilla My är en av dem som stupat omkull här. Jag har flera versioner av henne. När man köper äggen händer det ju att ett innehåller en figur som man redan har sedan tidigare.
Temat i Hoppa på tåget hos Lokföraren Åke är i dag ordet TORN. Jag tänkte inte ens på det då jag den sjätte februari tog den här bilden av det gamla brännvinstornet.
I dag bor där en trepersonersfamilj med en hund. Huset ligger i stadsdelen Garnison i Lovisa. Förr i tiden bryggdes brännvin i källaren i den del av byggnaden som inte syns på bilden, men som ligger bakom tornet där den L-formade byggnaden fortsätter.
Det här kan väl kallas något slags korsvirkesbygge? Sådant är inte alls vanligt hos oss i Lovisa och inte i Finland överlag, tror jag. Däremot finns det mycket av korsvirkeshus i Tyskland, kanske även i det landets grannländer?
Jag har börjat dagarna här med varm kakao då det är minus sju grader ute, och jag börjar elda först på eftermiddagen. Kollar bloggarkivet och ser att där finns en del blandade bilder som kan få gå ut för att visa vad jag upplevt under veckorna som gått.
Skrattade så tårarna rann då jag på SVT Play i tisdags kollade ”Lerin på äldreboendet”. Det här ser ju inte ut som ett äldreboende precis, men målningssessionerna där varvas i programmet med inslag från Lars, hans makes Juniors och barnens vardag.
Här har Lars blivit övertalad att gå in i en uppblåst rutschkana och när han kommer ner är det ett virrvarr av armar och ben, barn och 70-årige Lars 😀 ”Aj, mitt hår”, skrek han senare när Junior skulle hjälpa bort honom där han låg med huvet nedåt mot gräset utanför kanans kant och Junior trampade på hans hår.
Arbetsvy från i torsdags. Lovisa stad och projektet Digistigen hade tilldelats Cygnaeus-priset och det skulle firas. Pressen var också inbjuden och jag var där för Nya Östis. Ett glas bubbel hann jag ta, men sedan skulle jag vidare till nästa anhalt så jag hann aldrig dricka kaffe och äta kaka 🙂
Interaktion är veckans ord hos Lokföraren Åke. Han gör det inte lätt för oss 🙂
I bokhandeln köpte jag i dag boken, eller häftet, som heter ”Min önskan”. Det är inte som ett juridiskt testamente fullt ut, men där finns mycket att fylla i. Allt möjligt som kan underlätta för de anhöriga eller vänner som ska fatta beslut om jag blir svårt sjuk eller då jag dör.
Det är väl ett sätt att interagera? Således interaktion.
Jag tänker ganska mycket på döden och den är ju något vi borde prata mer om. Många verkar rädda för att göra det, men alla ska vi ju dö någon dag.
Från bokhandeln köpte jag också några ”glad-saker”, sådana som färgpennor och klisterbilder och två dagbokshäften. Ett häfte har jag cirka 2–3 månader, så jag hoppas jag lever så pass länge ännu att jag kan fylla de två jag köpte 🙏 I en låda här hemma har jag förvisso nog också fler häften på lager, men jag är rätt kräsen med papperskvaliteten. Och häftet ska ha ränder, inte rutor eller blanka blad.
Kanske någon dag fortsätter att teckna och en teckning är ju redan klar, så den kunde jag färglägga 🙂
Veckans tema, eller ord, hos Åke som håller i trådarna för Hoppa på tåget är AGENDA. Inget lätt ord men vi fick lite hjälp på traven via hans blogginlägg. Jag vet vad agenda är, men att beskriva det med en bild… 😀
Nåväl, det är bra att det är första februari i dag och dags att visa februari månads bild från Muminkalendern som jag årligen fått i julklapp av min syster. En kalender håller ordning på min agenda. Egentligen har jag en annan långsmal bordskalender där det finns plats att skriva mer, men på Muminkalendern skriver jag dagens utomhustemperatur och statistik för sidvisningarna på min blogg.
Mumin och jag har nästan likadana sängar. Jag sover inte med nattmössa och har inte en matta under sängen, men flera täcken har jag så här på vintern. Glaset med tandborsten har jag inte heller bredvid sängen. Där har jag bland annat en lampa, min telefon, glasögonen, ett par änglar och olika små Kristussymboler i trä som jag köpt på resor. I bordslådorna ett par böcker som jag läser vissa kvällar.
Inget lätt ord att illustrera denna vecka i utmaningen Hoppa på tåget. Men inte ska det alltid vara lätt. Däremot har jag via andra bloggare nu lärt mig att man kan beskriva utmaningens ord på olika sätt också med ord, i text, och det underlättar för mig.
LAST kan ju vara godis eller mat eller drycker man gillar så till den grad att det blir en last.
Detta är ingen LAST för mig men chrispy chicken är gott och jag tycker om små portioner, så kallad plockmat som man kan äta med fingrarna om man så vill. Serveras bland annat på restaurang Fylla i Lovisa.
Och här blir det snart en stor LAST på färjan i Montenegro.
Hade jag varit på alerten hade jag säkert fått ett foto av nån traktor eller LASTbil med snö i LASTen, men nu är det redan mörkt ute 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 