HPT Torn, och bilder från veckor som gått

Temat i Hoppa på tåget hos Lokföraren Åke är i dag ordet TORN. Jag tänkte inte ens på det då jag den sjätte februari tog den här bilden av det gamla brännvinstornet.

I dag bor där en trepersonersfamilj med en hund. Huset ligger i stadsdelen Garnison i Lovisa. Förr i tiden bryggdes brännvin i källaren i den del av byggnaden som inte syns på bilden, men som ligger bakom tornet där den L-formade byggnaden fortsätter.

Det här kan väl kallas något slags korsvirkesbygge? Sådant är inte alls vanligt hos oss i Lovisa och inte i Finland överlag, tror jag. Däremot finns det mycket av korsvirkeshus i Tyskland, kanske även i det landets grannländer?

Jag har börjat dagarna här med varm kakao då det är minus sju grader ute, och jag börjar elda först på eftermiddagen. Kollar bloggarkivet och ser att där finns en del blandade bilder som kan få gå ut för att visa vad jag upplevt under veckorna som gått.

Skrattade så tårarna rann då jag på SVT Play i tisdags kollade ”Lerin på äldreboendet”. Det här ser ju inte ut som ett äldreboende precis, men målningssessionerna där varvas i programmet med inslag från Lars, hans makes Juniors och barnens vardag.

Här har Lars blivit övertalad att gå in i en uppblåst rutschkana och när han kommer ner är det ett virrvarr av armar och ben, barn och 70-årige Lars 😀
”Aj, mitt hår”, skrek han senare när Junior skulle hjälpa bort honom där han låg med huvet nedåt mot gräset utanför kanans kant och Junior trampade på hans hår.

Arbetsvy från i torsdags. Lovisa stad och projektet Digistigen hade tilldelats Cygnaeus-priset och det skulle firas. Pressen var också inbjuden och jag var där för Nya Östis. Ett glas bubbel hann jag ta, men sedan skulle jag vidare till nästa anhalt så jag hann aldrig dricka kaffe och äta kaka 🙂

Interaktion, det var inte lätt det

Interaktion är veckans ord hos Lokföraren Åke. Han gör det inte lätt för oss 🙂

I bokhandeln köpte jag i dag boken, eller häftet, som heter ”Min önskan”. Det är inte som ett juridiskt testamente fullt ut, men där finns mycket att fylla i. Allt möjligt som kan underlätta för de anhöriga eller vänner som ska fatta beslut om jag blir svårt sjuk eller då jag dör.

Det är väl ett sätt att interagera? Således interaktion.

Jag tänker ganska mycket på döden och den är ju något vi borde prata mer om. Många verkar rädda för att göra det, men alla ska vi ju dö någon dag.

Från bokhandeln köpte jag också några ”glad-saker”, sådana som färgpennor och klisterbilder och två dagbokshäften. Ett häfte har jag cirka 2–3 månader, så jag hoppas jag lever så pass länge ännu att jag kan fylla de två jag köpte 🙏 I en låda här hemma har jag förvisso nog också fler häften på lager, men jag är rätt kräsen med papperskvaliteten. Och häftet ska ha ränder, inte rutor eller blanka blad.

Kanske någon dag fortsätter att teckna och en teckning är ju redan klar, så den kunde jag färglägga 🙂

Månadens Mumin, på agendan

Veckans tema, eller ord, hos Åke som håller i trådarna för Hoppa på tåget är AGENDA.
Inget lätt ord men vi fick lite hjälp på traven via hans blogginlägg.
Jag vet vad agenda är, men att beskriva det med en bild… 😀

Nåväl, det är bra att det är första februari i dag och dags att visa februari månads bild från Muminkalendern som jag årligen fått i julklapp av min syster. En kalender håller ordning på min agenda. Egentligen har jag en annan långsmal bordskalender där det finns plats att skriva mer, men på Muminkalendern skriver jag dagens utomhustemperatur och statistik för sidvisningarna på min blogg.

Mumin och jag har nästan likadana sängar. Jag sover inte med nattmössa och har inte en matta under sängen, men flera täcken har jag så här på vintern. Glaset med tandborsten har jag inte heller bredvid sängen. Där har jag bland annat en lampa, min telefon, glasögonen, ett par änglar och olika små Kristussymboler i trä som jag köpt på resor. I bordslådorna ett par böcker som jag läser vissa kvällar.

Hoppa på tåget, LAST

Inget lätt ord att illustrera denna vecka i utmaningen Hoppa på tåget. Men inte ska det alltid vara lätt. Däremot har jag via andra bloggare nu lärt mig att man kan beskriva utmaningens ord på olika sätt också med ord, i text, och det underlättar för mig.

LAST kan ju vara godis eller mat eller drycker man gillar så till den grad att det blir en last.

Detta är ingen LAST för mig men chrispy chicken är gott och jag tycker om små portioner, så kallad plockmat som man kan äta med fingrarna om man så vill. Serveras bland annat på restaurang Fylla i Lovisa.

Och här blir det snart en stor LAST på färjan i Montenegro.

Hade jag varit på alerten hade jag säkert fått ett foto av nån traktor eller LASTbil med snö i LASTen, men nu är det redan mörkt ute 🙂

Tomte på tåget, och sinnesstämningar

Klart att jag ska vara med i årets sista Hoppa på tåget hos lokföraren Åke, där temat är TOMTE. Jag hoppas att jag NU har förstått rätt 🤣 Då det var julbock som tema visade jag finska julgubben, för bock = pukki och finska ordet juolupukki = julbock, så det så!

Nu ska vi visa tomtar, och kanske jag har sådana på loftet ibland, men det här måste väl ändå vara en tomte. Eller är tomtar bara små nissar för mina bloggvänner i Sverige? Är det här också en bock, eller är bocken bara det ni sa – en halmbock?

Som ni ser har ni gjort mig HELT förvirrad 😀 Men jag är med i alla fall i utmaningen och kanske kan skapa en del hysteriska skratt eller små sneda leenden.

Ofta då jag är låg i sinnesstämningen, av olika orsaker ledsen eller fundersam, tar jag en kort promenad. Sedan hoppar jag i bilen om jag råkar ha tillgång till en sådan. Kör planlöst runt på stan. Inte sällan landar jag på gamla kyrkogården. Nu nog med ett mål att ta bort de utbrunna ljusen från julaftonen.

Det är väl något med tystnaden och friden på kyrkogården som lockar.

Jag har en del små jobb som väntar. Bland annat läser jag en bok jag ska recensera till nästa tidning. Och så har jag sysselsättning med eldandet, som jag fortfarande inte tröttnat på.

Efter en dag då jag känt mig låg brukar det komma bättre dagar. Jag litar alltid på det. Och den där pusselbiten… om jag nu bara skulle förstå och acceptera att han överhuvudtaget inte finns. Blir livet mer tjohejsan då?

Jag har tänkt att jag ska bli mer humoristisk på bloggen från och med nästa år 🙄🤣 Men sånt går ju inte att styra och då blir ju den här bloggen falsk, om jag hela tiden låtsas att allt är bra och bara skojar bort allt? Så något nyårslöfte kring det blir det inte, och inte nåt annat löfte heller, brukar inte ge sådana.

Eller jo, två löften kan jag ge 🙂
Jag börjar INTE röka.
Jag fortsätter vara mig själv här på bloggen, skriver om såväl fina som mindre roliga sinnesstämningar.

Juliga frågor och svar, kalenderbild dag 21

Orsakullans fråga eller mening som vi ska fylla i för den 21 december är: ”Stöpa ljus är något som”, och mitt svar blir: ”Något som jag gärna skulle göra nån gång” – kanske det blir av till påsk eller till nästa jul, på någon kurs. För nu gjorde jag ju redan en krans i år, så det här med kurser gav lite mersmak!

Hade tänkt spara den här bilden till den 24 december som kalenderbild för den dagen, men så ser jag att Lokföraren Åkes tema för denna veckas Hoppa på tåget är Julbock 🙂 Fotograferad i Strömfors för ett par veckor sedan då det var julmarknad där.

Han är väl inte en bock, han på bilden, kanske han är en julgubbe i Finland, eller en jultomte i Sverige? Eller menade Åke med temat en halmbock? Då missförstod jag alltsammans men jag tror jag får godkänt ändå 🙂

Med ljus och färger som tema

Jag placerade adventsstaken på plats igår, men tänder den först imorgon söndagen den första december då vi har första söndagen i advent. Här testas staken, alla lampor funkade!

Min dag började strax efter klockan nio. Kom hem vid 22.30 igår från Lahtis där Tor gjorde en bra match i dryga två perioder mot Pelicans. Vi såg ut att gå mot en seger och vi dominerade mycket, men målen avgör och i slutsekunderna gjorde hemmalaget 7–6. Snöpligt. Men så är det i idrottsvärlden. Ibland vinner man, ibland förlorar man.

Nu eldar jag redan klockan 11.30 eftersom jag ikväll ska till en väninna och fira det vi i Finland kallar lillajul. I morse då jag hämtade posten från lådan bar jag också in en kasse ved. Känns lite som ”livet på landet mitt inne i stan” ❤

Vi har flera teman i bloggvärlden, ett av dem är Hoppa på tåget, som lokföraren Åke leder. Temat där är i dag kombinerat, Ljus + färgsprakande november. Det är sista november i dag, och LillaSyster har hela månaden inspirerat bloggare att visa färgglada bilder som piggar upp under den mörka månaden.

I arkivet hittade jag en bild som jag inte använd tidigare. Kristallkronan i vårt rådhus. Den får också gå in som ett bidrag under temat LJUS.

Och en annan, över två år gammal bild som också finns i mappen ”Oanvända bilder” är den här som får vara bidraget ”Färgsprakande”. Den är från en utställning i Bistro Kronan i april 2022.

Hoppa på tåget, höstens nyanser

Hos lokföraren Åke är temat i dag tacksamt. Höstens nyanser finns omkring mig i högsta grad. Utmaningar ska inte alltid vara enkla, då är de ju inga utmaningar. Men ibland har varken orken eller tiden funnits för att fixa de bilder som behövs. Den här veckan är jag ändå mer än gärna med!

Då det här är en vardagsblogg kommer det bilder från min osminkade vardag. Helt ordagrant är det också så att jag väldigt sällan sminkar mig numera. På sin höjd använder jag ibland läppstift och mascara, men inte nu då förkylningen gör att det rinner från ögon och näsa mest hela tiden.

På bilden syns rester av tomatplantor. Du med bra syn kan hitta några gröna tomater på bioavfalls-lasset, till och med en röd syns. Jag kämpade på, med grannar och vänner, för att använda alla, men vi lyckades inte till hundra procent.

Den tolfte oktober såg Smedsgränd ut så här i solens sken. Det finns en del kullerstensbelagda små gator och gränder i Lovisa. Jag tycker mycket om dem.

Parken utanför mitt hem, som inte syns på bilden men som ligger till höger, är full av prasslande höstlöv.

Idag ska vi föra ljung till gravarna, gäller att passa på när det är fint väder. Det är höstgöra och höstnyanser det också.

Tystnad, så viktig, men en bristvara

Temat hos Åke i utmaningen Hoppa på tåget är idag LJUDLÖST.
Tystnaden är en bristvara. ”Vi behöver tystnad, för vila, för eftertanke, för att minnas, lära… I en ljudinfekterad tid kan det vara en god idé att återupptäcka tystnadens värde” skriver Åke, vars inlägg är värt att läsa med eftertanke.

Hos mig är det ganska tyst hela tiden. I köket hörs ibland ljud endast från kylskåp och frys.
Mina fönster ut mot Mariegatan där trafiken löper verkar vara välisolerade. Själv sätter jag sällan på varken teve eller radio direkt då jag vaknar.

Jag brukar säga att man här hos mig i dag kan lyssna på tystnaden. Den utgör ju också ett ”ljud i sig, som ett stilla sus i öronen”.

Jag kan höra en bil eller en motorcykel köra förbi, men det är inget ständigt återkommande oljud. Sådant har förekommit här från och till, då vägarbeten och arbeten med vatten och avlopp och asfaltering brummat på från morgon till kväll. Men nu har det varit lugnt en tid.

På mammas gård kan vi blicka ut över de här träden. Där är ofta också ganska tyst. Grannar kan klippa gräs eller såga virke, fordon kör förbi, ibland i en tätare ström till sportplanen om där är evenemang. Men i det stora hela är där tyst och skönt.

Då jag hämtade posten halv tio i morse var det också ganska stilla här vid parkerna och Karlskronabulevarden.

Mera ljud var det däremot igår i hallen där Tor spelade mot Sudet i Kouvola. Men på innebandymatcherna ska det ju absolut inte vara tyst.

Tor fick en kalldusch då bara en halv minut hade spelats och hemmalaget gjorde 1-0. Sedan kom också 2-0 ganska fort. Men efter det knappade Tor in steg för steg och var som bäst uppe i en 3-5 ledning. Slutresultatet blev 4-5, så det var en nagelbitare när hemmalaget försökte kvittera, utan målvakt med sex utespelare mot våra fem, men vi pallade för trycket 💙💛 (blått och gult är Tors färger, såsom Sveriges och Ukrainas)

Hoppa på tåget, tema fredag 13:e

Hos Åke är temat gårdagen, fredagen den trettonde. Allmänt uppfattad som en otursdag, men många säger också att tretton är deras lyckotal. Hur gick gårdagen för dig, frågar Åke.

Dagen gick bra för mig, torsdagen var värre. Igår kväll spelade jag och grannen Pictionary, det är alltid lika roligt att rita och gissa 🙂

Utblommad maskros, fotograferat den sjunde september.

Övrigt om gårdagen? Fick jobba tämligen ifred och fick en del viktiga grejer undanstökade. På kvällen hade jag bastutur. Skönt.

Det regnade igår och det regnar i dag. Jag är trött. Men kanske piggas upp då jag träffar några vänner senare i dag.