Hoppa_på_tåget

Tomte på tåget, och sinnesstämningar

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Klart att jag ska vara med i årets sista Hoppa på tåget hos lokföraren Åke, där temat är TOMTE. Jag hoppas att jag NU har förstått rätt 🤣 Då det var julbock som tema visade jag finska julgubben, för bock = pukki och finska ordet juolupukki = julbock, så det så!

Nu ska vi visa tomtar, och kanske jag har sådana på loftet ibland, men det här måste väl ändå vara en tomte. Eller är tomtar bara små nissar för mina bloggvänner i Sverige? Är det här också en bock, eller är bocken bara det ni sa – en halmbock?

Som ni ser har ni gjort mig HELT förvirrad 😀 Men jag är med i alla fall i utmaningen och kanske kan skapa en del hysteriska skratt eller små sneda leenden.

Ofta då jag är låg i sinnesstämningen, av olika orsaker ledsen eller fundersam, tar jag en kort promenad. Sedan hoppar jag i bilen om jag råkar ha tillgång till en sådan. Kör planlöst runt på stan. Inte sällan landar jag på gamla kyrkogården. Nu nog med ett mål att ta bort de utbrunna ljusen från julaftonen.

Det är väl något med tystnaden och friden på kyrkogården som lockar.

Jag har en del små jobb som väntar. Bland annat läser jag en bok jag ska recensera till nästa tidning. Och så har jag sysselsättning med eldandet, som jag fortfarande inte tröttnat på.

Efter en dag då jag känt mig låg brukar det komma bättre dagar. Jag litar alltid på det. Och den där pusselbiten… om jag nu bara skulle förstå och acceptera att han överhuvudtaget inte finns. Blir livet mer tjohejsan då?

Jag har tänkt att jag ska bli mer humoristisk på bloggen från och med nästa år 🙄🤣 Men sånt går ju inte att styra och då blir ju den här bloggen falsk, om jag hela tiden låtsas att allt är bra och bara skojar bort allt? Så något nyårslöfte kring det blir det inte, och inte nåt annat löfte heller, brukar inte ge sådana.

Eller jo, två löften kan jag ge 🙂
Jag börjar INTE röka.
Jag fortsätter vara mig själv här på bloggen, skriver om såväl fina som mindre roliga sinnesstämningar.

Juliga frågor och svar, kalenderbild dag 21

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Orsakullans fråga eller mening som vi ska fylla i för den 21 december är: ”Stöpa ljus är något som”, och mitt svar blir: ”Något som jag gärna skulle göra nån gång” – kanske det blir av till påsk eller till nästa jul, på någon kurs. För nu gjorde jag ju redan en krans i år, så det här med kurser gav lite mersmak!

Hade tänkt spara den här bilden till den 24 december som kalenderbild för den dagen, men så ser jag att Lokföraren Åkes tema för denna veckas Hoppa på tåget är Julbock 🙂 Fotograferad i Strömfors för ett par veckor sedan då det var julmarknad där.

Han är väl inte en bock, han på bilden, kanske han är en julgubbe i Finland, eller en jultomte i Sverige? Eller menade Åke med temat en halmbock? Då missförstod jag alltsammans men jag tror jag får godkänt ändå 🙂

Med ljus och färger som tema

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Jag placerade adventsstaken på plats igår, men tänder den först imorgon söndagen den första december då vi har första söndagen i advent. Här testas staken, alla lampor funkade!

Min dag började strax efter klockan nio. Kom hem vid 22.30 igår från Lahtis där Tor gjorde en bra match i dryga två perioder mot Pelicans. Vi såg ut att gå mot en seger och vi dominerade mycket, men målen avgör och i slutsekunderna gjorde hemmalaget 7–6. Snöpligt. Men så är det i idrottsvärlden. Ibland vinner man, ibland förlorar man.

Nu eldar jag redan klockan 11.30 eftersom jag ikväll ska till en väninna och fira det vi i Finland kallar lillajul. I morse då jag hämtade posten från lådan bar jag också in en kasse ved. Känns lite som ”livet på landet mitt inne i stan” ❤

Vi har flera teman i bloggvärlden, ett av dem är Hoppa på tåget, som lokföraren Åke leder. Temat där är i dag kombinerat, Ljus + färgsprakande november. Det är sista november i dag, och LillaSyster har hela månaden inspirerat bloggare att visa färgglada bilder som piggar upp under den mörka månaden.

I arkivet hittade jag en bild som jag inte använd tidigare. Kristallkronan i vårt rådhus. Den får också gå in som ett bidrag under temat LJUS.

Och en annan, över två år gammal bild som också finns i mappen ”Oanvända bilder” är den här som får vara bidraget ”Färgsprakande”. Den är från en utställning i Bistro Kronan i april 2022.

Hoppa på tåget, höstens nyanser

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Hos lokföraren Åke är temat i dag tacksamt. Höstens nyanser finns omkring mig i högsta grad. Utmaningar ska inte alltid vara enkla, då är de ju inga utmaningar. Men ibland har varken orken eller tiden funnits för att fixa de bilder som behövs. Den här veckan är jag ändå mer än gärna med!

Då det här är en vardagsblogg kommer det bilder från min osminkade vardag. Helt ordagrant är det också så att jag väldigt sällan sminkar mig numera. På sin höjd använder jag ibland läppstift och mascara, men inte nu då förkylningen gör att det rinner från ögon och näsa mest hela tiden.

På bilden syns rester av tomatplantor. Du med bra syn kan hitta några gröna tomater på bioavfalls-lasset, till och med en röd syns. Jag kämpade på, med grannar och vänner, för att använda alla, men vi lyckades inte till hundra procent.

Den tolfte oktober såg Smedsgränd ut så här i solens sken. Det finns en del kullerstensbelagda små gator och gränder i Lovisa. Jag tycker mycket om dem.

Parken utanför mitt hem, som inte syns på bilden men som ligger till höger, är full av prasslande höstlöv.

Idag ska vi föra ljung till gravarna, gäller att passa på när det är fint väder. Det är höstgöra och höstnyanser det också.

Tystnad, så viktig, men en bristvara

~ Carita Liljendahl ~ 27 kommentarer

Temat hos Åke i utmaningen Hoppa på tåget är idag LJUDLÖST.
Tystnaden är en bristvara. ”Vi behöver tystnad, för vila, för eftertanke, för att minnas, lära… I en ljudinfekterad tid kan det vara en god idé att återupptäcka tystnadens värde” skriver Åke, vars inlägg är värt att läsa med eftertanke.

Hos mig är det ganska tyst hela tiden. I köket hörs ibland ljud endast från kylskåp och frys.
Mina fönster ut mot Mariegatan där trafiken löper verkar vara välisolerade. Själv sätter jag sällan på varken teve eller radio direkt då jag vaknar.

Jag brukar säga att man här hos mig i dag kan lyssna på tystnaden. Den utgör ju också ett ”ljud i sig, som ett stilla sus i öronen”.

Jag kan höra en bil eller en motorcykel köra förbi, men det är inget ständigt återkommande oljud. Sådant har förekommit här från och till, då vägarbeten och arbeten med vatten och avlopp och asfaltering brummat på från morgon till kväll. Men nu har det varit lugnt en tid.

På mammas gård kan vi blicka ut över de här träden. Där är ofta också ganska tyst. Grannar kan klippa gräs eller såga virke, fordon kör förbi, ibland i en tätare ström till sportplanen om där är evenemang. Men i det stora hela är där tyst och skönt.

Då jag hämtade posten halv tio i morse var det också ganska stilla här vid parkerna och Karlskronabulevarden.

Mera ljud var det däremot igår i hallen där Tor spelade mot Sudet i Kouvola. Men på innebandymatcherna ska det ju absolut inte vara tyst.

Tor fick en kalldusch då bara en halv minut hade spelats och hemmalaget gjorde 1-0. Sedan kom också 2-0 ganska fort. Men efter det knappade Tor in steg för steg och var som bäst uppe i en 3-5 ledning. Slutresultatet blev 4-5, så det var en nagelbitare när hemmalaget försökte kvittera, utan målvakt med sex utespelare mot våra fem, men vi pallade för trycket 💙💛 (blått och gult är Tors färger, såsom Sveriges och Ukrainas)

Hoppa på tåget, tema fredag 13:e

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hos Åke är temat gårdagen, fredagen den trettonde. Allmänt uppfattad som en otursdag, men många säger också att tretton är deras lyckotal. Hur gick gårdagen för dig, frågar Åke.

Dagen gick bra för mig, torsdagen var värre. Igår kväll spelade jag och grannen Pictionary, det är alltid lika roligt att rita och gissa 🙂

Utblommad maskros, fotograferat den sjunde september.

Övrigt om gårdagen? Fick jobba tämligen ifred och fick en del viktiga grejer undanstökade. På kvällen hade jag bastutur. Skönt.

Det regnade igår och det regnar i dag. Jag är trött. Men kanske piggas upp då jag träffar några vänner senare i dag.

Sensommarvärme och bokutmaning

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Jag njuter av sensommarvärmen. Den får hålla på hur länge som helst. Jag sätter ofta tummen upp för olika värmerelaterade inlägg på Facebook. Ser att det också finns de som inte gillar värmen, och de som kopplar ihop den med klimatförändringarna. Alla har vi rätt till våra åsikter.

På restaurang Saltbodans terrass värmde solen fram till nästan klockan sju på kvällen. Jag var där med AB och T och vi delade på en flaska mousserat.

Jag åt Abborfors konjakslax med smetana på toast och rödlök. Det var SÅ gott! Prisvärd förrätt som kostade nio euro, och jag orkade faktiskt inte äta allt för där var tre rejäla stora laxbitar.

Dagens utmaning hos Åke, Hoppa på tåget, har temat Bok i bagaget. Vi kan till exempel välja att peka på en bok i en bokhylla och berätta hur det fjärde stycket i boken börjar.

Jag äger ingen bokhylla men har kvar några av de böcker jag skrivit själv, och sedan en liten låda med böcker som jag håller på att läsa.

Valde ”Skuggor av svek”, min tredje bok i serien om Adrian Debutsky. Och gjorde såsom Åke, tog en bild av kapitel fyra, så är jag inte tvungen att skriva ner allt själv här 😀

Hoppa på tåget, ljusfenomen

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Hurra! Jag kan vara med i Hoppa på tåget-utmaningen tack vare ett arkiv med oanvända bilder. Översta bilden är tagen i maj 2021 från balkongen på Chiewitzgatan där jag bodde tidigare.

Nedersta bilden är tagen i oktober 2020 då jag varit på en promenad, faktiskt från Mariegatan som i dag är min adress. Jag bor alltså inte i husen som syns på bilden, utan i ett gult gammalt trähus från 1800-talets slut som ligger ett stenkast härifrån.

Men så glad att jag nu kunde vara med i Åkes utmaning.

Tacksam också för att jag fick sova elva timmar. Från 22 till 09. Det behövde jag. Mycket jobb återstår ännu innan jag har mina fyra sista tidningar klara och alla viktiga funktioner överförda och lärda åt nya chefredaktören. Men det känns bra och hon är ivrig att lära sig nytt.

Det regnar ute i dag. Vi har haft en lång och fin solig sommar. Jag hoppas att hösten också blir lång, solig och varm 🙂 Men vi får ta vädret som det kommer. Bra att människan inte kan bestämma över allt, och dit hör vädret.

Eftersom jag inte har mycket tid för bloggen, och att läsa vännernas bloggar, under vardagarna från måndag till fredag – försöker jag ta igen det i dag och imorgon. Jag ska skriva förhandsinställda inlägg, bland annat om husbesöken jag gjorde för en vecka sedan. Åtminstone ett av dem får gå ut senare i dag.

Ha det gott alla!

Hoppa på tåget – och dittdatt-funderingar

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Temat hos lokföraren Åke i utmaningen Hoppa på tåget är Konst. Jag hittade en bild som jag inte använt, från en utställning vi besökte med syrran i maj på Galleri Theodor. Konstnären som målat denna tavla heter Heidi Heinonen. I utmaningen var önskemålet att den som deltar inte visar en tavla, men jag hade inget annat och jag tycker bäst om att delta i sådana utmaningar som ger oss bloggare frihet och inte press. Så jag hoppas att mitt bidrag duger och inte förkastas 🤣

Det har varit två rätt turbulenta dagar efter att nyheten om mig gick ut, det vill säga att jag lämnar chefredaktörskapet på Nya Östis mot slutet av september. I torsdags ringde telefonen direkt klockan nio när min ledare kom ut på Facebook. Borgåbladet hörde av sig och senare även Yle Östnyland (radio) och Loviisan Sanomat.

Det värmer mitt hjärta att många tagit kontakt via mejl och Messenger, via sms och Whatsapp, skrivit kommentarer på bloggen, på min Facebooksida och i NÖ:s FB-grupp. Det har varit många sensitiva ögonblick och minnen från tider som gått. Jag har med åren blivit allt känsligare och jag blir lätt rörd, så tårarna kommer och rösten brister många gånger. Jag har bara fått tack och lyckönskningar. Självklart vet jag att i dessa fall yttrar sig inte de som tycker det är bra att jag stiger åt sidan, eller de som tycker att jag borde ha gjort saker annorlunda. Telefonerna har säkert gått heta kring det också, men jag har sluppit negativa kommentarer.

Den här hösten och under kommande vinter får jag öva mig i vad det handlar om att ha egen tid. Tänk att med gott samvete få vara ledig då jag vill, men också att ta emot uppdrag som jag förhoppningsvis erbjuds och sedan tacka ja eller nej till dem. Jag har efter åtta år som egenföretagare nästan glömt hur det är att inte jobba hela tiden.

Avkoppling med vänner, och veckans Hoppa på tåget

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

En av mina favoriträtter, Toast Skagen. Det är en förrätt på Bistro Kronan i Lovisa, men jag som inte klarar av stora portioner tycker att det här är lagom, då vi senare också avnjöt efterrätt.

Det rostade brödet var precis som det skulle vara och räkorna hade det tuggmotstånd de ska ha. Fräscht och gott med smaker som framhävdes.

Detsamma gällde efterrätten, varm chokladfondant med vaniljglass, jordgubbar och blåbär. Och bär som smakar bär ska det förstås vara 🙂

Jag hade fått ett gåvokort och kunde nu nyttja en del av det. Drack också ett par glas vitt vin.

De så kallade fredagsträffar som två väninnor och jag haft under många års tid är mycket värdefulla för mig. Vi träffas inte varje fredag men i regel har det blivit ungefär ett par gånger i månaden eller på sin höjd med tre veckors paus. Då avhandlas högt och lågt, allt från kommunal- och världspolitik till familjära ärenden, vi skrattar ofta, ojar oss ibland. Vad vore livet utan vänner och ju äldre jag blir desto mer rörd blir jag då vänner ger mig tid.

Jag hade inga egna foton av veteranbilar, som är temat hos Åke i Hoppa på tåget. Men jag kan använda en bild som min syster Veronica fotograferade för några veckor sedan då det var VW-meeting i Lovisa. Jag tror att en del av de här bilarna platsar in i temat?