Vi har två bastioner i Lovisa, eller egentligen fler om man räknar med fästningsön Svartholm. Men Bastion Rosen (på bilden) och Bastion Ungern finns i mina barndomskvarter. Här finns mycket kvar att restaurera, och jag vet inte om det finns någon projektplan för det hela, men det viktigaste har kanske genom åren gjorts för att allt inte ska rasa samman.
Bastion Ungern som ligger ett stenkast ifrån är i bra skick.
Ja, hösten är här sedan en tid tillbaka och hur kan det komma sig att jag plötsligt gillar den och inte ens räds kommande vinter?
Jag tror att jag känner mig tryggare nu i en mindre bostad som ligger i mitten av huset, och jag har lite lättare att hålla det varmt här. Den stora plåtugnen i köket är inte lika vacker som en kakelugn, men mycket mer praktisk och den egenskapen vinner! Jag kan elda den i timmar då det blir bister kyla utomhus, och jag behöver inte vara rädd för att kaklet ska spricka.
Allt det som jag våndades över i augusti och september, hur få in veden… hur orka med flytten… det är nu förbi och jag klarade det! Så jag trivs, jag är nöjd.
Det var marknad på torget och härligt vimmel med många försäljare och många kunder. Vill du förstora någon av bilderna? Högerklicka och välja ”öppna i ny flik”. Då kan du se kransen jag köpte. Den som ligger andra från vänster högst uppe på trägallret. Den som har ”bär” i orange och är som en böjd båge.
Sedan var lyckan helt gjord då jag såg att S-Market hade Anthon Berg, choklad och marsipan, till salu. En enda sort dock, men bättre än ingenting. Begriper inte att de annars sällan finns till salu nån annanstans än på fartygen som går till Sverige och Estland.
Skrivlusten har också infunnit sig.
Författare brukar väl i allmänhet vara rätt förtegna om sina pågående projekt, men igår skrev jag 10 000 tecken på Adrian IV.
Han är ju med överallt nu så om ni kommer på mig att jag går och ”pratar för mig själv” så är jag bara ”den där konstiga vuxna som har en osynlig kompis”. Det var Adrian som kom på lösningen till upphängningen av kransen hemma hos mig, så kom inte och säg att han inte finns! 😂
Frågan i tacksamhetskalendern den 15 oktober.
Vilket minne skulle du med glädje återuppleva?
Oj så svårt att bara välja ett. Men kanske ändå de gånger då Lovisa Tor avancerade till innebandyligan i 2001 och 2010. Sådana minnen 💙💛
