Förra inlägget med en vacker vägg skrev jag 18 mars. Då upplevde vi de första dagarna av undantagstillståndet. Då hade vi inga aningar om vad som komma skulle. Vilket kaos coronaviruset kunde skapa i världen.

Nu har jag själv inte heller riktigt hunnit med. Jag missade förra veckans ord-utmaning hos Mrs Susanne. Jag hinner med nöd och näppe skriva ett eller två korta blogginlägg per dag under måndag, tisdag, onsdag.

Undantagstillstånd råder ju också hemma. Dels på grund av coronarestriktionerna (kräver mycket mer av mitt planeringsjobb på distans för att få ut tidningen), dels för att stationära datorn krånglar. I morgon vet jag mer, kan jag få hjälp med den, varför brister förbindelsen till nätet där hela tiden – när den funkar via bärbara datorn?

Ändå är jag nöjd med mitt liv. I dag har jag inte träffat en enda person in real life och vet inte om jag gör det i morgon heller. Kanske på fredag.

Jag klippte åter luggen med Fiskars-saxen i dag… någon skönhet är jag inte, men så länge jag inte blir rädd för mig själv då jag ser mig i spegeln är det ok.