Eftersom bilderna i kalendern som jag fick av min syster till julklapp är så vackra vill jag varje månad dela med mig av dem. I dag är det första april, och det är inget skämt 🙂
Vad tycker du om traditionen med aprilskämt? Brukar du luras och på vilket sätt? Jag tycker att det är ok att skoja lite men skämtet måste vara roligt och snällt, inte något som förlöjligar en person eller gör honom/henne ledsen.
… på att åka skridsko skulle man tycka om väderomslaget.
Från minus 27 till plus två på några dagar.
Nu regnar snön bort. Det kvittar för mig.
Men alltså man ska vara försiktig och helst ha god balans. Det är förrädiskt halt på många ställen.
Hurdant väder föredrar du? Minus trettio eller plus två med snöslask på vintern? Du får inte välja något däremellan 🙂 … alltså säga att minus fyra, lagom med snö och sol är bäst.
… sedan fredags. Känns tomt utan tidningar. Nog för att man får hämta bland annat tidningen Östnyland på olika platser i staden, men att få den ”till morgonkaffet” genom brevinkastet hemma är ju något helt annat.
Strejken förutspås bli långvarig och kan till och med hota utdelningen av julkorten! Om jag inte är säker på att mina julkort går fram före jul skickar jag inte heller några. Då kan jag lika bra skicka nyårskort. Drar strejken väldigt långt ut på tiden får det väl bli kort till Alla hjärtans dag eller påsk…
Plötsligt uppskattar man posten och inser att inget kan tas för givet. Samtidigt som jag ogillar strejken förstår jag att det kan vara väldigt svårt att leva på så låg lön som arbetsgivaren föreslår. Månadslönen skulle sänkas från 1400 euro till 1000 euro och nattilläggen bli avsevärt sämre, om jag nu förstått allt rätt.
Men eftersom posten inte delar ut precis allt vi får genom brevlådan dimper det då och då ner en del grejer på hallmattan. Den här kalendern innehåller fina bilder och goda råd om återvinning med mera.
… blev en bok från lokala bokhandeln. Alldeles pinfärsk och därmed ganska värdefull i pris, men jag vill understöda vår lokala affär. Inte minst för att affärens innehavare annonserar i den tidning jag jobbar för.
Staffan Bruun är faktiskt en kollega till mig. Han jobbar inom samma koncern, KSF Media. Bägge är vi ju också författare.
Karaktärerna i böckerna där journalisten Burt Kobbat är huvudpersonen saknar i och för sig ett sådant djup jag gärna ser att karaktärer har. Men på något sätt är Bruuns böcker ändå lättlästa och ofta lite småroliga.
När jag nu har gjort mig av mig nästan alla inbundna böcker från bokhyllorna i samband med flytten tyckte jag att jag gott kunde köpa EN ny. När jag har läst den lottar jag ut den här på bloggen, så ny som den är.
Köpte också en kalender, för jag vill ha ordning i mitt liv. Det är kurser på jobbet, föreningsmöten, terapistunder, konstkursen på medborgarinstitutet och så småningom Lovisa Tors innebandymatcher!
Snart är det höst, men vad gör det? Jag ska inreda mitt nya hem och göra det riktigt mysigt för mig.
Den här isskrapan kom hem med posten. Avsändare är ett företag som säljer allt från pennor till kalendrar, julkort och alla möjliga prylar som andra företag kan ge som gåvor åt sina kunder.
Isskrapan fyller säkert sin funktion och den är riktigt snygg, men jag undrar ändå hur företaget har tänkt. Vi har en sommarkiosk och brukar där dela ut pennor med våra namn och ha årtalet med så att eventuella samlare minns när de fått pennan.
Menar företaget som sände oss den här grejen i oktober 2012 att vi ska minnas sommaren 2012 som en speciellt kall sådan? Eller förutspås snö till nästa sommar? De kanske tänker att vi behöver en isskrapa för att se ut genom våra fönster i kiosken.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 