Händelserik dag – igen!

Det är kul när det händer mycket i livet, och jag har ju alltid sagt att livet bär. Enda sedan det förfärliga inträffade – alltså skilsmässan som drabbade mig för över fem år sedan – har jag i mitt stilla envisa sinne tänkt, någon dag kommer solen att skina i rishögen 😀

Nu skiner den ju och levererar värme mer än vad många orkar med. De här värmeböljorna får alltid någon att sucka och stöna. Men mina tomatplantor trivs och jag likaså.

Så här såg det ut vid 19-tiden i Karlskronabulevardens park då jag cyklade hemåt från Saltbodan.

Jag tänker ofta på det där med att då någon är snäll, så upplevs det som en svaghet. Ordet snäll har blivit ett skällsord.
Men jag tycker att det finns mer att skälla på dem som inte kan tåla snälla människor och som utnyttjar dem.

Jag har alltid gått mitt egen väg och känner mig i mångt och mycket som en udda typ. Många säger att jag är stark och det kanske jag är när det verkligen behövs. Men innan jag kommit så långt att fananamma har flugit i mig, då har jag försökt ta de där försonliga och snälla vägarna.

Förmiddagen gick till textredigering och mejl. Sedan efterlängtad massage hos fina Bettan ❤

På kvällen en intervju och efter den träff med två väninnor. Sedan råkade också ett par journalistkollegor som jag känt länge dyka upp och det blev en trevlig sits på Saltbodan. Den avslutades ändå för min del redan klockan 19.

Behöver vara fit for fight i morgon igen! Arbetsglädje och stolthet för det vi håller på med finns 🙂

Aaah! En smörbulle!

Något så enkelt som en smörbulle gjorde mig glad i dag!
Jag har flera gånger under sommaren stuckit mig en på kaféet och velat köpa en sådan, men alla gånger har de varit slutsålda eller eventuellt inte bakats alls.

Jag förstår om någon tycker bullen ser anemisk ut, men den är en av mina absoluta favoriter 🙂

Mums!

Jobbade på förmiddagen, hälsade sedan på mamma på sjukhuset. Fick de senaste rapporterna från två sjukhus. Har flera papper fulla med anteckningar över vad som sagts de senaste fem dagarna.
Jag är vid gott mod vad gäller mamma, men märker att jag på kvällarna är väldigt trött. Och i situationer som dessa blir jag glad av en enkel smörbulle!

Långbordet efter festen står kvar.

För en vecka sedan firades en privat fest i Karlskronabulevardens park. Det var jättefestligt med många människor, olika maträtter och drycker och fina dekorationer på bordet. För att få göra så här måste man förstås ha tillstånd av staden. Nu undrar jag vad som ska hända med bordet. Det är ju stabilt värre. Men knappast kan det stå kvar nästa helg då lokala producenter säljer sina varor här i Delikatessernas park under Lovisa Historiska Hus-evenemanget.

Tacksamhetens dag

I dag fick jag beskedet om att ”det där något” som jag hade i vänstra bröstet inte är cancer. Läkaren som hade undersökt mig ringde och sa att det ibland är svårt att säga exakt vad som hittats, men man visste ändå att det inte var cellförändringar och en tumör.

Läkaren rekommenderar mammografi en gång per år, inte bara vartannat år då jag får kallelse. Den saken hade jag redan tidigare bestämt mig för att låta göra, även om han inte hade sagt nåt.

En glädjens och tacksamhetens dag, med andra ord ❤

Kan det bli somrigare än så här?

Dagen började med pressinfo för Lovisa Historiska Hus-evenemanget, i denna ljuvliga miljö. Nu var jag inte reporter, utan representant för arrangörsföreningen. Efter det redaktionsmöte med Nya Östis och sedan en cykeltur. Jag försöker vara utomhus en eller ett par timmar per dag, och cykla minst 5–6 kilometer. Det behövs då jag annars sitter så mycket vid datorn med mina jobb.

Karlskronabulevardens park.

 

Veterandag och cykeln i skick

I dag har vi firat Nationella veterandagen.

Såsom det blåst de senaste dagarna tänkte jag att det är piece-of-cake att få en bild av finska flaggan. Men se nej, då jag gick ut på balkongen blev det plötsligt stiltje… Men sedan kom det lyckligtvis en vindpust och jag fick vara snabb för att få den här bilden.

Vi har firat Nationella veterandagen. Min morfar stupade i kriget. Hade han inte gjort det hade han förvisso ändå inte upplevt den här dagen om han inte hade blivit en bra bit över hundra år. Men det finns fortfarande veteraner i livet, även om deras led börjat glesna.

Den här bilden hade också passat i Gemsweeklyphotochallenge där ordet är MINNE. Till veteranernas minne.

Hade haft cykeln på service. Den fick bland annat nya pedaler och en grundlig översyn. Och äntligen är åter mätaren i skick. Statistikern kan börja hålla reda på trampade kilometrar!
Jag satt på en bänk i Karlskronabulevardens park och lät solen värma kinden innan jag skulle på reikibehandling.