Kan åter cykla och gå

Det var mycket soligt och varmt igår den 15 augusti. Här står jag i skuggan på trottoaren utanför servicehuset Esplanad, där jag hade varit på massage. Väntar på att syrran ska hämta mig med bilen då vi ska handla till mamma.

Jag kan gå korta sträckor nu, sju månader efter att benet började krångla och fem månader efter att muskelfästet brast eller en muskel gick sönder. Läkaren som sa att skadan ska självläka hade rätt och han tippade att det kräver 3-6 månader.

Den här veckan har jag också cyklat korta sträckor och det har gått bra. Så nu ska jag fortsätta med detta, som sakta tränar upp benet, och jag ska ge akt på att jag går på rätt sätt också. Hittills har jag parerat på olika sätt då knäet gett efter, vilket lätt till att jag fått andra problem med kroppen.

Nu stundar några lediga dagar från jobbet och jag har börjat förbereda att ge över åt den nya chefredaktören. Skrivit långa listor som ska underlätta personens jobb. Jag känner lättnad då jag blir av med en hel del ansvar, men förstås utgör också framtiden ett frågetecken. Oskrivna blad i livet kan dock också vara trevliga och spännande!

Lovisabyggnader

Allt ska inte handla om mina flyttbestyr nu här på bloggen. Nog för att dagarna fylls av dem, och varje morgon ligger jag och grubblar hur jag ska hinna med allt.

När jag har stigit upp och kommit igång med dagen brukar sinnet lugna sig. Kanske allt ordnar sig ändå?

Det här fotot tog jag den sjätte juni då jag hade parkerat invid Kapellparken på Drottninggatan. Husets historia känner jag dessvärre inte till. Men jag tycker det är vackert på sitt sätt. De stora fönstren är särskilt fina och speciella.

Senare i dag, efter att jag har haft ett samtal med min läkare, bland annat om hur knäskadan har läkt, ska tomaterna äntligen få flytta till växthuset. Det blev inte av i söndags, för då regnade det mest hela dagen och där är en del bestyr med mylla som vi inte ville göra i hällregn.

Lite dåligt med foton

… då vädret varit lindrigt sagt förfärligt några dagar. I kombination med att jag måste promenera väldigt försiktigt har det betytt att jag inte varit så jättemycket utomhus. Förstås kommit iväg till affärer då och då och med specialarrangemang även kunnat träffa vänner på krogar som inte ligger långt från mitt hem.

Lördagen den 30 mars tog jag den här bilden då jag satt i bilen utanför K-Supermarket. Kala träd är ju egentligen vackra, som skulpturer. Men visst längtar jag nu efter att de ska få små späda blad som sedan växer och ger såväl grönska som skugga.

Det är Kapellparken som syns på bilden och den vita träbyggnaden är Restaurang Kapellet.

Fyra veckor sedan jag skadade mitt knä. Eller då som det började värka så att jag kallade på ambulans. Men sedan hände något med ett knak och efteråt har jag förstått att en benbit, eller brosk, troligen flyttade på sig men samtidigt, av någon anledning, slets ett muskelfäste av, eller en del av en muskel i högra benet gick sönder. Det blev ganska stora inre blödningar, men den här skadan är av den typen som måste självläka. Läkaren sa att det kan ta tre månader. Så två månader ska jag räkna med att kämpa ännu.

En liten fest ska det bli senare i dag, ska se om jag kan ta foton där!

Vacker vägg, del 52

En vägg i idrottshallen i Villmanstrand.
En vägg i idrottshallen i Villmanstrand.

Om ett par timmar styr Lovisa Tors innebandysupportrar kosan mot Åbo. Kanske det finns någon fin vägg att fotografera i hallen där? Den här är från resan till Villmanstrand söndagen den 2 oktober.

Min förmiddag har gått i översättningsarbetets tecken. Det ramlade in drygt 1000 ord och jag kunde lova att leverera dem redan i dag.
Ska jobba en dryg timme till innan jag packar väskan till Åboresan. Måste ge mig av i god tid till hållplatsen. Skadade knäet i går. Hemma i köket. Jag bara vände mig mot höger för att slänga ett papper i skräpkorgen, och så sade det KNAAK!
Fasiken, det gjorde ont.
Det lär ju vara i hemmen olyckorna sker. När man håller på med extremsporter, hoppar fallskärm och så – då vrickar man inte ens en tå!
I dag kan jag gå, men väldigt långsamt och försiktigt… tävlar i snigelklassen.