kratta

En plats där allting får ta sin tid

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Här finns det löv att kratta och mera kommer ner hela tiden. Här finns nämligen många lövträd.

Jag började igår med att kratta en halvtimme. Ryggen tål inte hur mycket som helst, men den här milda vardagsmotionen i kombination med frisk luft gör mig gott. Också det faktum att allt får ta tid. Här finns servicepersonal som mot betalning sköter olika gårdsarbeten, men vill någon av oss boende göra en del av det är det fritt fram. Och högst frivilligt. Ingen som kräver något eller förväntar något.

Mängderna av löv är enorm, så det syntes knappt för någon med blotta ögat att jag hade krattat. Men den som är observant ser tre stora högar av löv under tre träd på gården – och de högarna fanns inte där i måndags 🙂

Bostadsbolaget heter Äppelviken, det är ett vackert och roingivande namn för platsen där jag nu bor.

Här håller jag på att lära mig att allt får ta tid. Jag sover bra och har en rytm just nu som gör att jag lägger mig 22.30 och vaknar 08.

I dag ska jag med två vänner till Ikea. Det behövs en större bil där vi kan lasta in möbelpaket vars längsta bitar är kring 170 cm, kanske mer. Jag ska nämligen köpa klädskåp.

Efter att under två månaders tid haft kläderna i genomskinliga plastlådor och på ett klädräcke ska jag nu äntligen få ett skåp. Sedan tar det förstås tid att montera ihop det och flytta de saker som nu finns i sovrummet, osv.

Men här i Äppelviken får allt ta den tid det tar.

Vardagslyx – att läsa mycket och länge

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

I söndags köpte jag Helsingin Sanomat och insåg först senare att jag hade köpt lördagsnumret. Det gjorde mig inte alls upprörd. Nuförtiden låter jag mig inte uppröras av små saker.

Det är såsom den finska annonstexten här säger: Arjen ylellisyys koostuu pienistä osista. Alltså: Det lyxiga i vardagen utgörs av små detaljer.

Annonsen handlar förstås inte om det jag tänker på. Den handlar om reparation av bilar, hur vi ska försöka ennakoida = förutse, sådana och vad de kostar.

För mig är det vardagslyx att få en tjock tidning framför mig. Dels håller jag finska språket vid liv genom att läsa Helsingin Sanomat, dels finns här så många intressanta artiklar att lära sig nytt av.

Allt från hur Fiskars som varumärke och produkt slagit igenom i USA, till frågan om varför det finländska bastufolket har svårt att visa sig nakna inför främlingar i en bastu 😀

Jag köper inte HS ofta men då jag köper den läser jag den länge och tämligen noga.

I dag tror jag att jag ska kratta lite på gården. Jag gillar att kratta och även om vi kan köpa in tjänster med både gräsklippning (gräsmattan är enorm) och lövblåsning, snöskottning och annat – så får vi boende om vi så vill idka nyttomotion. Det är inget måste, utan helt frivilligt och då är det ju kul att kunna göra sånt när andan faller på, vädret så tillåter och tid finns.