kreditkort

Den som blir lurad ska inte skämmas

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Bilden är fixad med artificiell intelligens. Inte ofta jag använder sådana, men ibland har jag inte foton som direkt passar mina inlägg. Som till exempel nu, då jag råkade ut för ett bedrägeriförsök via nätet i morse.

Det är bovarna bakom lurendrejerierna som ska skämmas. Inte jag. Därför vill jag öppet berätta om det som hände. För jag tror att många skäms om de gått på nitar.

Idag undrade jag i mataffären varför mitt bankkort inte fungerade. Lyckligtvis hade jag kontanter i plånboken. Så vi kan aldrig tillräckligt mycket poängtera kontanternas värde.
Jag fick inte heller ut pengar via bankomaten.

Så jag körde direkt till min bank, OP-Salpa vid Drottninggatan, där man kan gå in och få betjäning av personer bakom disk. Kontanter får jag ut först imorgon om jag hinner till banken mellan klockan 10 och 12, och nytt bankkort först om en vecka.

Det här blir en nyttig läxa. En hel vecka utan bankkort och kreditkort 😀

På Facebook skrev jag så här:
LURAD! Se upp för en reklam som säljer Fazers choklad för bara 6,99 under namnet Suomen Suklaa bland annat här via FB. Allt såg trovärdigt ut och verifieringen för kreditkortet såg normal ut. Men hups! Beställningen lyckades inte… och bra så. OP-banken var på alerten och stängde mitt kort direkt – hjärtevarmt tack för det 🙏❤ Undrade själv i S-Market när kortet inte funkade, fick inte heller ut pengar via automaten där. Gick in på vårt kontor med den fina personliga servicen – OP Salpa i Lovisa. Hade banken inte anat oråd och stängt kortet hade någon på Cypern dragit 6,99 varje månad från mitt kreditkort. Så kan det gå när man gillar choklad! Nu får jag vänta på nytt kort en vecka, men det gör jag mer än gärna.

Jag har aldrig skrattat åt andra som blivit lurade via nättransaktioner, och efter den här incidenten har jag ännu mer förståelse för att vem som helst kan drabbas.

Fler bilder från resan

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Serverar nu en blandat kompott av bilder från resan. Börjar med några matbilder 🙂

Vi åt frukost endast en gång på hotellet. Där kostade det enkla alternativet med baguette, croissant, marmelad från små glasburkar, kaffe eller varm choklad, rostat bröd och smör 9 euro. Den mer matiga frukosten kostade 20 euro per dag och då fick du allt från omelett till äggröra, charkuterievaror och frukt utöver det redan nämnda.

Vi valde mindre barer där frukostalternativen varierade mellan 6,50 – 9 euro. Ville man ha youghurt och/eller omelett, äggröra med mera kostade det lite mer. Likaså om man tog en sangria till frukost 🙂

Det här ser kanske inte så aptitligt ut, men de grillade sardinerna var goda. Kostade 10,50 euro.

Så här serverades efterrätten, chokladmousse. Mycket mäktig och god, orkade inte äta allt.

En eftermiddag uppträdde musikanter på strandpromenaden. Det var otroligt varmt hela veckan vi var i Nice, så jag avundas inte de uppträdandes kläder. Ensemblen spelade bland annat Lady Gagas ”Pokerface” och rev ner applåder till och med av gästerna som låg nere på stranden och inte såg allt som hände uppe på bulevarden.

Den lite bättre stranden, där man betalade för allt, öppnade kring åtta på morgonen och stängde klockan sju på kvällen. Här håller en av killarna som jobbade där med allt från servering till städjobb på att plocka undan madrasserna.

Livräddare, strandövervakare, badvakter – vad de nu må kallas, fanns både på betalstränderna och på gratisstränderna längs bulevarden i Nice. En del satt i torn, andra vid bord under parasoll vid strandkanten. Ibland promenerade de runt och hade för det mesta tillgång till surfbräde att paddla i väg med och vattenscooter.

En fin och lugn strand i italienska Ventimiglia. Till vänster en lagun som bildats av havsvattnet. Havet ligger ungefär femtio meter till höger om bilden. I bakgrunden syns en park.

Trappan upp från matsalen till första våningen där vi bodde. Vår dörr syns uppe till höger, vi bodde på rum 112. Det var för övrigt ett nummer jag kände för att ringa då paniken växte sista morgonen…
Mitt Visakort fungerade inte och hotellpersonalen gick inte med att på låta oss resa i väg och få en räkning med oss. Kanske helt förståeligt med tanke på alla bedrägerier som görs.

Tack och lov fick jag per telefon tag på en vänlig person på Aktias bankkontor i kära hemstaden Lovisa. Hon ringde kreditbolaget som på fem minuter fixade att jag fick höjd limit på kortet. Något jag trodde att jag hade fixat själv före resan…
Vågar inte riktigt tänka tanken slut, hade det gått lika lätt om jag hade varit från en storstad och kund i en annan, större bank?

Promenade des Anglais på kvällen. Bortsett från skräcken jag kände då kreditkortet inte funkade hade vi en helt underbar vecka på Franska rivieran.