Snö, snö, snö…

Vaknade tidigt i morse av plogbilarna som är tidigt i farten här i centrum.
Lyckades somna om, men en timme låg jag nog vaken av skramlet. Tänkte då, åter tacksamt, vad bra att jag inte behöver stiga upp klockan 7! Då hade det grämt med ofrivillig väckning före sex.

Tror att det inte ligger än bil under den här högen 😀 …
… och inte här till höger på bilden heller…
Här tar den väl upplogade trottoaren slut, jag gick ut på trafikleden.

Det har kommit mycket snö, men det blev inte sådant oväder som förutspåddes, åtminstone inte över Lovisa. Men många har uppdaterat på Facebook med bilder från snöskottning, hur många kalorier de gjort av med under timmarna av skottning och hur många steg de tagit.

Jag tog väl också ett par tusen steg i dag, men snö har jag inte behövt skotta. Egentligen gillar jag att göra det, IBLAND. Men fattar inte hur jag skulle hinna om jag bodde i ett egnahemshus, därför är det bra att jag bor som jag bor 🙂

Vacker Lovisavy

I samband med ett jobb jag hade sen eftermiddag i dag tog jag den här bilden.
Klockan var då lite över fem på eftermiddagen, så även om det blivit ljusare ute får vi vänta några veckor till ännu innan det märks rejält att våren är på väg.

Vi hade snöyra också. Men jag tycker den här bilden blev fin ❤

Före detta Socitetshuset, som var mediatek och bibliotek tills problemen med inneluften uppdagades, är den gula byggnaden. I den ljusare byggnaden lite längre bort finns bland annat biografen.

Det här är Östra Tullgatan som från vänster till höger korsas av Drottninggatan.

Skyltsöndag, den 13 januari 2019

Det fanns en tid då gatunamnen i Lovisa skrevs på tre språk.
Bilden tog jag på museets utställning ”Där gatan en gång gick”.
Skyltar på ryska är ändå inte ovanliga hos oss. Men i dag gäller de i så fall mest turism, eller så skyltar man på ryska ju närmare ryska gränsen man kommer eftersom ryssar rör på sig mycket, till exempel på axeln Helsingfors-Borgå-Lovisa-Kotka-Fredrikshamn-Vaalimaa.

Mer om Skyltsöndag hos Konst eller Konstigt.

Nepalesiskt, som omväxling

Efter att flera fredagar på raken ätit veganrätter valde vi med väninnan nepalesiskt i dag på Pahuna i Lovisa. Lagom kryddstarkt, stora portioner – i huvudsak blev det kyckling. Och det där naanbrödet, som inte syns på bilden, bara älskar jag! Fräsch sallad också, toppad med en god dressing. Jag glömde fråga vad den var tillverkad av.

Vi beställde två små förrätter och en huvudrätt att dela på. Sallad och ris kom ju också i mängder. Men gott var det!

Hur galet som helst, del 51

Det här är ett hus byggt av kasserade böcker. Vi fick inneluftsproblem även i biblioteket. Många böcker donerades till människor som vågade ta hem dem, de som blev kvar gick olika andra öden till mötes.

En del blev en installation utanför Galleri Theodor på Mariegatan. Ett konstverk, ett slags monument, över det som hände. Nu får huset stå där så länge som böckerna klarar väder och vind. Förr eller senare drabbas huset av problem, så som också före detta bibban gjorde.

Lovisabyggnader, Generalshagens skola

I den här skolan gick jag som barn. Den var en folkskola då. Efter det blev det för min del mellanskola och sedan tre år i gymnasiet.

Skolreformerna har varit många genom åren. Faktiskt så många att jag inte riktigt minns hur det var… jag tycker att jag gick fyra år i folkskolan och sedan fem år mellanskolan. Men folkskolan hade sex klasser, så man kunde också välja 6+3 i stället för 4+5. Det fanns något som kallades ”Meddis” då jag var ung, det var väl medborgarskola man valde om man tog 6+3 alternativet?

Senare började skolorna kallas lågstadium och högstadium. Kombinationen kanske heter grundskola fortfarande? Nä, nu börjar jag känna mig helt råddig 😀

Hur som helst. Jag tror att många av oss som är i medelåldern i dag har massor av minnen från den här skolan. Och nya minnen skapas varje dag eftersom skolan, som numera heter Generalshagens skola, har funnits i många årtionden. Jag har försökt luska ut när skolan byggdes men inte hittat den informationen.

Fler vintriga Lovisavyer

Världen på en del av de här bilderna ser nästan svartvit ut. Men några färger skymtar här och där i form av hus och bilar.

Träden på gården där jag bor.

Men det som ögat ser, allt det sagolikt vackra, är inte lika lätt att fånga på bild 🙂

Det ser ut som om det låg bomull på grenarna 🙂

Lite gult lyser upp bland de svarta, vita och grå nyanserna.
… och ser man på! En röd bil!

Som ni ser har jag varit ute en liten sväng i dag. En väninna skjutsade mig vänligen till bokföraren. Jag cyklar dit på våren och sommaren, men nu står cykeln i husets förråd.

I måndags fick jag problem med nätbanken. Jag är säker på att jag slog i användarkod och lösenord rätt, men det oaktat låste sig banken. Efter att jag stått i telefonkö en ganska lång stund fick jag veta att jag kan göra nytt försök på tisdag morgon.

Tisdagsmorgonen kom. Koderna funkade inte. Nytt samtal till banken. Jag skulle ha fått vänta ytterligare ett dygn för att få i gång nätbanken, men nu råkade bankkontoret i Lovisa vara öppet. Där på Aktia var kundtjänsten vänlig och nu är problemet löst.
Hur det överhuvudtaget hade uppstått vet ingen. Jag hörde om andra som samma dag hade haft liknande problem.

Det här fick mig att tänka på hur ofta jag behöver mina nätbankskoder. Det är inte enbart då jag betalar fakturor utan också då identifiering krävs i massor av olika sammanhang.

Det digitala i all ära, men visst lever vi i en sårbar värld.

Vintriga lovisavyer

En av våra vackra parker i centrum.

Det har snöat nästan hela dagen i dag. Inte så att de har vräkt ner, men det blev lite halt och svårframkomligt för en fotgängare på vissa ställen. Sagolikt vackert var det ändå överallt där det finns träd.

Jag är på väg till en intervju, ner för Drottninggatan mot stadsbibban som ligger långt där borta som bilden tar slut.
En del av Långgränd.

Har haft ganska fullt upp med tidningsjobb som vanligt. Träffade också en av våra nya frilansare. Det är roligt då de är aktiva och har egna idéer som de vill diskutera. Samtliga vill gärna ha textrespons då jag hinner med sådan, de förstår också att förhandsplanering behövs och att givna textlängder utgör normala rutiner på en redaktion.

Att hålla deadlines eller att meddela om en artikel inte blir av är också viktiga saker som alla de nya medarbetarna är underförstådda med.
Tacksam för att många vill vara med och producera Nya Östis ❤

Glad måndag! 07-01-2019

Jag frångår i dag konceptet med bara en eller två bilder i min serie Glad måndag!
Glad måndag kan också vara efterskvalpet av en glad söndag!
I går vann hockeylejonens juniorer VM-guld och mitt favoritlag Lovisa Tor vann bägge matcherna i division ett under lördag-söndag.

Min syster föreslog också i går att vi skulle gå till museet och se utställningen ”Där gatan gick en gång – Lovisalandskap i förändring”.
Det kändes jättebra att vi hann dit, för utställningen håller öppet för sista gången i dag.

Kommendantshuset, Lovisa museum.
Intressant film som visade gamla vyer från Lovisa.
Alla dessa byggnader som inte finns kvar. Fotot har jag tagit av en bild som finns på utställningen.
Bokhandeln, finns inte heller mer…

Det här är en av de byggnader jag saknar mest i Lovisa. Min mammas faster jobbade där, min syster har jobbat där. Jag drömmer fortfarande ibland om att jag är där och handlar.

Miniatyr av sjöfästningen Svartholm.

Skyltsöndag, den 6 januari 2019

Första söndagen i januari! (redigerat 6.1.2019 efter att en bloggkompis påpekat – jag kan inte räkna! :-D)

Den här skylten finns hemma hos Eddie Bruce som är en välkänd profil i vår stad. Hans intresse för gamla foton och postkort från Lovisa började redan för fyrtio år sedan. Efter det har han tagit hand om en massa andra gamla bilder och negativ. Han har gjort en stor kulturgärning och även publicerat böcker med gamla bilder.
Jag skrev ett reportage om honom i Nya Östis som kom ut i fredags.

En gammal gatuskylt.

Skyltsöndag förvaltas av bloggaren Konst eller Konstigt och hos henne finns länkar till andra som är med i utmaningen.