Smedsgränd, Lovisa

Egentligen kunde det här funka som ett vykort, tycker jag. Jag har tagit bilden med teleobjektivet för några dagar sedan.

Värmeböljan håller i sig. Man orkar inte göra så mycket.
Fast okay, det finns folk som kutar maraton i värmen och verkar älska det, men till det gänget hör inte jag 😀

Här hemma går fläkten i ett. Jag flyttar den från plats till plats, beroende på var jag sitter.

Ute har det tack och lov blåst en hel del, så man kan finna svalka.

Hålligång i Lovisa

I går firade Radio Saltbodan, ett musikevenemang, tio år.
Kvällen var ljum, kring +25 grader. Folk dansade och njöt av mat och dryck.
Den här sommaren glömmer vi nog inte i första taget.
Värme både på gott och på ont.
Feelis som om man var nånstans på sydligare breddgrader.

Foto: Anna Malin

Jag trivs bäst i öppna landskap

… nära havet vill jag bo.
Några månader om året, så att själen kan få ro.

Jag bränner inte, såsom Ulf Lundell sjunger, mitt brännvin själv, och kryddar ej med johannesört. Men jag gillar att vindarna får fart, och lärkorna slår högt i skyn och sjunger underbart.

Hela livet har jag bott nära havet. I Lovisa, i Helsingfors och i Stockholm. Hemmaviken i Lovisa är den bästa platsen på jorden.

*sjunger* Här tvättar jag min matta själv, och svalkar mig med vin så vitt,
här kastar jag min vinterpäls, och vattnet är så himmelskt varmt…

Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri,
när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti.
När det klara och det enkla, får råda som det vill,
när ja, är ja, och nej, är nej,och tvivlet tiger still.

Bilder från Skeppsbron i Lovisa

Behövde lite svalka efter flera timmar vid datorn.
Nere vid havet brukar det alltid blåsa och miljön gjorde mig inte besviken i dag heller.

Gästbåtsbryggan.

Kul att kunna stå och fotografera på avstånd. Ibland vet jag liksom inte själv vad allt jag får med på bilden. När jag kollar den i datorn kan där finnas människor jag känner, men som jag inte såg då bilden togs.

Bryggan för allmogebåtar.
Karamaloo, den härliga lilla butiken med hantverk från Afrika.
Flaggar signalerar att det finns gäster från Sverige i hamnen.

Nöjet att fota fortsätter

Här står jag klockan 11.59 under ett träd i ösregnet och väntar på att en minut ska gå.
För det är prick klockan 12 som jag kan öppna bildörrarna till hyrbilen med hjälp av appen på telefonen.

Den här bilden tog jag med mobiltelefonen i väntan på att applikationen skulle visa att jag kan öppna bildörrarna.

Ingen idé att jag hade lockat håret i ett försök att se representativ ut på segelfestivalen dit jag skulle för att ta bilder. Regn kombinerat med hög luftfuktighet och värme gjorde frisyren spikrak på nolltid.
Men vi är glada för de skyfall vi fått nu, alla har inte fått regn.

Starten ska snart gå för allmogebåtarna och sedan göteborgsekorna.

Ja, det här var alltså ett kort arbetsuppdrag. Att fotografera segelbåtar.

Sedan tyckte jag det var kul att få det här perspektivet på Sauna Obscura som ligger på Lovisaviken.

Och barn som har bråttom till Jungfrudansen i Strandparken, för att leka i dess labyrint. Sådana bilder vågade jag inte ta tidigare, det kändes för närgånget. Jag tycker att man inte kan identifiera barnen här och det känns bra.

Sommar = trav och Ernst!

I går besökte vi ett av sommarens trav i Lovisa. Svenska gästen, som för övrigt var på besök för tjugonde sommaren i rad, vill alltid gå på trav om ett sådant arrangeras under hans besök.
Där spelar vi bort några euro. Ingen av oss vann något i år. Man äter glass och grillad korv, njuter i solen och träffar många bekanta.

Jag var en stund på jobb för tidningen och hade då möjlighet att ta den här bilden.

Dessutom kommer man väldigt nära hästarna. Man känner marken dundra under fötterna då loppen drar förbi, och man kan gå till någon av hagarna och kolla närmare på djuren.

Hästar är ståtliga och vackra djur.
Utanför travbanan fanns föreningens återväxt, Loviisan ravinuoret, som har verksamhet för barn och unga.

Kvällen kronades sedan med första avsnittet av ”Sommar med Ernst”, en favorit för mig!

Fina fönster, del 149

Det är en bra bit över ett halvt år sedan jag publicerade ett inlägg i serien med fina fönster. Jag har glömt bort dem lite, tyvärr.
Hoppas hitta många fina fönster på resan i Andalusien i oktober. Jag trodde jag skulle hitta sådana på Corfu i Grekland i september i fjol också, men där fanns faktiskt inte så många fina sådana 🙂

Det här fönstret finns i Strömfors bruksmiljö.