Hoppas att ni inte ännu tröttnat på mina bilder från Spanien.
Det finns en hel drös kvar av dem, nämligen.
Nu är jag ju ändå tillbaka i vardagen i Lovisa, med allt vad det innebär av jobb för Nya Östis. Det lackar mot luciatider, och hör samt häpna – snart ska jul- och nyårsläsningen planeras.
Lite senare i kväll lägger jag ut ytterligare ett inlägg från Spanien!
Ledig dag med fritt program för oss i Andalusien, på Nya Östis läsarresa i dag.
Uppdaterar bloggen senare i dag om jag har möjlighet, annars kommer resebilder om en knapp vecka. Tills dess, håll till godo med ett par vackra Lovisaskyltar.
Fler skyltar hittar du hos bloggaren Konst eller Konstigt.
Jag har för mig att det här huset kallas Liljahuset. Plötsligt kommer jag inte ihåg varför. Men det jag minns är att här fanns en allmän bastu i övre våningen, och där bastade och duschade vi oss en gång i veckan för sisådär femtio år sedan 😀
Sedan fanns ju också Johanssons allmänna bastu på Ågatan, den minns jag också.
I våningen på gatunivå har det funnits en bilskola. Säkert allt möjligt annat också som jag inte just nu kommer på.
Men då jag länkar till inlägg med Lovisavyer och byggnader på Facebook brukar det komma en hel del intressanta minnen och kommentarer där. Gärna skulle jag samla dem på bloggen, men läsarna får kommentera var de vill.
Jag ska göra förhandsinställda inlägg som sträcker sig över hela den tid då jag är i Andalusien. Bland annat några med Lovisavyer.
I mån av möjlighet bloggar jag även från Spanien, men om tid inte finns, eller om jag stöter på tekniska problem – visar jag resevyer då jag kommer hem 🙂
Fler skyltar finns hos Skyltsöndags förvaltare bloggaren BP.
Det var Lisbeth i Sverige som vann Lovisamagneten, och nu har hon skickat en bild på den och på ett flertal andra magneter hon har på en dörr. Sådan här respons och växelverkan bloggare emellan är jätterolig.
Där alldeles på mitten av dörren ståtar Lovisa rådhus. I gott sällskap av ett antal magneter från USA.
”Sonen köper magneter till mig när han reser i USA. Det har blivit tre resor inom loppet av ett år. De två med ordspråken är egna inköp” skriver Lisbeth.
Inom kort ska jag lotta ut ytterligare en magnet. Det blir åter Muminmotiv.
Här har genom åren funnits allt möjligt. Gamla Lovisabor känner igen benämningen brandkårshuset. Men här fanns också biblioteket då jag var tonåring – oj, sådana minnen man har från den tiden!
Här är skolelever nu tillfälligt inhysta, här har funnits socialbyrå och i bortre kortändan har ortodoxa kyrkan ett litet utrymme. Jag kommer inte just nu ihåg vilka alla funktioner som funnits i huset, men fint är det!
Den här fina byggnaden har under många år varit ett trivsamt boende för äldre personer. Jag känner några som tyckte väldigt mycket om att bo här. de personerna finns dock inte mer i dag.
Lite synd att allt ska vara så tipptopp nuförtiden… minsta lilla sak som kan påpekas som ”skavank” leder till saneringsbehov och det blir för dyrt…
Nu står byggnaden tom… riktigt sorgligt… för såvitt jag vet fanns här inga mögelproblem.
Byggnaden får mig att tänka på mamma och framtida behov för alla som åldras.
Dessutom har jag nu till höger och vänster ute på stan berättat hur det är med mamma, så jag tycker att jag kan berätta även här. Jag vill att de som är intresserade av hur hon mår ska veta vad som hände på riktigt. Ingen ska behöva nöja sig med lösa rykten, för sådana finns det alltid gott om.
Mamma lever. Om någon hört något annat så dementeras det ryktet.
Hon åkte in på sjukhus på grund av högt blodtryck och ”lätt förvirrat tillstånd” den 12 augusti. Magnetröntgen visade att hon hade en godartad växt i huvudet. Hon hade ingen hjärnblödning, vilket misstänktes till en början, men växten hade börjat blöda.
Mamma opererades av en av Finlands främsta neurokirurger den 23 augusti. Efter det var hon några dagar på infektionsavdelningen i Borgå, men i det stora hela har hon återhämtat sig rasande fort.
Alldeles i dagarna ska hon få komma hem, och min syster och jag har fixat allt som behövs kring det.
Jag är trött men också mycket tacksam, och i morgon skriver jag i Nya Östis en kolumn om mina tankar kring vården.
Trött är jag också på att bita ihop, bara orka och hålla tyst.
Tusentals människor kämpar med samma ”problem”, det vill säga att orka med jobb, privatliv och att ta hand om släkt och vänner som blir äldre.
Varför vara tyst om det?
Det finns fler konstverk i Strandparken än det jag visade tidigare i dag.
Bland annat bänkar som målats med olika motiv!
I dag fick vi mamma tillbaka till sjukhuset i Lovisa. Hon opererades i torsdags av en av de bästa kirurgerna i Tölö. Jag känner stor tacksamhet för det och för att rehabiliteringen hittills gått bra.
Jag har även en del bekanta som ligger på sjukhus eller som av olika anledningar är krassliga.
Därför fortsätter jag öva på att visa och känna tacksamhet över små saker.
Det kan kännas ”jobbigt” att tömma diskmaskinen ibland, eller att hänga tvätt.
BLÄÄÄ för sådant vardagsslit…
Men om jag istället försöker tänka ”tack gode Gud för att jag KAN tömma diskmaskinen och tvättmaskinen själv”… ”tack för att jag KAN gå på mina ben, till och från ett jobb som jag tycker om” … då inser jag det stora i att jag faktiskt kan göra det.
Jag tycker det är roligt när folk är kreativa. Sedan går ju åsikterna alltid isär om sådant här. Är det fult? Är det vackert? Vad är konst? Och så vidare.
Det blir en hel massa bilder tagna under LHH-dagarna. Ett flertal sparas till Skyltsöndag, Hur galet som helst och till Glad måndag.
Enligt Accuweather på mobiltelefonen var chansen, eller risken, för regn hundra procent i dag. Tidigt i morse föll några droppar men efter klockan 9.50 sken solen, och även om det blev lite mulet mot eftermiddagen fick vi inget regn. Däremot lär det ha regnat i grannstaden Borgå…
Grundidén med evenemanget var och är att visa hur man renoverar och håller över hundra år gamla hus i bra skick, oftast med traditionella metoder.
Allt eftersom evenemanget vuxit, och då numera över 15 000 personer söker sig till Lovisa, har även antalet marknader blivit fler och pop-up-cafeterior finns här och där.
Att besöka husen kostar 18 euro, armbandet är i kraft två dagar och du kan titta in i nästan femtio hus om du bara orkar och hinner.
