Vyerna jag bjuder på i dag är från Lovisas badstrand, Plagen.
Där njöt jag i skuggan av ett träd, satt på en badhandduk och läste en veckotidning. En skön bris från havet fläktade lagom.
Det vackra vädret verkar fortsätta – så jag kan verkligen inte klaga nu då jag har min semester del två.
Har visat bilder från några av Lovisas parker, ett avsnitt hittar du här och därifrån till ett annat avsnitt.
… växer ingen mossa, sägs det ju.
Nå, dom har stenarna har inte rullat mycket.
Men varje gång jag rullat förbi dem på cykel eller med bil har jag tänkt att jag måste stanna upp för att fotografera dem. De ligger i Casinoparken vid Kaptensvägen i Lovisa.
Lovisa fredsforum firas för 29:e gången i år. Via den här länken hittar du som är intresserad av programmet mera information, dock bara på finska 😦
I går kväll började programmet nere vid Skeppsbron med diskussion bland annat om läget i Ukraina. Där talade riksdagsledamot Pekka Haavisto, han som var presidentkandidat i förra valet.
Sedan gick ljuståget till badstranden där lyktor lades ner i havet till minnet av Hiroshima.
Programmet pågår hela veckoslutet, bland annat med seminarier på restaurang Kapellet, sångfest i parken, fredsplättar på torget, konst, musik för unga m.m.
Besöker du Lovisa ska du inte missa Angela Oker-Bloms fina utställning med skulpturer i Konststallet på Alexandersgården. Platsen kallas också Segermanska gården.
I tidningen Östnyland skrev jag bland annat så här:
Vi tittar på skulpturen Gepardens tårar och Oker-Blom berättar hur en jägare tänkte att han skulle komma lättare undan om han lät geparden jaga och förse honom med byten medan han själv tog det lugnt under ett träd. När geparden sedan fick fyra ungar tog jägaren dem alla. Han ville komma ännu lättare undan och tjäna ännu mer pengar. Då blev gepardhonan så ledsen att hon inte kunde sluta gråta och djuret fick för evigt ett ansikte där tårarna syns i dess ögonvrå.
– Berättelsen lär oss att vi inte ska vara giriga, säger Angela Oker-Blom.
Artikeln i sin helhet finns HÄR.
Den som är intresserad av historia kan läsa mera här.
Det blir ett för långt inlägg om jag närmare ska beskriva bastionerna vi har i Lovisa.
Därför visar jag några bilder i stället.
Jag fascineras av byggkonsten och är tacksam för att Bastion Ungern genom åren restaurerats och hållits i bra skick.
… som jag visade i dagens Skyltsöndag från gamla stan i Lovisa.
Den var fin på sitt sätt, den här är i sin tur mastig.
Så kunde jag inte låta bli att fotografera den då jag körde förbi församlingshemmet i dag.
Väldigt fascinerande hur man byggde förr. Det här är så vackert, tycker jag.
I morgon visar jag bilder från en bastion i Lovisa. Tror den byggdes ganska långt för hand, är inte helt säkert hur det gick till men ett fantastiskt bygge är det hur som helst.
Den här skylten och placeringen gillar jag extra mycket.
Gamla hus med höga stenfötter. Slitet och rappat och lite växtlighet runt om. Kan det bli bättre?
På den här bloggen hittar ni ett inlägg från augusti i fjol med bilder från affären Krinti och även lite annat från Lovisa. Dessvärre är texten endast på finska.
Några bilder från min dag.
Den första visar en av dörrarna längs Småfolkets stig i Lovisa.
Lite tråkigt att där är ett glas framför som gör att bastugubbarna var lite svårfotograferade. Men jag misstänker att keramikgubbarna skulle stjälas om de inte var skyddade och fastlåsta.
Och den andra bilden är från ett gammalt hus i Lovisa där en förening har sin verksamhet. Där är dörrarna inte så väldigt ofta öppna för allmänheten, men nu har huset renoverats och fått en tillbyggnad – så i dag var pressen inbjuden. Blir en artikel nästa vecka, men visar här det vackra taket – som en stjärnbeströdd himmel.
Har visat fönster från den här gården tidigare. Ligger vid Alexandersgatan och har troligen för länge sedan inhyst djur, kanske hästar. På samma tomt fanns tidigare apoteket och senare tingsrätten, men i en annan byggnad. Trädgården är lummig och fin.
I det här huset har en fastighetsförmedling funnits innan en cafeteria flyttade in i våras – den ligger dock i husets östra ända. På bilden ses den del som vetter mot väst. Det är alltså ett långsmalt hus, så som man ofta byggde förr med alla rum på rad.
