















Villa Engel är med för första gången i LHH och huset bjuder på många positiva överraskningar. Tapetseringen är vågad, här har man inte sparat på det romantiska och på färgerna.
Men i huset finns också ett lugn, en harmoni, en känsla av kärlek – säkert mycket tack vare alla änglar som vakar där.









Besökte för två år sedan danskoreografen Beniamino Borghis hus, då skrev jag det här inlägget.
Renoveringen hos Beniamino sker i långsamt takt, så som renoveringar ska låta sig göras, utan stress.







I mina barndomskvarter finns det här huset som nu kallas Villa Limppu, bland annat för att man bakar goda limpor som säljs under evenemangen.
I granngården lekte jag ofta som barn.
Husen är öppna även söndagen den 30 augusti klockan 10-17.








Vårt härliga evenemang Lovisa Historiska Hus arrangeras för elfte gången.
En av mina drömmar är att få skriva på heltid om vår fina stad. Om jag kunde leva på det vore allt helt underbart, för här finns SÅ mycket fint att visa.
Hann besöka några marknader och fyra hus i dag.
Få se vad jag hinner med i morgon, för då ska jag vara husvakt. Ställer frivilligt upp för idrottsföreningen FC Lovisa. Men från tio på morgonen till ett på eftermiddagen hinner jag ännu njuta av atmosfären i stan.
Skriver flera inlägg i dag så att du som eventuellt missat att LHH pågår blir påmind om det. Och för att du som inte alls kan komma till Lovisa i år ändå ska få njuta av evenemanget.






Hade mycket på gång på jobbet i går, men det var inget emot hur jag susade runt i dag 🙂
Först besökte Liljendahl stadsdelen (förr en självständig kommun) med samma namn. Den stavas dock Liljendal och där fick ett seniorboende och ett daghem besök av en ambulerande djurfarm. Intresserade kan läsa mer HÄR.
Sedan åkte hon till en annan stadsdel, Strömfors, som också tidigare varit självständig men nu hör till Lovisa. Där intervjuade jag författaren, reportern och politikern Päivi Storgård som är en av dem som har sitt hem öppet på Lovisa Historiska Hus.

När intervjun var nästan utskriven var det dags för nästa jobb. En sten avtäcktes i strandparken Lovisadagen till ära. En kort webbartikel om den hittas här.

Och för bloggaren Konst eller Konstigt som tycker jag sällan får mycket folk med på mina bilder visar jag nu att även ”en blind höna kan hitta ett korn” 🙂


Var tillbaka på jobbet i dag efter två härligt soliga och händelserika semesterveckor. Kom i gång bra och fick uppgifter som gav mig riktig arbetsglädje.
Då man jobbar i huvudsak som nyhetsreporter är alla artiklar nödvändigtvis varken lätta eller roliga att göra. Men det är bra med sådana utmaningar också och vissa nyheter går jag i gång på. Genom åren har jag ändå insett att jag inte är en skjutjärnsjournalist och att jag har lite svårt för att problematisera eller att skriva braskande rubriker.
Mest gillar jag att få göra feature, personporträtt och grejer till dagbokssidorna. De närmaste dagarna har jag ganska många sådana grejer bokade.
I samband med ett dagboksjobb jag gjorde i dag hittade jag ytterligare två dörrar som hör till Småfolkets stig.



En skylt med samma text har jag visat tidigare. Den finns i andra ändan av parkgången, nära livsmedelsaffären. Så det är liksom lite ”favorit-i-repris”.
Skylten ser ju rolig ut så här i sommargrönskan, men har sin uppgift på vintern. Då skottar staden inte upp parkgången. Folk går där ändå och kommer det inte massor med snö är den farbar – men den kan bli isig också och i bägge ändarna av gången finns backar. Så en varning är på plats, man går där vintertid – och ramlar kanske – på egen risk.
Fotograferade skyltar och planscher också i Tallinn i torsdags och fredags. Har sex stycken på lager att visas längre fram under hösten 🙂
… hittar man hos konstnären Kai Nissinen i Garnison i Lovisa. Han brukar ha öppet på Lovisa Historiska hus. Kanske han är med också i år då evenemanget arrangeras 29-30 augusti.
Tillsvidare är kartan över husen som deltar gammal, fjolårets. Men inom kort ska där säkert dyka upp den färskaste mässtidningen och en ny karta.
