På evenemanget Lovisa Historiska Hus plåtade jag de här fönstren.
Fönstren finns på restaurang Kapellets terrass. Där arrangerades ett seminarium med föreläsningar av experter. Bland annat talade man om hur man byggde hus på 1700-talet och vad vi kan lära oss av de gamla byggnadsteknikerna.
Men svärmor Inge-Maj, FasterAster och jag stannade på Kapellet bara för att avnjuta ett glas mousserat 🙂
Fina fönster del 30 hittar du HÄR.
Också ett nytt objekt på LHH.
Husets ägare berättar med inlevelse om renoveringsprojektet hon åtog sig i våras. En del hade gjorts av paret som ägde huset tidigare, bland annat var något så viktigt som taket förnyat.
Men mycket återstår att göra.
Huset har en enormt vacker stockvägg i hallen och ägarens sinne för estetik och fina gamla prylar, sådana som hattaskar och gamla resväskor, ger prägel åt huset.
Husets ägare älskar gamla stolar och de får gärna vara riktigt udda.
Ett av de nya objekten på LHH är Villa Linnea – ett stort härligt hus med mycket potential. Uppe på andra våningen finns också många rum men de visades inte ännu den här sommaren.
Renovering av gamla hus ska få ta tid, då blir slutresultatet bäst. De flesta som renoverar i Lovisa gör det enligt gamla beprövade metoder och använder sig av gamla tekniker.
På det så kallade ITU-torget i Karlskronabulevardens park säljs allt hantverk av olika slag. Bland annat riktigt genuina trasmattor som Gunnevi Rinne från Liljendal vävt. Det var trevligt att höra att hon hade god åtgång på mattorna och jag hittade en till mig själv. Den svartblåvita som hänger lite i skymundan bakom de andra på stången till höger.
En delegation från Viborg besöker Lovisa under evenemanget Lovisa Historiska Hus.
Den ryska staden ska restaureras. President Putin har beviljat pengar för projektet. Därför kommer människor som är intresserade av gamla byggnadstekniker och annat som har med renovering att göra, till Lovisa för att få tips om hur man kan gå till väga.
Så LHH är ett fantastiskt evenemang! Det firar 10-års jubileum i år.
Dagarna fortsätter söndagen den 31 augusti klockan 10-17. Loppmarknader, utställningar, hantverk, konserter och dörrar öppna till privata historiska hem!
Världsrekordsförsök med det långa matbordet. Forneldarnas natt.
Trängsel på alla gator och torg mellan klockan 10 och 17 under två dagars tid.
Lovisa Historiska Hus brukar besökas av cirka 16 000 personer. Det är lika många som antalet invånare i staden.
Loppmarknader, konserter, utställningar och det viktigaste av allt – människor som öppnar dörrarna till sina historiska hem.
15 euro kostar armbandet som berättigar dig till husbesöken. Men många nöjer sig med att insupa atmosfären och bara strosa runt på stan, äta gott, kanske fynda något.
I dag gör svärmor, FasterAster och jag en runda på stan. Återkommer med bilder i kväll!
På min bild ser ju bordet dessvärre mest ut som en matta! Varför fotograferade jag inte så att man såg benen?
Nå, men vi har i alla fall driftiga företagare inom restaurangbranschen i Lovisa.
I samband med evenemanget Lovisa Historiska Hus görs ett försök att komma med i boken för Guinness World Records. Matbordet blir nämligen över 1,3 km långt och byggs väldigt långt med hjälp av frivilliga krafter.
Lediga platser lär ännu finnas vid matbordet, de kostar förstås en slant men visst kan det vara kul att få vara med och göra ett världsrekord.
Mera information hittas HÄR, mest på finska men längst nere på sidan finns lite på svenska också.
Ju mer jag tänker på saken, desto säkrare blir jag.
Varför köpa nytt när det finns så mycket gammalt som är fint och som man får billigt på lopptorgsmarknader.
Reserverade ett fönster i dag och hur jag ska använda det i nya bostaden får ni se senare.
Jag brinner av iver att komma i gång med inredningen – elva dagar återstår tills jag flyttar.
På tisdag ska jag hämta fönstret från loppisen. Jag fick inte mitt fynd med på cykeln, ser ni.
Det var skönt med en liten cykeltur på fem kilometer. Nere vid stranden fanns ett tivoli och i parken höll privatpersoner lopptorg.
Nästa veckoslut vimlar här åter av folk. Lovisa Historiska Hus arrangeras då för tionde gången. Och då kan man fynda på flera platser i stan, allt från antikt och riktigt värdefullt gammalt till billigare grejer.
Tyvärr är sajten jag länkar till bara på finska men den som inte kan språket kan ju ändå titta på en massa fina bilder!
Nu blev det lite inredningsstuk över den här bloggen i alla fall… jag som i går mopsade upp mig och sa att jag är minsann en amatör som skriver om allt mellan himmel och jord och inte bara om inredning…
Men måste bara säga att septembernumret av den finska månadstidningen Unelmien Talo & Koti skriver om ett av de hus som var öppet på Lovisa Historiska Hus. Nordmans Villa Helmi, även kallat Schildts hus för att författaren Runar Schildts mormors torp en gång funnits på samma plats.
Gillar tidningen för att den kommer ut bara en gång i månaden. Den är inte heller överdrivet tjock. Man orkar och vill läsa ALLT.
Och så tar vi som avslutning ett par ord på finska.
Tidning = LEHTI.
Men löv och buskars blad är också LEHTI.
Vänder man ett BLAD i en bok är det samma som att vända en sida = SIVU.
Så här i efterdyningarna av Lovisa Historiska Hus måste jag visa sötsaken jag fick i går. Det var Lovisas namnsdag 25 augusti och utanför stadens tält på Saltbodtorg delade anställda ut de här sötsakerna.
När jag cyklade här förbi i dag påmindes jag åter en gång om att min hemstad är fantastiskt fin. Jag älskar den, också på vintern då den ligger nästan öde.
Men det kanske blir så då man blir äldre. Man vet var rötterna finns. Som ung vill man bara bort, det ska vara fart och fläkt och nya intryck. Man förlöjligar småstaden, kallar den byhåla. Men sällan är väl något bättre där borta – borta kan vara bra, men hemma är bäst. Och byhåla kan man säga med kärlek i rösten också 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 