Fjorton timmar i buss, och två timmar på match. Det var värt ”besväret”. Vi vann med siffrorna 3–6. Skrev om matchen på Tors hemsida.




Fjorton timmar i buss, och två timmar på match. Det var värt ”besväret”. Vi vann med siffrorna 3–6. Skrev om matchen på Tors hemsida.




… för Tors innebandylag spelas i dag i Nykarleby i Österbotten mot Blue Fox.
Länk till resultatservicen finns här, borde starta den 23 september klockan 16.
Supportrarnas buss startar klockan sju. Hemma är vi kanske vid midnatt 🙂

Eventuellt gör jag något inlägg under dagen, från resan, beroende på hur tekniken står mig bi.
Heja Tor ❤
Ja, det känns som att man har en stor familj då man är aktiv inom en idrottsförening. Dels skriver jag om representationslagets matcher på innebandysektionens hemsida, dels om en del andra evenemang.

I dag firades säsongsavslutning för juniorlagen. Det var som vanligt en mycket familjär tillställning.
Största delen av dagen har gått till Tor. Lite hann jag kolla på hockey då Finland i förlängningen besegrade Norge.
Nu ska jag dammsuga och resten av kvällen tar jag det lugnt 😀

Fick den här uppiggande presenten och ett kort av min syster med krya-hälsningar. Det är sista antibiotikadagen i dag och jag ska dricka varm choklad senare i kväll.
Kände redan i går att jag orkade bättre. Hade först en intervju om en konsert och sedan innebandymatch. Tor förlorade också den andra playoffmatchen så nu är säsongen i division ett slut. Men det var strongt att vi tog oss så långt, och det blev en känslofylld kväll.
Matchen slutade efter halv nio på kvällen och då jag kom hem efter presskonferensen var klockan närmare halv tio. Skrev texterna och behandlade bilder och delade på sociala medier till nästan midnatt.
Inte undra på att jag sov till nästan tio i morse!
Men i dag lyser solen och jag känner för första dagen på över en vecka att jag har både lust och krafter att gå ut med kameran.
Hoppas kunna visa bilder senare i dag, sådana som inte bara är tagna hemma hos mig själv 😀

Heja Tor! Vars innebandysektion fyllde 25 år 2016.
I år gick herrarnas lag i division ett också till slutspel – playoff.
De matcherna inleds på onsdag. Jag vet ju inte om jag klarar av att åka med och titta, för vi startar på bortaplan.
Men jag hoppas jag har ork att kolla följande match hemma fredagen den 10 mars.
Andra som är med i Glad måndag: Anki och Tomtan.
Om du också är det, meddela mig så länkar jag gärna till din blogg!
… men jag gick ut på inglasade balkongen och tog två bilder i all hast.
Blev så glad när solen visade sig!
Annars har jag mest legat i sängen, läst tidningar och skrivit ett postcrossningkort som går till Tyskland den här gången.
Snart ska jag via datorn kolla innebandymatchen NJ – Tor i Seinäjoki. Dit som jag skulle åka, men nu blev det inte så. Hoppas jag orkar se några matcher i playoff i stället!


Ni må förstå att jag älskar den här väggen ❤
Det är en del av Lovisa Tors omklädningsrum då herrarna spelar innebandy i division ett.
I dag hade jag möjlighet att gå in där eftersom det var utbildningsmässa i idrottshallen och en så kallad CV-klinik fanns i utrymmet. Det var alltså en plats där elever fick lära sig skriva bra CV:n.
Fastän jag hjälper Tor med mediekontakter och delar föreningens bilder på social media betyder det inte att jag kan gå in där när som helst inför herrarnas matcher 😀 … så nu gällde det att ta tillfället i akt.

En del av förmiddagen har gått åt till att skriva texten om gårdagens match. Den blev spännande mot slutet men vi lyckades hålla undan och vinna med siffrorna 8–11.
Ganska mycket tid lägger jag också ner på bildhantering och spridning av dem samt textlänkar till tidningar och på social media. Men det är kul!
Jag hade en väninna som hjälpte med fotograferingen, och måste säga att hon lyckades bra för att vara en total novis på området. Innebandy är inte lätt att fotografera, sporten är otroligt snabb. Det gäller att följa med rörelserna och låta kameran ta flera bilder på raken. Det gäller också att passa på då spelarna befinner sig nära sargen eftersom mitt objektiv inte är ett långt sådant som ger möjlighet att ta bilder på långt avstånd.

Orsaken till att jag inte fotograferade var att någon skulle sköta fansens trummor. Jag älskar att slå på dem 😀
Trummade så till den grad att jag fick blåsor på två fingrar!
Men det är värt att ge allt och lite till för Lovisa Tor som nu ligger trea i division ett, nästhögsta serien i landet.

Men vi kommer ju dag för dag närmare jul.
Och i dag har man fått öppna första luckan om man har en kalender.
I en kommentar på ett tidigare inlägg nämnde en annan bloggare chokladkalendern. Ja, jag vet att de finns, men jag har aldrig ägt en sådan.
Jag tror att jag alltid tänkt att chokladbitarna i en sådan inte kan vara goda.
Men det är en fördom som kan komma på skam. Kanske jag ska köpa mitt livs första chokladkalender i år? Bara jag hittar någon som jag vågar lita på att innehåller ätbar choklad 🙂
Den här kalendern har jag köpt av Lovisa Tor för att understöda föreningens verksamhet. Bakom varje lucka finns ett lottnummer. Man har alltså 24 chanser att vinna, och det brukar vara fina priser!

Den här lördagen före första advent kallas lillajul i Finland. Pikkujoulut på finska. För mig firades den i arbetets tecken med Lovisa Tors innebandymatch, och riktigt lördagsgodis blev det med seger i förlängningen, eftersom det stod 4-4 vid fulltid.
