Heja Tor! En del av tejpningen på föreningens lilla buss.
Detta är en måste-skyltning i dag. Mitt favoritlag i innebandyns division ett är uppe i Österbotten den här helgen. I går vann laget mot Blue Fox i Nykarleby, i dag möter Tor SB Vaasa i Vasa.
Vi fick inte ihop ett tillräckligt stort gäng för att åka med upp och heja ens till första matchen. Så det blev att sitta hemma vid floorball.fi:s resultatservice istället 🙂
Samma procedur upprepar sig klockan 16 i dag.
Det blev ingen supporterbuss till matchen Karhut-Tor i Björneborg. Det är fyra timmars körtid i en riktning och av olika anledningar hade många annat att göra den här lördagen.
Men igår tog en annan supporter kontakt med mig och frågade om jag har lust att hänga med i en minibuss. Så nu åker vi i alla fall.
Heja Tor och hörs i morgon!
En supporterhalsduk i bomullsgarn och med mina initialer. Min mamma har stickat den ❤
Och förresten – passa på att rösta på den bild du gillar bäst i Höstbildstävlingenpå Bloglovisa, en sajt jag modererar. Omröstningsrutan borde finnas längst ner, beror lite på hurudan skärm du använder.
Många bilder som jag tar under matcherna blir väldigt intressanta. Dråpliga eller roliga på sitt sätt, och skojiga att sätta bildtexter till samt filosofera runt. Men i någon tidning kan man inte publicera dem 🙂
Är det skurken som rymmer?
Här har det skett en kollision, en tackling eller både och. Domaren i bakgrunden blåser av spelet och jag tror att det var det gästande laget i rött som åkte på en utvisning. Tommi Taimisto från Tor är spelaren i gult som däckats. Men vem är skurken som rymmer? En huvudlös person.
Närgången spelare.
I innebandy går det undan och här hann kamerans automatiska inställningar för skärpa inte med. Jag sitter alldeles intill sargen och får de bästa bilderna då spelarna kommer nästan i famnen på mig.
Med start klockan 17 har Tor åter hemmamatch i dag – det blir en tuff drabbning mot ett av topplagen.
Innan Tors match hade jag en väninna på besök. Vi laddade upp med små salta bitar och några salta pinnar – och ja, ett glas mousserat förstås.
Skärgårdslimpa och ishavsröra toppad med persilja.
Man måste ju skåla i förväg OM Tor inte skulle ha vunnit.
Och så skålade vi för mitt nya hem och för en bröllopsdag (inte min, hahaa!).
Tack så mycket för allt Marina!
Marina hade med sig en vackert inslagen flaska, ett kort, ett paket salt och mörkt bröd som lyckönskan till nya hemmet.
Jag har ju flyttat rätt ofta på senaste tid, rättare sagt två gånger på drygt två år. Men tro nu inte att jag flyttar för att få gåvor 😀 SÅ roligt är det inte.
Jag flyttade för att våga förverkliga mina drömmar om ett eget företag och om att få syssla med det jag vill. Jobba för min hemstad på alla tänkbara sätt. Jag trivdes i före detta bostaden, men behövde få ner boendekostnaderna, och jag trivs ypperligt här också – så jag är glad!
Skål för Tors innebandyherrar i division ett ! Seger 11-7 ikväll!
Efter matchen träffade jag en annan väninna. Vi ses inte lika ofta nu som förr då hon mestadels bor på annan ort, men god vänskap klarar avstånd. Det finns ju Messenger 🙂
Nu ska jag börja skriva om matchen för Tors webbsajt. Senare ikväll eller i morgon sätter jag ut ett par bilder i kateogorin ”Innebandy – i media opublicerade bilder” 🙂
… blir mycket i livet annorlunda.
Man inser hur mycket är enklare då man är helt frisk.
Att kunna klä på sig utan att sitta. Att stå på ett ben då man klär ena stöveln på foten, och att stå på andra benet då andra stöveln ska på.
Nu är det ju så att jag inte har någon värk. Det är jag mycket glad för.
Jag kan sitta och jobba vid datorn, jag klarade sex timmar i buss till och från Åbo i går. Jag satt två timmar på läktaren och såg Tor vinna!
Det blir många bilder av ryggar då jag försöker plåta Tors spelare. Den här gången spelade vi i blå dräkter.
När jag ska upp eller ner för trapporna i huset där jag bor krävs ungefär en kvart innan jag når bilen på P-platsen. Lyckligtvis kan jag också köra bil, tillsvidare.
Den här bilden tog jag genom bussfönstret då jag väntade när de andra köpte vägkost på en bensinstation. Konstnärligt inte sant?
På vägen till Åbo klev jag inte ens av bussen. Men på vägen hem gjorde jag det och fick stöd av en annan supporter.
Inne på stationen fanns en del fans från Mariehamn. De hade kollat matchen IFK Mariehamn – HJK i fotbollsligan i Helsingfors och var på väg hem mot Åland. Trevliga människor som vi bytte några ord med och på Facebook skrev jag följande satusuppdatering.
Carita Liljendahl Suomusjärvi, Egentliga Finland ·
Kvällens bästa! En supporter från Mariehamn var på väg hem från fotbollsmatchen mot HJK. Vi möttes på ett café. Han såg min Tor halsduk. Frågade om jag varit med i Tour the ski? Han ville pussa mig men vågade inte då han var rädd för doping balsam och norskor 😊 När han förstod att jag var från Lovisa frågade han varför jag åker åt fel håll istället för till Åland med honom. Bra fråga!
Vilken gren är det frågan om? Spelar Jesse tennis? 😀
… den skarpögda innebandyvännen ser ändå att det är en innebandyklubba han har i handen, men andra kan ju undra 🙂
Det var säsongstart för Lovisa Tors del i dag. Ett mer seriöst inlägg om det kan ni läsa här.
Jag kände mig lite ringrostig i fotograferandet efter ett drygt halvårs paus… men kul är det att säsongen åter är i gång. Jag tog 213 bilder och ungefär åtta av dem vågar jag som Tors pressansvariga skicka vidare till media.
Här på bloggen tänkte jag att jag kan bjuda på lite skojiga bilder från matcherna. Sådana som jag INTE kan skicka till media 🙂
Tycker det är lite synd att kasta bort 205 bilder…
Toppen med skärpa och allt, men men… hemmaspelaren har ryggen mot kameran.Håller taket på att rasa ner eller vad spanar alla efter? Bollen?Snygg kalufs han har, Julle Sumén!
Innebandyjuniorerna i Lovisa Tor fick pris ikväll.
Skriver om den på Tors hemsida i morgon. Den här dagen har jag haft fullt upp med allt möjligt från arla till särla, nu tänkte jag koppla av med Let´s Dance 🙂
Råkade av en händelse kolla ett program som handlade om en man som varit fotbollslaget Manchester Citys supporter över sextio år.
Fick då för mig att plocka fram de tre supporterhalsdukar jag äger. Har också en med texten Latvija men den köpte jag mest för att vi en tid hade en lettisk trio som spelade i Tor, och för att jag råkade komma över halsduken i en souvenirshop.
Finland, Lovisa Tor och Manchester City.
Finlands halsduk kommer fram alltid då det finns orsak att heja på hemlandet. Oftast har jag använt den under hockey- och fotbollsmatcher.
Lovisa Tors halsduk har min mor stickat till mig. Den har varit i flitig användning under innebandymatcher både på hemma- och på bortaplan.
Manchester Citys halsduk och en del andra City-grejer köpte jag då jag med journalistförbundet besökte Manchester för drygt tio år sedan. Såg matchen City-Tottenham som tyvärr slutade mållöst 0-0. Men det var en upplevelse i sig att se arenan och souvenirshoppen och inte minst att få träffa Nicholas Anelka face to face och få hans autograf ❤
Ni skulle gissa vad det här var…… och den här gången var det inte så väldigt svårt 🙂
Bilden är tagen på en av Tors innebandymatcher, men inte den här säsongen utan för några år sedan då laget spelade i högsta serien. Då sändes en del av matcherna live och det här är en tv-kamera från den tiden.