Här var jag på ett jobb i dag, inne i den inpaketerade kyrkan. Vi har tidigare skrivit om varför den paketerats in. Taket ska fixas, en del av fasaden likaså. Jobbet jag var på i dag var en personintervju med en anställd vid församlingen.
Den här bilden togs för ett par dagar sedan. Kyrkan från en annan vinkel. Den är nog nu ett av de mest fotograferade objekten i Lovisa. Från olika vinklar, speciellt på avstånd, ser den ut som en skyskrapa.
Några intensiva dagar med flera intervjuer är det nu. Sedan ska ju artiklarna skrivas också.
Vi har kommunalval på kommande och samtidigt även välfärdsområdesval i början av april. Så det är ganska mycket kring det just nu med valpaneler och annat sånt.
Det var en lite svalare dag och ibland mulet, men något regn har inte fallit. Mamma hade länge pratat om att få blommor till sin gård och trappa och nu blev det äntligen av i dag, också att hjälpa henne plantera dem. Dock klarar hon det mesta själv också kring det, förutom att lyfta 30 kg tunga säckar med mylla.
Hittar man inte från det här blomsterhavet det man vill ha är man nog extra kräsen 🙂
Bär, grönsaker och rotfrukter finn här också gott om. Ätbart handlar jag inte så ofta här, ska försöka bli bättre på det. Men blommor köper vi nästan alltid från torget, ibland också från någon mindre blomsteraffär.
Resten av dagen ska jag vara hemma och packa och röja, det gamla vanliga alltså. Imorgon ska tomaterna få åka till växthuset, och en del andra prylar ska jag också försöka få iväg till bostaden dit jag ska flytta om några veckor.
Har redan fått två fina gåvor ❤ Visar bilder på dem senare ikväll. HÄR finns för övrigt en inspelning från Lovisa torg, där det var Lovisa Forum med diskussioner i dag från 11 till 16. I slutet av inspelningen sjunger publiken allsång.
Den här intervjun gjordes den 24 november. Inte tycker jag att det var SÅ länge sedan. Så fort som texten kommer ut på webben lägger jag ut en länk i ett nytt inlägg här, så att den som vill läsa artikeln kan göra det.
Hanna Nordenswan som är reporter har själv jobbat på Östra Nyland för länge sedan. Hon är väl ungefär trettio år yngre än jag, och det var under den tiden då hon hade gått ut gymnasiet som vi var kolleger en tid.
Hon fick precis allt jag svamlade om helt rätt. Det blev en mycket personlig och bra artikel, jag fick läsa den innan den gick i tryck men behövde inte rätta någonting 🙂
Hanna till vänster och fotografen Linda Varoma till höger. Linda känner jag också sedan ganska länge, en superduktig fotograf men hon är också bra på att skriva kolumner både på finska och svenska.
Efter att Linda tagit bilder av mig frågade jag förstås om jag får ta en bild av henne och Hanna så att jag kan berätta om artikelpaketet de gjorde. De gjorde också en gallup med fyra personer och frågade om de känner till Nya Östis.
Annars har jag idag nästan förfrusit fingrarna då jag skrapade fram lånebilen. Minus 22 grader har vi och jag är inte den som vill stoppas av polisen, som jag faktiskt råkade möta i dag.
”Jaahas rouva, olette näköjään saaneet iglunne liikkumaan” – jaha frun, ni tycks ha fått er iglo att röra på sig…
Nej, jag kör aldrig med en rullande iglo, det vill säga en bil som är täckt med snö, särskilt högt lager på taket, och med endast en liten glugg att titta ut genom på vindrutan 🤣
Och när jag äntligen hade fått upp värmen i mig själv och bilen rullade jag in på mammas gård för att ge mat åt fåglarna, och då höll jag på att förfrysa fingrarna igen. Men, jag tinade upp!
Första inlägget idag skrev jag igår, som förhandsinställt, den grönskande bilden under rubriken Glad måndag!
När jag gick över torget i dag på nyårsdagen blev jag däremot inte glad. Det såg ut som ett slagfält. Allt skräp från nyårsraketerna har jag inte ens fått med på bild.
Mänskor tycks kunna skjuta, men alla verkar inte kunna städa efter sig. Hur är dessa personer funtade? Helt tydligt är det nåt som INTE funkar i hjärnkontoret…
Jag tycker att jag aldrig sett stadens torg i detta eländiga skick. Å andra sidan har jag inte så ofta inspekterat platsen på nyårsdagen.
Stadens städpatrull har ledig dag i dag och ska så få ha. Det är bra att många får se förödelsen och jag är knappast den enda som förfärat mig. Trist är det ändå att det imorgon är den där ”någon” som städar upp efter alla de personer som inte kunnat göra det själva.
God jul till alla! Hälsningar från Lovisa torg! Under många år har det varit kutym att familjer som har stora granar på sina tomter eller marker donerar en gran till Lovisa stad. Det finns olika orsaker till att granen inte längre kan stå kvar där den vuxit sig stor under många år. Familjen, markägaren donerar. Staden ser till att ett transportföretag sköter resten. Så där enkelt sagt.
Granen fotograferad på kvällen.
Och så har vi en traditionell engelsk/finsk gran hos familjen Perkins på Ågatan, huset Hemhamnen, som hade öppet i början av december under Lovisa öppna julhem. Nästa gång arrangeras Lovisa jul 7–8 december 2024, och ett bildspel från 2023 finns här.
Oj oj, nu finns det många bilder att välja bland. Många får vila i arkivet, bland dem mina kommande julkalenderbilder ❤
Solen sken, himlen var blå. På förmiddagen hade vi minus åtta grader och då skymningen föll hade vi minus tretton. Men visst är det fint med snö istället för slask då Lovisa Jul öppnar med marknader och massvis av program.
Började också själv med besök på torget tillsammans med syrran. Vi åkte inte karusell, fastän den är gratis för alla, men köpte bland annat lotter, bröd och ljus i Corazon Grandes julbod. Därmed understödjer vi min skolkamrat Siws barnhem i Bolivia.
Sedan besökte vi Strömfors bruksmiljö. Vi var inte de enda, fastän det inte vimlar av människor på mina bilder. Parkeringsplatserna var fullsatta av bilar och några bussar. På Stallvinden fanns uppskattningsvis över trettio försäljare och där gick det att fynda allt som som brukar finnas på julmarknader. Ätbart, ljus, julprydnader, dörrkransar, handarbeten och andra hantverk, lotter osv.
Min kasse var full av allt möjligt då jag kom hem 🙂 Små klappar men också en vackert inslagen skärgårdslimpa. Översättning: Apelsinsaft, jäst, mörk sirap, rågmjöl, salt, havrekli, ölmalt, vetemjöl.
Köpte tulpaner i glädjeyran efter besöket hos läkaren. Tacksam för att det gick så bra. Han sa inget om min övervikt, frågade inget om mat- och alkoholvanor, pekade inga finger. Sådan ska en läkare vara!
Redigerat, senare: – Läkaren frågade om jag vill veta vad jag kan göra för att få ner trycket. Jag svarade ja! I rättvisans namn bör ju detta skrivas så att läkaren inte uppfattas som nonchalant och dålig. Han lät via datorn skriva ut några papper och vi läste dem tillsammans.
Men så där annars – jag menar, såsom jag tidigare sagt, jag har en våg hemma, jag vet att jag ibland äter och dricker ohälsosamt. Ingen behöver säga det till mig.
Men sedan var det inte utan stolthet jag nickade igenkännande och sa att jag gör det läkarna tycker är viktigt att göra. Låta bli att röka och ta minst en rask promenad på 30 minuter per dag. Så jag uppfyller i alla fall DE måtten 💪😍
Min blodtrycksmedicin förnyades och betablockeraren som håller hjärtat lugnt får jag ha kvar. Jiphei!
Två raska promenader i dag för att få 3076 steg. Under den andra promenaden förde jag det här kortet till postlådan. Jag behöver ofta ett mål för mina promenader, annars är det trist. Kortet far iväg till Tyskland, som ett postcrossingkort.
Uppvaktade en väninna i Borgå i dag. Fick steg då jag gick till blomsteraffären och fick en del steg i Borgå likaså. Men, inte tillräckligt många.
Vid 17-tiden då vi kom till Borgå hade det börjat snöa. Blötsnö, yrsnö. Temperatur kring nollan, men hellre det än minus tio eller minus 20 🙂
Visar fler bilder från gamla stan i Borgå senare. Nu vill jag bara säga att hurdant busväder det än var med blåst och yrsnö så fuskas här inte. Jag behövde cirka 900 steg till för att komma upp till 2500. Klockan var 19.30, det är mörkt ute, tomt på gatorna sånär som på några enstaka personbilar och ett par bussar. En hundägare var ut och rastade jycken.
Och så då jag, som samlade steg. Till torget och tillbaka ❄💪
Tror att stan förbereder att ta bort julgranen, lamporna lyste inte mer. Men som ni ser. Bara jag och granen och en massa nysnö 🙂
… att gå på promenad, dag nummer 91. Men jag gick. Det var inte kallt, +3 grader. Ingen blåst heller. Men halt och mörkt och blött. Känslan av ensamhet förstärktes. Klockan var 18, så visst rörde det sig en del mänskor på gatorna och bilar susade runt. Men jag gick där ensam ändå.
Det blev 2836 steg. Jag är nöjd för att jag satte ribban lågt. Hade jag satt den på 3500 eller mer så hade jag inte kommit ut varje dag. Jag hade gett upp för länge sedan. Men nu har jag inte gjort det. Jag har inte gett upp och jag tänker inte ge upp. Vissa dagar känns det bara motigare än andra att komma ut. Men jag kliver i icebugsen, drar kappan på mig, öppnar dörren och går ut. Några kvarter räcker för att nå målet.Julgranen på torget.
Sov länge i dag, så där som bara tonåringar gör? Eller är det vanligt att en 60-åring sover från 00.30 till 11.30? Om inte, så är jag ovanlig och unik och det är ju bara kul!
Efter frukosten ägnade jag en halvtimme till att få upp bilens fastfrusna dörrar, putsa snön bort från den och skrapa fönstren fria från is.
Körde sedan ytterligare en halvtimme runt omkring i stan och var glad att jag fick upp locket till bensintanken för det var dags att ge bilen soppa.
En dag som denna, då jag inte har något jobb som pockar på, var det stressfritt att hinna sköta både bilen och mig själv. Promenad runt några kvarter, lite under tretusen steg blev det, och min 86:e aktiva dag på raken.
Resten av kvällen ska jag slappa med Björn Skifs-konsert och annat lugnt på teven, äta lite choklad som jag har så mycket av att jag tror det finns kvar ännu i februari av allt 🙂 Jag ska också läsa mina vänners bloggar, minst ett par timmar vill jag ägna till dem nu då jag äntligen har den tiden ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 