Lovisabyggnader

Pusselläget och bättre färg-sprak!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Bloggvännen LillaSyster håller i trådarna för Färgsprakande november, och jag har ofta känt att jag inte haft särskilt sprakande inlägg. Så nu visar jag pusselläget igen!

Gränna-pusslet börjar ta form. Bra att det går framåt och inte bakåt!

Med tanke på morgondagen har jag en bild där det verkligen sprakar av färger. Jag tog mig i kragen och tänkte ”bättre kan du Smulan!” Och har jag inte sagt det förr så började ex-maken kalla mig Smulan, ett namn jag gillar, men det hängde också lite ihop med att alltid då jag skar upp bröd blev det massor av smulor efter mig. Fattar inte hur de gör som INTE lämnar en enda smula efter sig? Alltså ja, man städar ju bort dem förstås, men att INTE smula alls då man skär upp bröd, det är väl omöjligt?

Och som avslutning en bild som inte sprakar av allt för många färger eftersom den är tagen på Mariegatan i Lovisa en grå novemberdag då jag är på väg hem från affären.

Arbetsvy, tidig väckning och fina Lovisavyer

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Stadens budgetinfo klockan nio på morgonen gav mig en tidigare start på dagen än vanligt 😀

Early bird catches allt möjligt, så jag fick se en vacker soluppgång och trevligt var det att kunna ta cykeln i +6 grader och sol till rådhuset. Värre hade det varit att tvingas kämpa i motvind och regn.

Bra också att kunna ta foton utomhus både av stadsdirektör och ekonomidirektör som varken behövde vinterjackor eller gummistövlar 😀

Se det positiva!

Och igår fick jag så här fina bilder av parken som ligger bakom gamla kartongfabriken, granne med kyrkan och stadens västra infart/utfart (bron till höger). Den här miljön är delvis förstörd just på grund av vägbygget, men gjort är gjort för länge sedan och den här parken kunde ju få nytt liv någon sommar, eller i vacker vinterbelysning?

Varför inte bjuda in hantverkare till något slags marknad här? Om idén förverkligas, glöm inte att jag kläckte den 🙂

Samma före detta kartongfabrik, sedd ur annan vinkel. Det huset borde också få ett helt nytt liv, men var finns de innovativa krafterna – och, pengarna?

Lovisabyggnader, förr och nu

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Eftersom jag är på bokmässan i dag så gott som hela dagen och inte vet hur det blir tid för inlägg ikväll, skriver jag ett på förhand. Vill inte bryta trenden av närmare fyratusen dagar med inlägg i ett sträck 😀 Det bor en liten statistiknörd i mig.

I Eddie Bruces senaste bok ”Lovisa forna byggnader och vyer. 910 foton på det försvunna Lovisa” finns de här bilderna på vår gamla järnvägsstation. Att den revs 1972 var en skandal utan like måste jag få säga.

Fint att de här gamla byggnaderna vid Smedsgränd står kvar.
Det här är troligen en av de mest fotograferade vyerna, åtminstone sommartid, i Lovisa. Då besöker turister Degerby Gilles rusthåll som finns här i närheten, och vandrar kanske sedan med gränden ner mot Lovisaviken.

Bilder av byggnader väcker minnen (och dagens fråga)

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

På min söndagsrunda tog jag några bilder av olika byggnader i Lovisa. Dels inspirerad av lördagens bokcafé där Eddie Bruce talade om sin senaste bok. En bok som innehåller över 900 bilder av byggnader som inte längre finns kvar i vår stad.

Det här kallar jag nutidsdokumentation. Kanske den i framtiden kan glädja någon. I dag kan bilderna ibland väcka minnen hos personer som besökt Lovisa någon gång eller som bott här för länge sedan.

Som den här bilden av Lovisa Gymnasium. En ståtlig byggnad från 1909.

Och undrade någon till minnet av vad eller vem stenen i parken invid skolan har rests, så är det för att hedra Verner Weckman. Född i Lovisa 1882. Tog Finlands första olympiska guldmedalj i brottning. Sådana kändisar kan min hemstad stoltsera med 🙂

Sedan till en helt annan sak.
Jag brukar ibland köra med dagens fråga.
I dag lyder den: Skrämmer du ibland dig själv?

Man kan se sig i spegeln och bli skrämd, javisst.
Men för min del handlar det ofta om att jag tappar något i golvet och blir jätteskrämd av smällen eller den lilla knäppen 😂 Eller i dag när jag lade in en diskad bricka i torkskåpet och den ramlade på plats där med en liten skräll. Huu så jag hoppade till!

Livet, ålderdomen, vanmakten

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Visste inte vilken rubrik jag skulle skriva, men det här blev väl något slags sammandrag av gårdagen.

Livet, för att det är där vi befinner oss varje dag, i nuet.

Ålderdomen. Kollade på Lerin på äldreboendet via SVT Play. Så bra då man kan pausa för att gå och kolla glöden i ugnen, eller gå på toa om så behövs 🙂

Vanmakten… då jag såg nyheterna från Örebro på Sveriges TV4 igår. När jag skriver det här på tisdag kväll var det tio döda och många skadade…
Saknar ord för att skriva vad som rör sig i mitt inre. Man är ju maktlös inför vansinnet och det jag även kallar ondskan. Så många som mår dåligt i dag, och låter det flöda ut över andra, oskyldiga.

Bäst att sluta skriva mer om vad jag känner kring alla galenskaper i världen, för det leder ändå ingen vart.

Jag försöker ta en kort promenad varje dag. Det blir 2000-3000 steg. Nu gör jag det inte för att skriva upp det i Hälsostegen. Jag går bara för att jag kan gå nu, utan ont i knäet 🙏☺

Ingen prestationsångest. Och det är väl en sak som hör ihop med åldrandet. Det infinner sig en större acceptans för att man inte behöver behaga andra, inte visa vad man presterat, inte lägga ut bara glansbilder på Facebook, om man nu råkar ha konto där.

Det här är nog en vy jag visat ofta, men jag går ganska ofta här. Från mitt hem, sneddar över Smedsgränd, går mot Degerbygatan, ofta med K-Market som mål. Och sedan Mariegatan hem.

Skuggspel, vinterns första tulpaner och en Lovisavy

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hade tre fotouppdrag i dag och under ett av dem fick jag syn på den här fina lampan och skuggan som den kastade på tegelväggen. Således var det här en ”arbetsvy” i dag 🙂

Vi har haft plusgrader och jag är SÅ glad för det. Kan hoppa över eldandet i dag. Inte för att jag är lat, eller för att jag inte skulle ha tid. Mest för att jag försöker spara ved för kommande kalla dagar och nätter, för jag tror inte vintern är slut riktigt än. Ändå är det jätteskönt när snön smälter. Lite halt här och där, men jag har mina icebugs!

Jag borde kanske känna till det här husets historia, finns på Mariegatan mittemot gamla lekskolan. Men nej, jag vet inte så mycket om byggnaden. Tycker dock den är vacker och har säkert haft foton av samma hus här tidigare. I dag tänkte jag också på trädet. Så ståtligt det är!

Köpte tulpaner i fredags, tog bilden då. De står sig ännu rätt fina.

I dag är det Lerin på äldreboendet som gäller, troligen via SVT Play för då kan jag se det i etapper, trycka på paus om jag vill.

När jag städade dagboksskåpet (nej, allt är inte i ordning där ännu) blev det ju helt klart så att jag började läsa lite här och där. Otrolig känsla ibland att slungas tillbaka i tiden. Vissa saker minns jag väl, annat hade jag glömt, både från ungdom och vuxenliv. Många aha-upplevelser, en del skratt, inga tårar direkt, men visst känns en del saker lite kämpiga att återuppleva.

Dagböckerna är nog en otrolig skatt ❤ De fick mig att inse, då jag kollade de senaste åtta åren sådär flyktigt bara – att jag som ensamföretagare och singel jobbat galet mycket… Jag var ofta stressad och trött de senaste åren, så även om företagandet gett mig massor och jag har lärt mig om både jobbet och livet – så var det dags nu att börja varva ner.

De jobbuppdrag jag nu får tycker jag om, och jag är tacksam för dem. Men då jag inte har mitt företag kvar jobbar jag inte längre sex långa dagar i veckan.

Flera Lovisabyggnader, och dagens 💪 och ❤

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Legendariska Hotell och restaurang Zilton. En gång var den här byggnaden blå, det kan man se på gamla foton. Men så kom hotellet mittemot på andra sidan gatan och jag tror att stadsplaneringen då ville ha enhetlig gul färg.

Nu har jag inte varit inne här på många år. Inget fel på restaurangen i sig, men jag kanske kan säga det som så att ”jag inte hör till dess målgrupp” 😀 Som yngre var jag här ofta. Det var hålligång i fyra våningar då. I källaren fanns en trevlig pub, från gatunivån gick man in från en annan dörr på den tiden för i byggnaden fanns också andra företag. På första våningen fanns dansrestaurang med bardisk och en annan bardisk fanns i ett annat rum. I översta våningen ett disco, som en tid kallades Skylab.

Aj hörni, det var tider det! Och in gick jag nån gång med falsk legitimation då jag var bara sjutton år. Sånt har väl en och var sysslat med nån gång 🙂

Jag har varit ute på en kort promenad. Forna elevhemmet ligger till vänster på bilden. Det här är Mariegatan, min hemadress, och huset jag bor i är det gula som syns lite längre fram till vänster.

Dagens 💪💪 utgjordes av snöarbete på gården. Traktorn sköter det mesta men jag tog upp en gång från terrassens trappa till källartrappan och där skottade jag bort snön också, så att jag kom ner och kunde hämta ved. Med hjälp av lite yngre krafter fick jag in en extra Ikea-kasse med ved, ensam brukar jag bara orka bära en enda.

Men det här är vardagsmotion och så länge som armar, ben och leder håller så gör jag det gärna.

Ikväll börjar serien ”Lerin på äldreboendet”. Jag kollar redan om en stund på den på SVT Play ❤
Efter de första fem minuterna skrattade jag redan då Lars sa att det ser ut som efter en begravning då han hade fått så mycket blommor till sin födelsedag. Och så frågade han om Junior redan beställt kistan. Sådan humor gillar jag!

Kyrkan, Lovisavy och kalenderbild dag 11

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag sa något tag att jag ser kyrkan från två av mina fönster och jag vill nu visa den vyn då solen lyser i dag.

Jag tog sovmorgon och har inga måsten i dag, kalendern är tom och så måste den få vara åtminstone en dag i veckan. Intervjun jag gjorde igår ska jag förvisso skriva ut i dag, men den har ingen deadline i form av klockslag och jobbet känns trevligt.

Bilden tagen från Mariegatan, som är min hemadress. Jag bor där längst borta till vänster, en bit framåt från platsen där bilen med lyktorna kommer farandes.

Jag har varit och handlat efter frissan och är på väg hemåt. Till vänster ligger restaurang Zilton, en byggnad som förr var blå. Men så byggdes hotellet till höger, där som restaurang Fylla nu finns på gatunivå. Nu är båda husen gula.

Ett hantverk, något slags bordsunderlägg eller en tavla. Tillverkad på Loviisan toimintakeskus som är en central där personer med olika funktionshinder får sysselsättning. Den här och mycket annat såldes på julöppningsmarknaden på torget i lördags. Glad 11 december önskar jag med den!

Lovisabyggnader

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Allt ska inte handla om mina flyttbestyr nu här på bloggen. Nog för att dagarna fylls av dem, och varje morgon ligger jag och grubblar hur jag ska hinna med allt.

När jag har stigit upp och kommit igång med dagen brukar sinnet lugna sig. Kanske allt ordnar sig ändå?

Det här fotot tog jag den sjätte juni då jag hade parkerat invid Kapellparken på Drottninggatan. Husets historia känner jag dessvärre inte till. Men jag tycker det är vackert på sitt sätt. De stora fönstren är särskilt fina och speciella.

Senare i dag, efter att jag har haft ett samtal med min läkare, bland annat om hur knäskadan har läkt, ska tomaterna äntligen få flytta till växthuset. Det blev inte av i söndags, för då regnade det mest hela dagen och där är en del bestyr med mylla som vi inte ville göra i hällregn.

Lovisabyggnader och lite Hgsh

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Hgsh är förkortning för Hur galet som helst, som är en kategori på min blogg.
Huset är Gamla Apoteksgården. Numera finns här bland annat bostäder och ett försäkringsbolag. Efter att apoteket fanns här har tingsrätten haft lokaler i byggnaden.

Men det som jag såg först då jag tog fram bilden på datorn är att korset från kyrktornet syns på husets tak. Det är ju ändå inte där det sitter 🙂 Men själva kyrkan syns inte, eller jo, en liten del av den till vänster om byggnaden bakom träden och buskagen.