Lovisaviken

Våren har korkats upp!

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

I Finland säger man ibland ”kevät on korkattu” eller ”kesä on korkattu”, som betyder att man korkat upp våren eller sommaren – lite som att öppna en flaska.
Finlandssvenskar skriver ofta att våren eller sommaren är korkad, vilket i rikssvenskarna öron kan låta en aning korkat 😀

Men nu har jag korkat upp våren. Cykelturen blev fyra kilometer lång.

Saga och jag på Skeppsbron. Här finns ännu snöhögar kvar och det dröjer säkert ett tag innan träden börjar grönska 🙂
Än ligger isen på Lovisaviken, men det kan gå undan – den kan försvinna på kort tid om dagarna fortsätter vara varma.
Museibåten Onni i Strandparken.

Det var ganska kämpigt att cykla genom Strandparken.
Jag visste inte att gångarna på sina ställen var täckta av vattenpölar.
Marken var väldigt mjuk här och där, så det blev nästan som ett litet konditionspass att trampa sig genom där för att inte vara tvungen att stiga av cykeln och bli både blöt och lerig om fötterna…

 

Stuglivet slut för den här gången

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

… men jag hoppas kunna bo där åtminstone en gång till den här sommaren.
Jag är oerhört tacksam för att förhållandet till många i det umgänge ex-maken och jag hade tidigare är lika fint som förr.

Tillbringade alltså fyra dygn i en stuga, och ni må tro att det kändes som om jag haft två veckor semester! Under tisdag och onsdag var det toppen väder, halva torsdagen lika så. Sedan kom ett behövligt regn och det var rätt mulet och svalt på fredag också. Men hela förmiddagen i dag hade vi sol och värme innan väninnan och jag åter åkte hem till varsitt.

En liten blombänk. Vi skötte bevattningen under ett par dagar, sedan kom ett rejält, men också välkommet regn.

I tisdags träffade jag ett par FB-vänner från Sverige på Saltbodan vid Skeppsbron. Det var toppenväder! De har besökt Lovisa under rätt många somrar, men nu var det första gången vi sågs.
På onsdag käkade väninnan och jag också på Skeppsbro-området, då tog jag den här bilden.

Vackra Lovisaviken.
Tre kvällar kunde vi sitta sent ute och njuta av de sista solstrålarna.
Att få vara mycket utomhus i vackert väder med en fin vän gjorde mig gott.
Hustomten var också med oss 🙂

I morgon, på måndag och tisdag väntar åter rätt mycket jobb. Men då och då tar jag ledigt, eftersom batterierna måste laddas – och en minisemester är redan inprickad till augusti 🙂

Sköna maj välkommen!

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Äntligen sol och även lite värme! Studentmössan på huvet, cykeltur till mor. Där satt vi på gården och pratade, det var så varmt mot liderväggen att jag inte behövde vinterjackan. Däremot behövdes den ännu under cykelturen längs Lovisaviken.

Men först en bild från torget.

Klarblå himmel, ballonger, människor i rörelse. Första maj!
Från mor i Garnison cyklade jag längs Lovisaviken mot Skeppsbron.

Mycket folk också där.

Där uppträdde Fridolins sångare. Nu har våren välkomnats!

Höstbilder från Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
En del av strandparken invid Lovisaviken.
En del av strandparken invid Lovisaviken.

Det strålande vackra och rätt varma vädret, med sol från klarblå himmel, har fortsatt. Jag såg otroligt vackra vyer ute på landet också, där jag gjorde en intervju i dag, och en snabbvisit i skärgårdsmiljö blev det ävenså. Men det var så pass privata sfärer att jag inte lägger ut dem här.

Knappt någon vind att tala om. Här syns en del av gästbåtshamnen och bryggan för allmogebåtar. Längst borta till höger paketjakten Österstjernan.
Knappt någon vind att tala om. Här syns en del av gästbåtshamnen och bryggan för allmogebåtar.
Museibåten Onni restaureras i år.
Museibåten Onni restaureras i år.

Arkivet – Låt oss drömma oss tillbaka…

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… eller framåt, mot sommaren!

Bild tagen i augusti 2012.
En bild av Lovisaviken tagen i augusti 2012.
J.L.Runeberg går fyra-fem gånger per sommar på rutten Helsingfors-Pellinge-Kabböle-Lovisa.
J.L.Runeberg går fyra-fem gånger per sommar på rutten Helsingfors-Pellinge-Kabböle-Lovisa.

Den här sommaren har jag tänkt upptäcka mer av min näromgivning, liksom leka lite turist, eller kanske guide?
Jag tror också jag ska ta och upptäcka andra delar av Finland. Till exempel Åland, västra Finland och Österbotten 🙂

Hej vinterland…

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

… men ännu i dag tisdagen den 29 december hade vi ingen snö.
Kallare hade det ändå blivit, minus tio i morse.
I samband med ett jobb knäppte jag i all hast en bild för att testa kamerans inställningar.
Tyckte bilden av Lovisaviken en vinterdag blev så fin att jag kunde visa den för mina läsare 🙂

Lovisavik

Lovisa Historiska Hus, Villa Engel

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Villa Engel är med för första gången i LHH och huset bjuder på många positiva överraskningar. Tapetseringen är vågad, här har man inte sparat på det romantiska och på färgerna.
Men i huset finns också ett lugn, en harmoni, en känsla av kärlek – säkert mycket tack vare alla änglar som vakar där.

Ett rymligt och välkomnande hus omgiven av vacker åsmiljö. Här har man blåbären alldeles intill husknuten.
Ett rymligt och välkomnande hus omgiven av vacker åsmiljö. Här har man blåbären alldeles intill husknuten.
Välkomna in!
Välkomna in!
Trapporna till övre våningen har diskret stängts av med hjälp av gitarrer.
Trapporna till övre våningen har diskret stängts av med hjälp av gitarrer.
Tre gitarrer stoppade också gästerna från att gå in i vardagsrummet. Men man fick en god inblick i huset ändå, och kolla tapeterna - är de inte läckra?
Tre gitarrer stoppade också gästerna från att gå in i vardagsrummet. Men man fick en god inblick i huset ändå, och kolla tapeterna – är de inte läckra?
En romantisk matsal med dörren till terrassen öppen.
En romantisk matsal med dörren till terrassen öppen.
I Villa Engel finns många änglar.
I Villa Engel finns många änglar.
Terrassen är hur inbjudande som helst. Kolla vyn över Lovisaviken!
Terrassen är hur inbjudande som helst. Och Lovisaviken syns i bakgrunden!
En del av toaletten.
En del av toaletten.
Underbar servering ute på gården. Skylt för kärlekens café visas i annat inlägg.
Underbar servering ute på gården. Skylt för kärlekens café visas i annat inlägg.

Bilder från gamla stan

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… eller från vägen in dit och från vägen ut 🙂
Tog bilderna på trettondagspromenaden då det var sol och minus tio grader. Gäller att passa på, man vet aldrig när det blir regn, blåst och slask.

En av gatorna som för oss in till de äldsta stadsdelarna i Lovisa.
En av gatorna som för oss in till de äldsta stadsdelarna i Lovisa.

Gatan heter Smedsgränd och huset till höger är från modern tid fastän det inte är nytt. Det är en del av daghemmet Villekulla.
Jag tycker om att fotografera hus, det finns många vackra sådana i vår stad, till exempel i närheten av det här finns ett ståtligt stenhus i två våningar. Men på något sätt känner man sig som en inkräktare, som en skum mäklare då man fotograferar hus… speciellt om någon boende står i fönstret och tittar ut på en 🙂

Smedsgränd.
Många gånger fotograferat, speciellt av turister, Smedsgränd.

Vandrar längs Smedsgränd ner mot Gamla strand. I bakgrunden skymtar Lovisaviken. Men den is som syns närmast är inte havet, det är en liten skridskoplan eller också blev där is efter förra veckans storm och högvatten.

En del av gatan Gamla strand.
En del av gatan Gamla strand.

Lånade bilder från vackra Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer
Högvatten vid Lovisaviken.
Högvatten vid sommarstuga.
Vackra Lovisaviken.
Morgondimma vid fina Lovisaviken.
Så vackert med siluetterna.
Så vackert med siluetterna.

Det är min syster som har tagit bilderna. Jag tycker hon borde starta en egen fotoblogg. Tror den skulle hitta sin publik.
Men jag tackar för att jag fick lov att publicera bilderna, och kanske jag i morgon själv går ut med kameran.
Meteorologen har lovat många minusgrader, så få se…

 

Inget skitjobb…

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

för mig i alla fall 🙂
Solen sken över Lovisaviken och värmde faktiskt en del också.
Tur att jag inte behövde göra jobbet om muddringen i går, då blåste det och regnade småspik.

Inget skitjobb för mig men ganska smutsigt för männen som sköter muddringen.
Inget skitjobb för mig men ganska smutsigt för männen som sköter muddringen.

Muddringsprojektet är på slutrakan. Ni kan läsa mer om det senare på Östra Nylands webb och i papperstidningen den 11 december.

Spegelblank låg Lovisaviken. De mörka molnen drog bort och vi fick en soligare dag än vi haft på länge.
Spegelblank låg Lovisaviken. De mörka molnen drog bort och vi fick en soligare dag än vi haft på länge.