En del av Lovisa å som rinner ut i Lovisaviken. Bilden är tagen i stadsdelen Garnison. Vi har många fina lummiga parkområden.
Från utställningen i Hambergska hemmet cyklade jag i går till stadsdelen Garnison, där finns mitt barndomshem. Via Snickaregränd till parkområdet som börjar vid bastionerna och sträcker sig nästan till busstationen.
Sedan vidare med cykelvägen som går längs Lovisaviken mot Skeppsbroområdet.
Lovisaviken och Sommarstaden när den är som vackrast.
Min syster ville se trapporna på åsen så vi var där i går. Det var en ganska bitande kall vind, men klarblå himmel och fin utsikt över Lovisaviken.
Trevligt att se vissa hus från annat håll, till exempel gårdssidor, oftast är det ju fasaden man ser då man går på gatan förbi ett hus.
Utsikt över en del av gamla stan och Lovisaviken.Förbi och genom sådan här terräng har trapporna byggts. Fascinerande med dessa stora mossbelupna bumlingar.
… vet inte om det ur hälsovinkel var så klokt. Nästa gång ska jag ha vattenflaska med!
Det här är nog en vinkel av Lovisaviken som jag INTE visat förr 😀 Fotograferad från cykel-leden som förbinder Lovisa city med Märlax.
Här kunde muddras lite, vassen tar över.
Men vi ska ha bostadsmässa i Lovisa 2023, en stor sak för vår stad. Och då händer det mycket både här och i stadsdelen Märlax!
Bastion Rosen.
Lovisa ligger inte i ruiner 😀 … men vi har fina bastioner, både restaurerade och sedan de här som kanske någon gång snyggas upp.
Ska kanske cykla lite till under mina lediga dagar. Få se. Har inte planerat speciellt mycket. Tar dagarna som de kommer 🙂
Konst i pigga färger gör mig glad, och även det faktum att det är sommar nu.
Att vi fått njuta av ett underbart väder en längre tid gör ju inte saken sämre 🙂
Två av Jennifer Backlunds målningar i Päivi Melamies hemgalleri.En somrig vy över vackra Lovisaviken.
… som började tidigt på förmiddagen med studentfotografering.
En väninnas dotter får sin vita mössa i dag, och många väljer att ta fotografier också före festen. Under festen har familjerna fullt upp och plötsligt bara ”glömmer man att fotografera”.
Strålande vackert väder, lite blåsigt men lagom varmt med +16 grader. Härligt för alla som satsar på att också fira sina studenter utomhus.
Det blir ingen studentbild här eftersom de fotona är privata och familjen ska få se dem först. Men jag testade kameran i Skeppsbrons miljö där några av bilderna togs.
En glittrande Lovisavik.
Senare i dag kommer juni månads bild från Muminkalendern 😀
Äntligen blev den av, en träff som vi planerat länge. Ibland är det svårt att få tidtabeller att synka, då man jobbar mycket och på olika orter. Men i dag hade vi båda en ledig dag och vädret gynnade oss. Det var mycket folk i rörelse på Skeppsbron, fastän det som vanligt inte syns på mina bilder 😀
Martina och jag är ”gamla” skolkompisar och har mycket att prata om varje gång vi ses.Kycklingkorgen kanske lite tystade munnen, men inte mycket 😀Vi hade olika anledningar att skåla, och då passar man ju på!Vi hann med ett besök i sjöfartsmuseets hantverkarbod…… och vi tittade också in i Karamaloo som säljer hantverk från olika afrikanska länder.
Och sedan satt vi ännu på en bänk och tittade ut över Lovisaviken och pratade om allt möjligt. En värdefull stund tillsammans med en god vän ❤
När jag såg den här ängeln på Skeppsbrons julmarknad visste jag att hon ville flytta hem till mig. Nu hänger hon på dörren till min lägenhet. Har hon inte en bra min? 😀 Här bor jag! Har du inget uppmuntrande att säga, kom inte och stör. Eller typ… jag har överseende och förlåter allt, hur mycket skit ni än slänger på mig.
Tack vare stöd av några nära vänner samt av nära och kära, är jag åter på banan efter det skäll jag råkade ut för nyligen.
Jag känner att kreativiteten återvänder. Jag har många idéer för min blogg och har planerat flera kommande inlägg.
Jag fick också ny ork i jobbet efter en svacka på ett och ett halv dygn. Under några mörka stunder tänkte jag att vad är meningen med att ta en massa skit då man gör sitt bästa hela tiden… men vännerna fick mig som sagt på banan igen.
Och även ni som kommenterar på min blogg – varmt tack för ert engagemang ❤ Många av er känner inte mig personligen, vet inget om mitt förflutna. Ni låter er inte färgas av, och nås inte av rykten.
Ni som följt min blogg länge torde ha en ganska riktig bild av mig eftersom jag skrivit här om både medgångar och motgångar, vardaglig glädje och sorg.
Lovisaviken. En båt har tagit sig ut från Skeppsbron efter att inre viken frusit till.Skeppsbrons julmarknad var välbesökt.
Jag är måhända överambitiös men jag har så många julbilder nu att jag senare i dag ska fortsätta med serien ”Nedräkning till jul” som jag hade i fjol.
Vardagen är rätt kaotisk nu. Jobb och jobb, möten och möten. Praktiska saker som ska arrangeras för mammas välmående.
Människan orkar rätt mycket då hon måste. Men ett lika stort måste är det att ta hand om sig själv. Att hinna varva ner, träffa vänner, äta hälsosamt ens då och då – kanske ge sig en tid för en fototour såsom jag gjorde i lördags.
På veckoslutet börjar innebandymatcherna. I våras då jag inte visste om jag hade bröstcancer eller inte meddelade jag att jag slutar dubbeljobba, det vill säga jag jobbar inte längre som innebandyföreningens medieansvariga. Och med facit i hand inser jag att det var rätt beslut. För såsom läget ser ut i dag skulle jag inte ha orkat jobba även veckoslut och sena kvällar.
Båtar vid Skeppsbron.
Ibland måste livet få vara som en lugn havsvik. Allt måste få vila spegelblankt. Däremellan stormar det nog ändå.
Jag försöker prioritera varje dag, för att hitta balansen och det lugn som behövs.
Här står jag klockan 11.59 under ett träd i ösregnet och väntar på att en minut ska gå.
För det är prick klockan 12 som jag kan öppna bildörrarna till hyrbilen med hjälp av appen på telefonen.
Den här bilden tog jag med mobiltelefonen i väntan på att applikationen skulle visa att jag kan öppna bildörrarna.
Ingen idé att jag hade lockat håret i ett försök att se representativ ut på segelfestivalen dit jag skulle för att ta bilder. Regn kombinerat med hög luftfuktighet och värme gjorde frisyren spikrak på nolltid.
Men vi är glada för de skyfall vi fått nu, alla har inte fått regn.
Starten ska snart gå för allmogebåtarna och sedan göteborgsekorna.
Ja, det här var alltså ett kort arbetsuppdrag. Att fotografera segelbåtar.
Sedan tyckte jag det var kul att få det här perspektivet på Sauna Obscura som ligger på Lovisaviken.
Och barn som har bråttom till Jungfrudansen i Strandparken, för att leka i dess labyrint. Sådana bilder vågade jag inte ta tidigare, det kändes för närgånget. Jag tycker att man inte kan identifiera barnen här och det känns bra.
Bara ett par hundra meter från mitt hem ligger Kvarnåsen. Den sträcker sig uppskattningsvis en dryg kilometer söderut, och slutar där som jag bodde då jag var gift.
Vi har alltså en oas mitt i stan. Utmärkta joggingslingor, små och större stigar, knotiga rötter, backe upp, backe ner, träd av alla de slag, mest tallar tror jag… och massor av stenar, både stora och små.
Här doftar det gott av solig skog. När jag kom till ändan av stigen där nere såg jag två fjärilar i en yster lek i motljus. Tyvärr var jag inte snabb nog med kameran för att föreviga dem.
På åsen finns också en gammal kvarn, därför heter åsen Kvarnåsen 🙂Här finns också bänkar där man kan sätta sig ner och vila. Nuförtiden är de så kallade sångbänkar 🙂När man är högst uppe på åskammen kan man se Lovisaviken skymta mellan träden.De här trapporna går ner mot norra ändan av gamla kyrkogården.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 