Min syster ville se trapporna på åsen så vi var där i går. Det var en ganska bitande kall vind, men klarblå himmel och fin utsikt över Lovisaviken.
Trevligt att se vissa hus från annat håll, till exempel gårdssidor, oftast är det ju fasaden man ser då man går på gatan förbi ett hus.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Fin motion om man orkar knalla hela vägen upp.
Svante
Ja, där borde man gå en tur varje dag!
Finland….. du ger mig hemlängtan….. ❤️
trevlig fortsättning på söndagen!
Kan förstå det – då du ser skogen, havet.
Lite liknande miljöer har du väl ändå där du bor?
Inte riktigt här där vi bor, men dock vid sommarstugan. 😃
Fint med dessa mossbelupna stenar och utsikten över Lovisa.
Sköt om dej
Distanskramar till dig och Minton också – nu ska vi bry oss om varandra mer än nånsin ❤
Ja det är jätte viktigt. Mötte en bekant som jag brukar möte vid hundpromenad. Hon erbjöd sig att handla om jag behöver hjälp. Underbara grannar.
🙂🌞
Väldigt viktigt nu att vi visar omsorg – ja ❤
Vi var faktiskt idag första gången och testade trapporna. Jättefina! Ett bra utflyktsmål! Nånting att visa för besökare. Roligt för barn att kliva uppåt och sen till lekplatsen vid kvarnen! Fin utsikt över stan…Och härliga stenbumlingar! FANTASTISKT BYGGE!
Håller med! Fantastiskt bygge och bra utflyktsmål.
Fint också med lekplats vid kvarnen och gymnastikredskap där vattentornet fanns förr.
Vilka fina bilder! Om det är något som skandinaver är duktiga på så är det att bygga trappor och promenadstråk i trä. Man anpassar trapporna till landskapet utan att spränga bort bumlingarna. Bra där!
Ja, och allt material är från trakten, närmiljön – flis, träet – lokal snickare 🙂
Jag älskar de där mossiga bumlingarna. Trappan är nog inte min favorit då jag skulle känna tvångstankar om hur småjävlarna skulle greppa mina fotknölar och försöka dra in mig där under. Ruggigt!
Usch då – det var vild fantasi 😀
Men där finns nog inga elakingar.
Elakingar sitter i ens hjärna. Min.
Minns inte just den utsikten, men, åsen var ju underbar att besöka som barn, satt fantasin igång med just alla stenbumlingar. Och när det åskade ja då rullade blixtarna på åsen och de vuxna förklarade att de liksom fastnade där mellan åsarna och aldrig höll på att komma loss…
Ett utsiktstorn fanns någonstans vill jag minnas, om jag inte helt är ute o cyklar. Där lär man ha spejat efter fiendeplan under kriget. Tack för nostalgitrippen
Ja, så var det innan kärnkraftverket byggdes. Det lär har rullat på där över åsen och aldrig lossnat. Nu kommer de här ovädren inte på samma sätt in över Lovisa mer.
Så trevligt att du känner igen vyer och att jag kan ge dig nostalgitrippar!
Så fin utsikt över Lovisa!
Trevlig utflykt med fina bilder! 🙂
Jo, behövde komma ut en liten sväng 🙂