Nu har jag testat bilen och allt gick bra. Automatväxel, tyst och smidig. Bokningen fungerar via en app på telefonen. Betalningen likaså. Med appen öppnar man och stänger bildörrarna, så det här betyder att en välladdad mobiltelefon är det viktigaste att ha med sig.
Skriver om testkörningen i Nya Östis den här veckan!
… levde jag i två dagar, och bra gick det. Men visst var det konstigt också.
Använder telefonen som klocka. Har kontakt med släkt och vänner via Whatsapp och Messenger, och förstås ringer vi ibland.
Telefonen behövs också i jobbet, främst så att jag ringer med den, men ofta skickar jag även textmeddelanden då jobb är färdiga. Via telefonen kollar jag rätt ofta min e-post eftersom det är snabba svar som gäller, det vill säga ”ja” eller ”nej” till olika uppdrag.
Var på förmiddagen i lokala elektronikaffären där jag hade köpt telefonen. Köper alltid lokalt om varorna finns i Lovisa, då får jag också service på hemmaplan.
Det visade sig att telefonen ”bara” hade hängt sig under en uppdatering, så jag fick tillbaka den efter en kvart i affären.
På dagens redaktionsmöte pratade vi om hur det var förr. Att man klarade sig utan mobiltelefoner och datorer då! I dag blir man ofta nervös om man inte får svar på telefon, särskilt om det är en äldre person som inte svarar genast då man ringer…
Förr snurrade man på en sådan här 😀
Eller på högsvenska sagt ”man ska inte ha bråttom”.
Så jag tänkte inte kontakta operatören och klaga. Skickade ett mms åt min man den 25 december från Sverigebåten. Var på väg till Finland och han blev kvar i Sveariket.
Att mms:et inte kom fram samma dag och inte följande dag heller antog vi att berodde på bristfällig teknik eller felaktiga inställningar i någon av telefonerna.
Men I DAG fick han mms:et! Hipp hurraaaa! Det hade cirklat runt i cyberrymden nästan fyra månader.
Med min humor resonerar jag vidare lite.
Tänk om jag hade avlidit någon gång under vintern och när begravning och allt varit överstökat hade det här meddelandet kommit till makens telefon:
”Hytt 5900. Puss och kram! Bara du saknas.”
Jag hörde en gång en smått makaber vits om nåt liknande, hur meddelanden hade gått fel och hustrun svimmade då hon trodde maken hälsade från helvetet…
Minns ni när och varför man kallade mobiltelefonerna nallar?
På sajten slangopedia.se skrivs så här: Yuppienalle är gammal slang för mobiltelefon. Uttrycket härstammar från 80-talet vilket var en tid då mobiltelefoner var svindyra och endast tillgängliga för nyrika yuppies. Uttrycket antyder att dessa yuppies höll i sina dyra ”leksaker” som ett barn håller i sin nalle. Uttrycket används ej mer, annat än på skoj. Däremot lever den kortare versionen nalle kvar.
I dag glömde jag både min privata nalle och min jobbnalle på jobbet.
Då jag upptäckte att de inte kommit med mig hem tänkte jag att jag helt enkelt bara MÅSTE klara mig utan dem i femton timmar. Jag har ju trådtelefon.
Men ju mer jag funderade om nallarna fanns på jobbet eller om de hade halkat ur min väska, desto oroligare blev jag.
För att göra en lång historia kort sade maken att vi gör klokast i att åka till mitt jobb och kolla om nallarna är där, annars sover jag dåligt på natten. Jag nickade stumt och svalde.
Tänk om nallebarnen inte ligger på mitt skrivbord på jobbet – vad har då hänt med dem?
Slutet gott – allting gott, åtminstone för min del.
Vad nallebarnen ansåg då jag avbröt deras äventyr vet jag inte.
Ganska svårtfotograferat med mobilkamera men nöjd med bilden blev jag.
Fördelen med mitt jobb är att man får åka runt i bygden. Då fotografen Hanna och jag hade besökt Forsby förskola stannade vi upp och tog den här bilden av Forsby å. Vårkänslor!
Ja, nu börjar vi köpa tulpaner! Varje vecka en ny bukett som påminner oss om att våren och sommaren SNART är här 😀
Säg mig vad vi INTE sparat på hemma hos oss. Gamla väckarklockor, mobiltelefoner och radioapparater? Jonej, som östnylänningen brukar säga. Allt det där har vi och här är en äldre variant av en väckarklocka. Visst är mycket gammalt fint? Finare än en del av det man gör i dag. Eller mer gediget kanske. En klocka skulle hålla tjugofem år, likaså en tv, en radio eller ett kylskåp. Skor gick inte heller sönder på ett halvår.
I dag är det slit och släng som gäller, vi ska konsumera mera mera. Ticktack – ur led är tiden.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 