… som jag nu ser utanför mina fönster… inspirerar mig varje dag.
Då jag ser molnen jaga runt där, ändra karaktär.
Kanske jag borde starta en MOLN-serie också 😀
Kan också se en figur längst till höger som lite förvånat iakttar figuren i mitten. Och om den i mitten inte är en svamp så kanske en hund? Man ser ju nosen. Hunden ser ut som om den mässar, eller skrattar? 😀
Vad ser du?
På helgen fick FasterAster och jag njuta mestadels av sol och härlig högsommarvärme. God mat på Skeppsbron, lite skumpa och vin. Sedan hann vi hem precis innan den här sommarens värsta åskväder rullade in över stan. Skyfall och blåst, blixt och dunder – men klarade oss utan bekymmer på stugan. Den lilla sjön på bilden var större ett tag, men den försvann ganska fort – marken drog i sig allt.
Efter att ha varit utomhus åtta timmar två dagar i sträck är jag nu jättetrött. Vet inte om jag ens orkar hålla mig vaken för att se Usain Bolt springa 4 x 400 meter i VM i London…
I samband med att jag tagit bilder av Lovisa historiska hus har jag hittat en del fina fönster som jag gärna visar åt er.
Här gillar jag också speglingarna av blå sommarhimmel och moln.
Vad tycker du det här molnet liknar?
Vi undrade vad det var som lät bakom ladugårdsknuten. Kanske det var några kärlekskranka gubbar som väsnades? Men som i bildtexten sagt, det var ett fågelpar som trodde att våren hade kommit.
Och som ni ser – verkar som om love is in the air åtminstone i Lappträsk 🙂
Vädret har inte varit mycket att skryta med den senaste veckan. Till en strandkiosk kommer det inte många kunder då det snöar ena dagen och regnar småspik den andra.
Vädret är ungefär som mitt liv just nu. Mycket mulet och kulet. Men ibland spricker molntäcket upp och solens strålar värmer.
Det är dom där små ljusglimtarna jag måste fokusera på. Fastän det just nu känns som om ett svart moln fastnat ovanför mitt huvud.
Min andra cykeltur med Saga blev ungefär nio kilometer lång. Här har jag stannat för att kolla renoveringen av Bastion Rosens mur. I mars 2011 skrev Östra Nyland så här om arbetena där – men förmodligen tog pengarna slut.
Det här är mina barndomskvarter. Före detta brännvinstornet på Klapphusgatan byggdes 1876. Den delen av huset ligger bakom tornet, som byggdes 1886. I nedre våningen, där man ser en vit dörr, bodde min barndomskompis med sin mamma och pappa i två små rum. Vi var 3-4 år då vi träffades. Jag gick in och frågade Eivors mamma om hon fick komma och leka med mig. Eivor och jag är goda vänner ännu i dag, men hon bor inte kvar i Lovisa.
För min del firades årets första julfest i går. Helt okay tidpunkt. Tycker det är lite väl tidigt att fira i november, men många anser sig väl tvungna till det för att kampen om lediga utrymmen är stor.
I dag då vi firar att Finland varit självständigt 96 år får vi i Lovisa snöblandat regn. Himlen är grå. Så den kanske gråter över alla liv som offrades i kriget mot Ryssland.
Man kan ju se på den här dagen på olika sätt. Minnas de som dog och skänka dem en tacksamhetens tanke. Men man kan också skåla och vara glad för att vi har det så bra i dag.
I går såg jag ett fint moln som jag försökte föreviga med kameran. Det var inte så lätt att få en bra bild i motljus genom fönstret.
I kväll hejar vi på Tor i innebandyligan då Koovee från Tammerfors kommer på besök. När matchprogrammet planerades verkar ingen ha tänkt på att den här dagen faktiskt är en helgdag.
Jag höll på att glömma min bloggs födelsedag! Hur kunde jag? Hade ju skrivit upp den i kalendern och allt!
Tacka vet jag WordPress som blogginstrument. Fick en gratulation via kommentarerna och en förhoppning om att vi ska fortsätta trivas tillsammans, WordPress, bloggen och jag 🙂
Tack Anna, min nya kollega på jobbet! Jag hade inte sett att det på Facebook bland meddelandena jag får av mina vänner också finns en mapp som heter ”Annat”. Så jag hade missat massor av post av olika beundrare…
Man får hoppas att framtiden för min blogg inte ser lika mörk ut som himlen på den här bilden 🙂
När jag lämnade jobbet såg det för ett ögonblick ut så här – och jag fiskade förstås fram kameran.
Nu ska jag skåla för min blogg!
På finska KIPPIS! Skål!
Mörka moln har hopat sig över Lovisa stad och närmast då över centrum. Men ser ni hur klarblå himlen är nere över södra staden, badstranden och åsen där JAG bor!
Gubben är ute och krattar och städar bort sommarens sista blommor från släktens sommarställe. Jag har precis satt veckans andra bröddeg att jäsa.
Adrian flinar lite åt mig och vill sätta en diagnos på mitt beteende. Först väntade hushållsmaskinen i skåpet åtta år. Nu har den varit framme två gånger på sex dagar.
Men han säger ingenting högt, för han gillar mina jästbröd. Vill han vara med och dela dem med mig och gubben vet han att det är bäst att han håller tyst…
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 