Inget lätt ord att illustrera denna vecka i utmaningen Hoppa på tåget. Men inte ska det alltid vara lätt. Däremot har jag via andra bloggare nu lärt mig att man kan beskriva utmaningens ord på olika sätt också med ord, i text, och det underlättar för mig.
LAST kan ju vara godis eller mat eller drycker man gillar så till den grad att det blir en last.
Detta är ingen LAST för mig men chrispy chicken är gott och jag tycker om små portioner, så kallad plockmat som man kan äta med fingrarna om man så vill. Serveras bland annat på restaurang Fylla i Lovisa.
Och här blir det snart en stor LAST på färjan i Montenegro.
Hade jag varit på alerten hade jag säkert fått ett foto av nån traktor eller LASTbil med snö i LASTen, men nu är det redan mörkt ute 🙂
På Elisamatildas blogg är det i dag Tillbakablick som gäller. För mig passar det bra att slänga ut ett par bilder från arkivet av oanvända foton från höstens läsarresa till Kroatien och Montenegro. Den första bilden är tagen i Dubrovnik, Kroatien, utanför gamla stans fästningar. Den andra bilden är tagen från bussen då vi är på väg mot Kotor och Perast i Montenegro.
Hur många böcker läste du under 2024? Ingen aning. Kanske fem. Jag tror det blir fler böcker i år då jag har lite mer tid att läsa.
Vilken film eller serie ligger i topp för 2024? Minns inte vilka alla jag har sett, men ”Den sista resan”, som är dokumentär där Filip Hammar för sin pappa på en minnesresa till Frankrike, var väldigt bra.
Hur många nya platser besökte du under 2024? Det brukar bli några nya platser i Finland då vi åker på innebandyns bortaresor. Annars var Montenegro en ny bekantskap och Kroatien på det sättet att jag hade besökt området tidigare bara då det tillhörde forna Jugoslavien.
Hur många projekt har du avslutat under året? Beror på vad som definieras med projekt. Tomater odlade jag i växthus med framgång 😀
Vad är något du gjorde helt för din egen skull under året? Flyttade från våningshus till gammalt trähus.
Ett minne från sista september då vi var i Kotor i Montenegro. Det är nu den 501:a Skyltsöndagen och i februari har bloggvännen BP under hela tio års tid hållit i trådarna för utmaningen.
En glad överraskning kom med posten här under veckan. En annan bloggkompis, Professordeutsch, som också är en Muminvän sände den här hälsningen 🥰 Det är rätt sällan det kommer riktig brevpost nuförtiden, så man blir extra glad för kuvert som inte innehåller reklam eller fakturor.
Då fick jag upp postlådan, men det fick jag inte i dag. Jag skulle inte ha köpt en postlåda med lås, men då som jag flyttade jobbade jag ännu som chefredaktör och fick Nya Östis post hem till mig. Nu är det ofta rätt knixigt med den då temperaturerna sågar mellan plus och minus…
Bildörrarna hade också isats fast så jag måste ut med en varmvattenpåse senare i dag.
Detsamma gällde alla skräptunnor och återvinningen för kartong och papper. Alla lådor, förutom en för blandavfallet, hade ett tjockt täcke av frusen snö på sig och locken hade frusit fast. Så nu gick det inte att sortera, det jag skulle slänga hamnade i den enda låda vars lock gick att öppna.
Det är tredje söndagen i advent. Vid bordet där de här änglarna såldes, på marknaden i Strömfors för en vecka sedan, stannade många upp för att antingen köpa eller fotografera de stämningsfulla figurerna.
Halv fem finsk tid börjar finalen i innebandy-VM och Finland möter Sverige. Det blir spännande hoppas jag 🙂 Matcherna spelas i Malmö och i Hufvudstadsbladet fanns en krönika av Katarina Koivisto som undrade var de finska fansen fanns då gruppspelens matcher avgjordes? Kanske de bara köpte biljetter till semifinalen och finalen? Hoppas ni kan läsa den, jag vet inte om den ligger bakom betalmur.
Personligen skulle jag ännu kunna tänka mig att ta mig till Stockholm för att se innebandy-VM men Malmö ligger för långt borta. Och att vara borta en dryg vecka för att se alla Finlands matcher skulle inte heller lyckas för mig med tanke på allt jag har att göra hemma. Inte skulle jag har råd att vare sig resa eller betala biljetterna heller 🙂 Men på teve ska jag följa finalen, kollade också då Finland körde över Lettland i semifinalen igår.
Har inte så många bilder kvar från läsarresan, men en del av varierande sort. Känner att orken återvänder lite i taget. Har kunnat sova bra, och länge 🤣 det lär vara bra att få mycket sömn. Läste i en veckotidning att det är en myt att äldre klarar sig med mindre sömn. Äldre sover ibland sämre och får inte så mycket sömn som de skulle behöva, men jag har nu sovit 9–10 timmar de senaste nätterna.
Just inför läsarresan blev det dåligt med sömn eftersom vi hade så tidig start från flygfältet. Och även under resan då jag blev sjuk var det nätter som jag sov bara en eller två timmar eller nästan inte alls. Så nu tar jag igen allt med besked!
Bildkavalkad, varsågoda!
Väggkonst på Hotel Alexandars område. ”Usch” sa min mamma när hon såg den här bilden 😀 Jag tycker väggmålningen är fin, men jag antar att det var usch överlag för bläckfisken som sådan.
En gränd i Kotor, gamla stadsdelen. Jag är på väg till Hard Rock Café för att köpa en nyckelring som visar att jag besökt Montenegros HRC.
Vill minnas att det här är huvudstråket i Dubrovniks gamla stadsdel i Kroatien. Stenläggningen är oerhört fin, men jag tror den blir väldigt hal då det regnar. Kyrkan i bakgrunden syns här nere närmare på bild och där finns kulhål kvar i väggen från kriget på 1990-talet.
Den här kyrkan har också klarat av en jordbävning.
Bilder från läsarresan med Nya Östis, som arrangerades 28.9–5.10.
Här ska vi snart starta på en utflykt som för oss ut på Skadarsjön, som Montenegro delar med Albanien. Sjön har ett rikt fågel- och fiskliv. Vi fick syn på några pelikaner, men jag fick dem inte på bild. Båtarna vi åkte med var små, kanske ändå lite större än de som syns på bilden och det fanns toalett.
Riktigt så här liten båt och enkla förhållanden hade vi inte, men det var kul att se några fiskare som rörde sig på sjön.
Fina vyer över vattnet, och de där bergen är ju något av det jag minns bäst från Montenegro (Svarta bergen).
Fantastiska klippformationer gled vi också förbi.
När vi kom fram till slutdestinationen där bussen hämtade oss möttes vi av ett svanpar.
När vi hade åkt vidare med bussen stannade vi på en utsiktsplats som visade oss en av Skadarsjöns många fåror.
Jag är inte frisk än, tyvärr – har vilodag hemma i dag. Men jag skapade en ny tävling där jag lottar ut ett litet häfte med Lilla My-motiv. Kolla på startsidan, skriv en kommentar och du är med i utlottningen. Kostar inget. Men kul om du vill länka till min blogg på din blogg och sprida info om utlottningen 🙂
Det här kanske har varit fönsterglas, jag är inte så säker, men annorlunda är de i alla fall. Fanns på Hotel Alexandars gårdsområde i Montenegro där vi bodde fem nätter.
Lite tjatigt kanske då jag talar om mina dygn som sjuk. Tjugonionde i dag, det hela började första dagen jag var officiellt ”deltidspensionär” den första oktober. Så jag minns inte riktigt hur det känns att vara i form. Vissa dagar känns allt lite bättre, andra dagar går det åter ner i en svacka.
Fina gamla fasader i Kotor, gamla stan, med anor från 1400-talet. Det som jag alltid kommer att minnas från Montenegro är de fantastiska bergen som omringade allt ❤
Här vimlade det av turister, precis som det senare gjorde i Dubrovniks gamla stadsdel i Kroatien.
Och utanför gamla stadens murar, på ett avstånd av bara hundra meter, fanns den här lyxkryssaren. Jag tror jag visade bild på den tidigare här på bloggen, men det får då bli en repris 🙂
Ute skiner solen, det är +5 grader. Jag har varje dag försökt göra nånting, utan att överanstränga mig. Skrivit tre artiklar faktiskt på tre dagar och det är så roligt att vara tillbaka i den rollen. I dag ska jag till ett gym, men det blir inget med blodsmak i munnen. Jag ska trampa lite motionscykel och eventuellt träna benmuskler och axlar i andra maskiner. Men som sagt, måste ta det väldigt lugnt. Halva kuren av medicinerna mot slemmet återstår ännu.
Solen lyser, det är +12 grader och härlig höst här hemma. Torsdagshandlandet avklarat, brukar bli att veckohandla till sig själv då bil finns när vi med syrran handlar till mamma. Utan tidspress har det blivit en trevlig rutin och ibland kommer grannen Pia med.
Lägger i dag ut tre bilder från rese-arkivet. Olika vägvyer från Montenegro. De havsnära gillar jag mest.
Vi har tagit oss med färja över en bukt, vilket förkortade restiden med 45 minuter. Färden fortsätter mot Budva där vi hade hotellet.
På sista bilden sitter vi fast i en 2,5 kilometer lång kö då vi väntar på att komma över från Montenegro till Kroatien och EU. Vi tvingades vänta ungefär 2,5 timme. Då vi var nästan framme vid passkontrollen visade det sig att en person i bussen framför (den var från Montenegro), saknade pass. Då tvingades alla vänta. Det fanns inget smidigt system fastän filen intill var ledig. Skulle vilja ha funnits hade de kunnat vinka in vår buss där, och andra som hade alla papper i ordning. För ett papperskrig utan like verkar det vara, i alla fall för busschaufförer.
Receptionen på Hotel Alexandar. Vänlig service mitt i natten vid 03-tiden då min syster gick och frågade vilken hjälp vi kan få då jag kräktes i ett från 24 till 08. ”Ambulans kommer bara om nån har hjärtattack”… så det blev att vänta till 08 då privata kliniken på orten öppnade. Men damen kokade te som min syster kunde hämta till rummet. Problemet var att ingenting, inte ens drycker, hölls i min mage.
I Kroatien på hotellet Albatross i Cavtat (bilden här under) fick resenärer höra att privat läkare och mediciner fås till rummet när som helst, mot en avgift på 150 euro. Vilket många nog i nöd är beredda att betala.
Men allt var ju inte bara elände på resan 🙂
Gamla staden i Kotor, Montenegro, ligger bakom muren till höger. De höga bergen som fanns överallt i landet är mycket vackra. Monte är ju berg och negro är färgen svart. De svarta bergens land med andra ord. Här ser man inte det mörka, men ofta var topparna just det, på grund av skuggor och moln och sedan då solen började gå ner.
Vet inte riktigt vad jag ska säga om denna gubbe 🤣 Lockar han mig in på en öl, där han finns på baksidan till en krog vid en strand i Montenegro? Nej, jag dricker inte öl och gubben ser nog lite schabbig ut. Därmed går han också in under kategorin HGSH (Hur galet som helst).
Jag hostade mycket i natt och hörde via en vän som också varit sjuk två veckor att den här flunsan kan hålla i sig 4–6 veckor. Ja ni, då har vi bara fyra veckor kvar att köra för att få sex veckor fullt!
Väninnans läkare hade sagt att flunsan är seg, men att den inte smittar då vi varit sjuka två veckor. Vi ska göra det vi orkar och däremellan vila, dricka varmt och ta en värktablett om vi behöver.
Mitt ”pensionärsliv” har börjat lite knaggligt då jag varit sjuk sedan första oktober, men jag njuter ändå. Just för att jag nu kan vila och vid behov sova mycket. Jag är också ute då jag orkar, såsom i dag då vi städade bort tomatplantorna från växthuset och jag tog in de sista röda som där fanns. Eller egentligen tog jag inte alla… dom var så många, och där fanns en del gröna kvar.
Orkade också släpa in en Ikeakasse med ved, och ytterligare en kass bar grannen Pia in. Det är roligt att göra saker tillsammans på gården och hjälpas åt med allt möjligt praktiskt.
Ska bjuda på två skyltar i dag då jag har ganska många i mitt lager efter läsarresan. Inte så många som jag hade hoppats att jag skulle ha, för allt kastades ju helt om då jag blev sjuk redan på resans tredje dag.
Historisk mark, det finns ganska mycket info om man googlar på Palata Bizanti, som ligger i Kotor i Montenegro.
Och det här är skylten utanför det kvarter där rummet på Hotel Alexandar som jag delade med min syster fanns. Några andra från vår grupp bodde också här, men andra bodde i andra delar som hade andra namn.
Det är bloggkompisen BP som håller i trådarna för Skyltsöndag. Hon och många andra bloggare, som hon har länkarna till, visar olika skyltar varje söndag.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 