Muminmotiv

Bildkavalkad på skyltsöndag

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Söndagen har många teman, bland dem skyltar och veckans foton, som Åke uppfunnit. Temat är fritt och det är skönt, så nu blir det en bildkavalkad, med foton bland annat från gårdagens innebandyresa.

Paus i legendariska Lahnajärvi som nu öppnat igen och byggts om så det är väldigt snyggt därinne. Bland vänner och bekanta kallade vi det här förr Braxensjön, men något svenskt namn har platsen inte.

Innan motorvägen mellan Åbo och Helsingfors fanns gick här bara en riksväg och då stannade miljontals människor genom åren vid vackra Lahnajärvi. När trafikflödet ändrades drastiskt gick kafeterian i konkurs, men nu är den öppen igen. Härligt, nostalgiskt! Så det blev dagens skyltningar!

Här har vi varit på väg tre timmar och fyrtio minuter. Närmar oss destinationen Mynämäki. Bussen ser ganska tom ut, men bakom mig, på de bakersta raderna, satt flera personer. När vi kom hem hade vi tre personer från laget med oss och de satt framme i bussen.

Det är mysigt att åka buss. Ibland tänker jag på korta resor att man hinner knappt öppna och tömma en burk med läsk eller lonkero innan man ska stiga av och gå på match. Men nu tog resan inklusive paus nästan fyra timmar i en riktning, så man hann koppla av.

Någon läser böcker, någon handarbetar, andra ser på film eller olika tv-sändningar via telefonerna och surfplattor. Somliga spelar spel på telefon eller så njuter man bara av det förbisusande landskapet. Nu var det ändå sådan dimma att man knappt såg skyltarna längs vägen och efter halv fem blev det mörkt också. Det regnade och var +5 grader i västra Finland.

Framme vid Hani-halli i Mynämäki. Det här är supportrarnas buss, laget kom ett par timmar tidigare i en nästan likadan.

Jim Lill-Smeds och Conny Lindblom innan nedsläpp i matchen SBS Wirmo-Tor.

Och här är laget samlat inför andra periodens start. Då var ställningen 2-0 till hemmalaget. Vi kvitterade sedan till 2-2 och gick till ledningen 2-3, men, men… slutligen blev det en svidande förlust med siffrorna 4-3 i en match som var mycket jämn.

Nåja. På hemvägen stannade vi och fikade. Jag köpte en macka och en ljushållare med Muminmotiv. Den som är närmast kameran har jag haft länge. Den som har röda hjärtan där bakom är ny.

Det är farligt att låta mig gå förbi hyllor med mumingrejer… för det mesta kan jag inte heller bara gå förbi dem utan att någon fastnar i mina händer. Kalla det tröst för förlusten denna gång, eller impulsköp. Bägge benämningarna stämmer.

Och hälsostegens antal igår blev 3600, brukar bli lite fler då vi är på match. Så den är motion även för mig 😀 Vi glömmer det jag äter och dricker i bussen.

Mars månads bild och ny president

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Det är kanske så här som vi ser på våren. Några med förväntan, blicken uppåt, solen värmer, famnen och hela världen är öppen. En annan ser lite moloken ut. Det finns ju något som kallas vårdepression. Eller så funderar Lilla My på något annat. Kunde nu inte den här snön smälta fortare så att jag slapp få den i skorna?

Men visst är det en fin vårbild med björkarna där på sidan om.

Kollar just nu på installationen av vår nye president Alexander Stubb. Tack till Sauli Niinistö och lycka till Alexander!

Tid till röntgen beställd, värkmediciner finns nu för knäet som jag har mest problem med i liggande läge. Ibland kan jag gå helt bra, men ibland är jag långsammare än den långsammaste tanten i stan. Värk tär på krafter och humör. Men gårdagen blev ändå fin då stadsdirektören hade avskedsfest. Många att mingla och prata med. Trevligt på Överstens slott! Och Nya Östis fick mycket beröm. Det känns fint att höra sådant, då det är mycket vanligare att människor på sociala medier skriver om sånt de är missnöjda med.

I Östnyland säger vi ibland att då ingen säger nåt alls, då du inte hör tack eller andra reaktioner, då betyder det att människor är nöjda. Att klaga är liksom mer naturligt.
Jag försöker komma ihåg att berömma och säga tack så ofta jag kan. Det får hellre gå inflation i mina ord än att jag upplevs som en otacksam och gnällig surpuppa 🙂

Nu blev det ändå så

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… att jag köpte sorteringsaskar till mina pussel. Jag var i valet och kvalet. Ska jag köpa något av plast, och ytterligare en pryl. Men så tänkte jag hur praktiska de är och så liten plats de tar sedan då jag INTE pusslar. Och även då pusslet är framme kan de här lådorna staplas på varandra så att de inte fyller hela bordet.

De sex röda lådorna är inte stora. Jag klarar mig alltså inte med enbart dem, så jag sparar en del av de praktiska, och lite större, som jag har sedan tidigare. Använda chokladaskar och sånt. Men de lådor som håller på att falla samman, och som jag tejpat flera gånger 😂, ska jag slänga.

Och när jag väl var inne i vår härliga bokhandel köpte jag ett fint ljus, kort med Muminmotiv, kort med Lovisa-motiv som jag brukar sända i postcrossingen, kort till Alla hjärtans dag, klistermärken och frimärken.

Minus femton grader i dag. Det är minus femton för mycket och sedan skulle det behövs plus femton till. Alltså +15 grader skulle vara idealiskt, tack!

Fem frågor och svar en regnig lördag

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Elisamatildas frågor den här veckan handlar om PLANER.

När planerade du senast något av typ fest eller event?
– Kollegialt Nya Östis stora läsarfest sommaren 2022. Tillsammans med vänner planerades min 60-års dag samma vår under ett par månaders tid och den firades den 21 maj, en dag innan jag fyllde på riktigt.

Är du den som gärna organiserar aktiviteter?
– Ja, jag är gärna aktivt med om det är ett gäng som funkar bra tillsammans och där alla har sina givna ansvarsområden. Ensam kan jag också arrangera, men det är ju inte lika kul.

När har du nyligen upplevt plötsligt ändrade planer?
– Alldeles för många gånger den senaste tiden, och en del av dem har stressat mig mycket. Kommer det akut en ändring, typ vi handlar inte till mamma i dag, vi gör det imorgon, är det något som inte stressar mig.

När planerade du något som sen fick dig att känna ”aldrig igen”?
– Vissa projekt inom jobbet har varit sådana, utan att jag vill gå in på vilka. Ibland måste saker nämligen testas, för att jag ska få insikten ”aldrig igen”.

Vad har du för planer i oktober?
– Mest möten som har med jobbet att göra, och jobbet i sig fyller dagarna. Några innebandymatcher och mot slutet av månaden den stora bokmässan i Helsingfors, den ser jag fram emot.

Lite tur hade jag kanske bildmässigt då Hoppa på tåget-utmaningen hade orden TRÄ och TRÄD som tema 🙂 Då passar det ju bra med vykortet med Muminmotiv, som jag skickade i början av månaden i postcrossingen till en mottagare i USA.

Muminmotiv världen runt

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I postcrossingen skickar jag för det mesta kort med Muminmotiv eller Inge Lööks charmiga gamla damer. Berättar då att Tove Jansson är finlandssvensk och att Inge Löök bor i Lovisa. Lööks motiv är kända nästan världen runt i postcrossningsammanhang och detsamma gäller förstås Muminfamiljen.

Det här kortet gick till Filippinerna och mottagaren hade önskat att jag skulle skriva ”a quote” på kortet. Tyckte att detta citat passade bra.

Månadsbilden och Fem en fredag

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Det var första juni i går och då vändes åter ett blad i min kalender. Här är det fartfyllt värre för muminfamiljen vid stranden då en stor våg sveper iväg med hela kalaset 😱😂

Muminmamman ser ändå ut att njuta. Hon och jag äger likadana svarta kannor.

Elisamatildas frågor handlar om accessoarer i dag.

Vilka kläder skulle du kunna gå i en hel helg?
– Jag har nästan alltid leggings och nåt slag av tunika, klänning eller rymlig och bekväm blus. Så det är det som gäller.

Förutom solkräm, hur skyddar du dig mot solen?
– Jag har ganska ofta en solhatt, särskilt då jag sitter i direkt solgass en längre stund.

Vad bär du med dig varje dag?
– Mobiltelefon, nycklar och plånbok.

Har du klocka på vänster eller höger arm?
– Har ingen klocka, men då jag använder aktivitetsklockan som också visar datum och tid, så bär jag den på vänster arm.

Vilken typ av accessoar bär du oftast?
– Ett armband, Frälsarkransen, varje dag. Ibland ett halssmycke som jag fått av gudsonen eller ringen Carpe Diem, designad av Efva Attling, som jag köpte till present åt mig själv ifjol då jag fyllde 60 år.

Glad måndag! 27-03-2023

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Antalet tallrikar med Muminmotiv är nu fem i mitt hem. Inte på något sätt hysteriskt många, men jag tycker om dem alla och använder dem dagligen, vilket jag tycker att är viktigt då jag köper något nytt till mitt hem.

Har sett Mumintallrikar i lokala Tokmannibutiken men inte gillat motiven. På Viking Gabriella hittade jag den här i lördags.

Glad måndag till er alla 🥰

Nyaste Mumin-förvärven

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Hyllor med prylar som har med Muminfamiljen att göra fungerar som en magnet på mig. Jag SUGS dit och plötsligt står jag där med ett doftljus i min hand och ljuset lossnar liksom inte från handen innan jag kommer till kassan och har betalt det 🙂

På en innebandyresa köpte jag två disktrasor med Muminmotiv. Den ena använder jag själv förstås, den andra lottar jag ut här på min blogg. På startsidan finns direktiv om hur du kan delta, det kostar inget.
Och ser man på! Trasan är Made in Sweden! Så var det med vårt finlandssvenska Mumintroll 🙂

Varför kallas det hundväder?

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Dåligt väder, sådant som vi nu har med blåst och regn och snö blandat om vartannat, brukar kallas ”ett jäkla hundväder”. Varför säger vi så? Det är väl inte hundarnas fel att vädret är dåligt 🤔, och i dåligt väder vill inte ens hundarna ut. Men ut måste de, och deras ägare också, i väder som väder.

I morse såg det ut så här då jag fotograferade från balkongen. Vädret som jag helst kallar ”pissväder” har fortsatt likadant under hela dagen. Det blåser rejält också.

Nåja, jag försöker fortfarande tänka att det finns de som har det mycket värre och som inte skulle klaga över vädret, om de bara fick återvända till sitt hemland, och om det har ett hus och sina nära och kära kvar där ❤

Från det ena till det andra. Då jag inte hittar Mumin-påskägg får jag nöja mig med Muminmotiv på hushållspappret, till och med fastän det går i ROSA 😱 och grått.
Finska systembolaget Alko firar 90 år i dag och hemma hos mig spetsas en så kallad Babylonkero med Leijona brännvin. Namnet Babylonkero har en väninna hittat på, då procenten i drycken är så låg. Dock inte alls avsedd för bebisar, vilket alla torde förstå. Men säkert bäst att skriva ut här så det inte blir några missförstånd 🤣

Orsakullans fråga i dag: En dokumentär du vill tipsa om.
Jag svarar: Dora på Lammholm. Hoppas att den kan ses ännu via Arenan, även i Sverige?