Många olika fönster finns det. Och de är vackra på olika sätt. Det här fönstret är det enda vi har i redaktionens rum men det är ganska stort och jag gillar att det är gardinlöst. Utöver det här har vi ett antal takfönster.
När jag tittade ut genom det här fönstret i går kväll tänkte jag att ett fönster kan bli vackert också för att det är fint i naturen utanför. Här blommar syrenerna.
Fina fönster del 20 hittar du HÄR.
Den här goda kakan bakade makens dotter åt sin far på hans födelsedag i går.
Av sin mor fick maken de här blommorna. Direkt från naturen med blåbär och allt.
Från Selma Lagerlöfs gård i Sverige lär man ha räddat den här sortens pelargon som kallas Mårbacka. Jag köpte ett exemplar för att glädja maken på hans dag.
Rosorna från bröllopsdagen 4 juli står sig än. Det samma gäller rosen som vi fick på rosenbröllopet under evenemanget Rosornas charm 7 juli.
Helsingfors 12 juli cirka 9.30. Kryssningen med 100 år gamla m/s J.L. Runeberg mot Pellinge och Kabböle med slutdestination Lovisa ska snart börja.
Så här vacker är vår finländska skärgård när den är som bäst. Mellan Helsingfors och Pellinge blåste det rätt mycket och var mulet men från Pellinge, via Kabböle till Lovisa var det här så superfint!
Vi anländer till Lovisa med m/s J.L. Runeberg. Farleden är smal och inte särdeles djup. Mer om problemen där har jag skrivit här.
Jag glömde liksom bort att jag har semester och är tjänstledig…
a) … tänker jag att jag inte ska ta något för givet.
b) … går jag försiktigt på halt underlag men har ännu varit för slö för att börja använda broddar.
c) … njuter jag ändå av det enkla faktum att jag kan sätta ena foten framför den andra och promenera om jag så vill (se punkt a).
I går såg jag en härlig dokumentär på Yle Fem. ”Hermanfilmen” berättade om en över nittio år gammal mans vardag, från morgon till kväll. Jag hittade tyvärr inte något reprisdatum för programmet, men det kanske kan ses på Arenan.
Som Herman Parland vill jag också bli. Fastän jag inte röker pipa så vill jag envist hoppa upp på cykeln och till omgivningens förskräckelse susa i väg. Jag vill balansera på stock och sten, tycka att livet är ett äventyr, läsa intressanta böcker och tidningar sena nätter och till tidig morgontimme, bada naken, följa med naturens skiftningar i all sköns ro…
Som ni ser har jag redan börjat öva på det långsamma livet. I söndags var det härligt väder och där satt jag på K16, hörde fåglarna kvittra och såg snön smälta.
Från och med första september är jag åter, på egen begäran, allmän reporter på Östra Nyland. Ibland är jag förstås vikarierande nyhetschef, men mest får jag nu för tiden åka runt i nejden, träffa människor och skriva! Allt har sin tid, och efter nästan tre år i en mer administrativ roll, tycker jag nu att varje dag är ett litet äventyr.
I går var jag och fotografen på vackra Versö på Mogenpört i Pyttis. Under åren har alla möjliga planer gjorts upp för strandområdena. Somliga vill bygga stora hotell, andra semesterbyar. Kommundirektören hoppas Pyttis ska få arrangera fritidsboendemässa här inom loppet av några år. Men byaföreningens medlemmar och många andra hoppas området ska bibehållas så orört som möjligt. De semesterstugor som finns räcker till och behöver bara snyggas upp.
Mer om det här får ni snart läsa om i tidningen Östra Nyland.
På tal om att varje dag är ett litet äventyr så fick fotografen och jag två naturupplevelser på fem minuter här på Versö. Först såg vi en vacker kopparödla, men den var död 😦 Sedan såg vi en snok. Fotografen hoppade en halv meter upp i luften och skrek ”Hjälp! En orm!”. Den lille ormstackaren blev jätterädd och flydde för sitt liv mot tryggare marker.
JESS! Här har vi några KanadaGÄSS!
Inte av alla så omtyckta då de bajsar på stränderna. Men visst är de ståtliga!
Jag hade ”bara” min lilla digikamera med mig och vågade inte gå nära de stora fåglarna. De skyddade den lille ungen som hade kommit bort från flocken.
Ungen verkade tänka så här: Nami nami nam – här finns en massa godis i gräset.
Den glömde bort tid och rum. Tills några damer som ville ta sig en simtur uppenbarade sig. Då blev det fart på de små gåsbenen.
Naturen bjuder på fina upplevelser varje dag. Ta vara på dem!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 