Utanför hotellet, innan gruppen samlas för avfärd från Budva till Njeguši och Cetinje. Sol från klarblå himmel, runt +25 grader, förutom då uppe i bergen dit vi åkte med serpetinvägar. Där blåste det såsom det brukar göra på toppen 😀 Där var det också rätt svalt, men utsikten var helt formidabel.

Vägen var mestadels så här smal och här rör sig allt från fotgängare till cyklister, motorcykelförare, personbilar, campingbilar och bussar. Ibland blir det tajt då fordonen möts. Tjugosex hårnålskurvor senare var vi uppe på ”toppen av berget”.

Påväg uppåt, det var inte så lätt att få bra bilder genom bussfönstret men något om de vackra vyerna säger väl fotona ändå.

Vid en utsiktsplats stannade många för att ta bilder. Montenegro utgörs till sjuttio procent av berg, vilket kanske beskrivs bra här.

Mera förtjusande vyer.

Hotel Alexandar där vi bor har många olika kvarter med så kallade villor där rummen finns. Området är egentligen som en liten by i sig med butiker, tennisbanor, simbassänger, restauranger, gym och turiskt bad för att bara nämna nånting.

Den här skylten får bli mitt andra Skyltsöndagsbidrag i dag 🙂 Igår tappade syrran och jag bort oss i vår stora hotellby, vi irrade runt ett tag innan vi med hjälp av två vakter hittade rätt 😂 Idag då det var ljust ute memorerade jag rutten från rummet till restaurangen och receptionen, så nu ska vi inte tappa bort oss en gång till. Det är labyrintartat här, vi är inte de enda som anser det. Men – hotellet med omgivning är fint!

En av poolerna. Här kanske jag badar på tisdag. Folktomt då jag fotograferade före klockan nio på morgonen. Igår kväll var det däremot superlivat i ”hotellbyn”. Mina bilder blev inte bra i mörkret, ska göra nytt försök senare, kanske med mobilens nattfunktion.

En liten affär ligger strax utanför vårt villakvarter. Här är den stängd nio på morgonen, men här provianteras vatten (rekommenderas inte att dricka kranvattnet), vin, chips, godis, juice och annat smått och gott.