november

Aktiv 21–23 november

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Måndag 21 november: Det känns lite enahanda med de här inläggen, så jag kanske förnyar mig på nåt sätt i rapporteringen om vad jag gör, hur mycket jag promenerar, vart och när 🙂 Idag kombinerades 2000 stegs promenad med snöarbete, dels egen bil som putsades, dels en del av mammas gård. Hade inte stegräknaren med när jag gjorde snöjobben, så jag räknar med att jag kom upp till 2500 minst, och nyttomotion över en halvtimme blev det då vi också handlade till mamma.

Tisdag 22 november: Valde att promenera mitt på dagen. Hade ärenden till bokföringen, sedan bokhandeln och ett fotouppdrag i en pizzeria. En extra sväng via en park, ett extra kvarter, och jag fick ihop 3096 steg. På bilden ses gamla posten.

Det här med att tanka ljus på dagen och få den friska luften då känns extra bra, dessutom blir det en välkommen paus mitt under de mest hektiska arbetsdagarna. Kvällspromenaderna har också sin charm då jag inte ens behöver tänka på hur jag ser ut, men att gå ensam i mörkret är inte alltid trevligt.

Onsdag 23 november: Nu ser jag Mårran överallt. Det här är ju verkligen hon. En stor näsa, två ögon på sidan om den och en stor kropp. Hon vaktar stadens fina julgran som kom till torget i måndags.
Olika ärenden på stan på dagen och en sväng runt ett par kvarter på kvällen gav mig 3391 steg.

Aktiv 18–20 november 2022

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Fredag 18 november: 4883 steg, hurra! På dagen diverse ärenden på stan. På kvällen en runda bland annat via barndomskvarteret, stadsdelen Garnison, här Klapphusgatan. Frisk nordlig vind och minus tre grader.

Lördag 19 november: Jubileumsdag. 50 dagar i sträck har jag promenerat minst 2500 steg. För det mesta mer än så. I dag var det första dagen som det tog emot en aning. Jag kände mig inte i bästa form, så jag gick inte särskilt raskt. Minus en grad men en skoningslös nordanvind som små snöflingor ystert dansade i. Men just för att det var min femtionde promenaddag ville jag inte bryta trenden med att stanna inomhus. Blir jag sjuk, såsom rätt många blivit nu både i influensa och i corona, så tänker jag förstås om, då är vila ett måste.

Totalt blev det ändå 4249 steg, eftersom jag på kvällen gick ut en sväng i periodpausen i Tors match mot SS Storm i Sjundeå 🙂

Söndag 20 november: 2600 steg, alltså precis aningen över dagens mål.
Hade kommit snö i natt så jag ställde in cykeln i förrådet och putsade bilen fastän jag inte skulle köra nånstans.
Ganska kall blåst och jag fick se efter var jag satte fötterna för att inte halka.
Postade två postcrossing-vykort, en bra anledning att komma iväg på en uppfriskande runda.

Tre dagars saldo 11732 steg vilket jag är mycket nöjd med!

Vi har jobbat hårt

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… hela NÖ-gänget, för att få ihop 48 sidor till vårt storspridningsnummer. Då det blev mörkt runt 16-tiden började jag gäspa och numera gör jag då så att jag går en sväng runt ett kvarter eller två. Det räcker som första hjälp då jag drar in rejält med kall luft i lungorna. Vindstilla även i dag, plus/minus noll grader. Egentligen riktigt skönt!

Vår torgmiljö har jag visat förr, men tål väl visas en gång till 🙂 Här skulle jag gärna se små röda bodar inför jul, där man kunde köpa lokala hantverk, bakverk, bröd, kanske glögg och pepparkaka, lussekatter, dörrkransar, ljus… ja, vad som helst som kan förknippas med jul och nyår. Men inget krimskrams. Bara sådant vi kan använda och äta.
Det skrev jag om i ledaren i morgondagens tidning. Ibland ganska svårt att komma på något nytt att skriva om, vecka efter vecka, då jag vill att det ska vara något lokalt.
Ett diskret upplyst fönster till ett av konstgallerierna i stan. Frågar någon mig skulle blinkande belysning i blått, grönt och rött inte vara tillåtet alls 🤣

Kan morgonen börja bättre?

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Det finns en finsk sång med orden ”Voiko ihanammin aamu enää alkaa?” – kan en morgon börja på ett bättre sätt?

I går kände jag mig lite krasslig och i dessa tider finns ju oron för än det ena och än det andra i sjukdomsväg.

Jag tog en värktablett och lade mig tidigt, och sov tämligen bra tio timmar.

Vaknade runt halv åtta, då var solen ännu inte uppe. Men sedan visade den sig och den här tiden på året lyser den in till mig via grannhusets fönster. Vackert med lite imma på balkongens fönster också.

I går var en jämngrå dag med regn mest hela tiden, så IDAG ska jag ut ett tag!

Har telefonerna på endast några timmar och hoppas kunna klara mig med en fem timmar kort arbetsdag.

En genomgrå dag

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Det är inte så lätt att föreviga dimma. Gärna skulle man fånga de där smått mystiska slöjorna som många kallar älvornas dans över fuktiga ängar och skogspartier. Men hos mig ser det ut så här. Ibland kommer jag inte längre ut än på balkongen eller med skräppåsen då jobbet tar all min tid. Sådan dag har jag haft i dag.

Vi kämpar på!

Vi är många som kämpar på i gråvädret och med alla restriktioner vi bör följa på grund av coronaviruset. Den här blomman på balkongen har också kämpat på. Vi har haft en varm höst och den fortsätter blomma fastän den är där ute, bakom balkongglasen dock. Jag köpte den tidigt i våras och fick rådet att hela tiden tukta den, inte låta rankorna bli för långa.

Så HELT grå blev dagen inte. Lite blå inslag av blommor fick den.

Sista dagen i november

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Den lonkero-grå månaden kanske tog slut då regnet i går kväll förvandlades till snö. I dag har vi haft fyra minusgrader och ett lätt täcke snö. Fint!

I morgon kliver vi in i julmånaden och här hos mig väntar pepparkakorna på glasyr. Mitt mål är att få dem fixade i sina ställningar och vackert (?) dekorerade innan julafton 🙂

I morgon är det första söndagen i advent!

Månadsbilden, november

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Novemberbilden i min kalender med Muminmotiv.

Den här bilden gillar jag. Den tar mig långt bort från novembermörkret, regnet, blåsten, rusket, kylan…

I den här världen hänger sommaren kvar med grönska och blomster, sol och fin flöjtmusik.

Flyttfåglarna är det enda som påminner om hösten, men annars får min november gärna vara så här.

Och även såsom på den andra bilden. Tillbringade två timmar med väninnor på Sportbar Degeri. Crispy chicken med barbecuesås.

Och som pricken på i:et. Som överraskning gav en av väninnorna åt oss två andra varsin kaka där choklad och konjak utgör huvudingredienserna. Härligt! Gudomligt gott ❤

 

Inte mycket kvar…

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… men ganska svårt! Gillar ändå utmaningen. Har sorterat alla bitar enligt form, det är ett sätt som funkar för mig att se var de kan passa in då färger eller motiv inte längre säger så mycket.

Följande pussel väntar redan 🙂 Men då det här blir klart får det ligga på sin plats några dagar.

Tiden rusar. Tänk, snart är november slut. Efter jul och nyår blir det ljusare, vi går mot en ny vår!

Den här tiden är många  drabbade av influensa,  vilket drabbar små arbetsgemenskaper hårt. Jag ska försöka ta det lugnare några dagar, har ekologisk frissa på lördag, ska bli spännande med ljusfärgning 🙂
Nej, vi färgar inte juleljus till julen, men mitt hår ska få en ny nyans.

Nästa veckoslut öppnar De traditionella julhemmen i Lovisa. Där hoppas jag finna stunder av lugn och ro.

Gubben Gud har mer brådis än jultomten

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Novemberbilden i kalendern.

Jag har mina samtal med Gubben Gud.
Det finns saker jag så gärna skulle önska att han fixade.
Men han är ju faktiskt inte en jultomte som man skriver önskelistor till.

Innan jag somnade i går kväll tänkte jag att Gubben Gud måtte ha bråttom året om. Inte bara under en månad då jultomten har brådis. Miljoner och åter miljoner människor pockar på GG:s uppmärksamhet. Jag kan se framför mig hur han river sig i det vita håret och i skägget som konstigt nog inte blivit grått av alla världens problem.

Vissa saker får jag tydligen bara ge mig till tåls med. Det där med att hitta en fin livskamrat är en av dem.
Men kanske Gubben Gud anser att han besparar mig mycket då han inte skyfflar in någon sådan i mitt liv 🙂

Livet är fullt av mysterier.

Det var lite mörkt där jag fotograferade pumporna.

Halv tio i morse hittade ni mig redan på en restaurang i stan.
Jag drack ett glas med klart innehåll 😀

Nej, jag har inte börjat hinka vodka. Jag var på jobb, drack ett glas vatten och blev bjuden på en av världens godaste vegansnittar. Restaurang Bella i Lovisa har fått ett fint pris.

Novemberbilden

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

När jag fick den här kalendern i julklapp av min syster bläddrade jag genom den och tyckte genast om alla bilderna. Konstnären Minna L Immonen är fenomenal på att fånga stämningar, och hur svårt är inte det då man ska beskriva en hel månad.

Något mittemellan höst och vinter, halsdukar behövs, värme likaså. Och familj ❤ Ibland slår det imma på rutorna, här finns allt.

Och sedan där här med att tillåta sig vila. Att krypa in under ett varmt täcke. Kanske vända världen ryggen för en stund.

… och har man en katt, så trivs den också 🙂