Mitt gamla kära gymnasium

Lovisa Gymnasium. Här blev jag student 1982. Skolan är sig ännu i mångt och mycket lik. Det är härligt att så mycket av det gamla har bevarats. Den nyare flygelbyggnaden har fått hiss, vilket passade mig bra då jag skulle ut. Klarade mig att gå upp till andra våningen genom att ta ett trappsteg i taget och vila lite halvvägs.

Men se på dessa trappor och det vackra räcket, de härliga fönstren och fina lamporna och målningarna på väggarna.

Elin, Victoria och jag var här och delade ut Nya Östis i dag. Vår praktikant Annika tog många bra bilder. Det var riktigt roligt att träffas IRL, för annars sker ju vårt jobb för det mesta på distans och kontakten är digital.

Vi intervjuade elever om deras läsvanor, papper eller digitalt och varför. Skolan hade också besök av Nordplus, det vill säga av elever och lärare från Norge, Island, Danmark och Sverige, så det blev intervjuer även med dem.

Jag tog bilder då alla elever var på lektioner 🙂 Blir krångligt annars att be om tillstånd att få publicera på bloggen.

På min tid i skolan fanns det inga myshörnor och ergonomiska gungstolar och andra fräscha möbler i den här aulan. Men tiderna förändras och här är så fint i dag, samtidigt som mycket av det gamla finns kvar, i alla fall arkitektoniskt sett.

Så här har det alltid sett ut. Höga fönster, inga gardiner tack och lov. Och den där bänken, hur många elever har inte suttit på den?

Jag glömde ta foto utifrån i dag. Den här bilden togs i januari 2021 av kollegan Pia Calenius. Så ni behöver inte förskräckt tänka ”oj, så mycket snö dom har”. För nu är snön nästan borta. Vi hade sol och cirka 10 grader i dag. Det började blåsa nyss och imorgon ska regnet komma hit från Sverige.

Mars månads bild och ny president

Det är kanske så här som vi ser på våren. Några med förväntan, blicken uppåt, solen värmer, famnen och hela världen är öppen. En annan ser lite moloken ut. Det finns ju något som kallas vårdepression. Eller så funderar Lilla My på något annat. Kunde nu inte den här snön smälta fortare så att jag slapp få den i skorna?

Men visst är det en fin vårbild med björkarna där på sidan om.

Kollar just nu på installationen av vår nye president Alexander Stubb. Tack till Sauli Niinistö och lycka till Alexander!

Tid till röntgen beställd, värkmediciner finns nu för knäet som jag har mest problem med i liggande läge. Ibland kan jag gå helt bra, men ibland är jag långsammare än den långsammaste tanten i stan. Värk tär på krafter och humör. Men gårdagen blev ändå fin då stadsdirektören hade avskedsfest. Många att mingla och prata med. Trevligt på Överstens slott! Och Nya Östis fick mycket beröm. Det känns fint att höra sådant, då det är mycket vanligare att människor på sociala medier skriver om sånt de är missnöjda med.

I Östnyland säger vi ibland att då ingen säger nåt alls, då du inte hör tack eller andra reaktioner, då betyder det att människor är nöjda. Att klaga är liksom mer naturligt.
Jag försöker komma ihåg att berömma och säga tack så ofta jag kan. Det får hellre gå inflation i mina ord än att jag upplevs som en otacksam och gnällig surpuppa 🙂

Här är det välsandat

… på trottoaren i backen utanför mitt hus. Men på många platser var det extremt halt i går. Det är ju egentligen omöjligt för många att hålla gator och trottoarer i skick. Det regnar en dag och är plusgrader och snön smälter. Till natten blir det minusgrader och fryser på.

Igår var det storm också, så det var inte särskilt lockande att gå ut, men jag knatade iväg till bokföringsbyrån som ligger granne med huset där jag bor.

Det blir lite intetsägande inlägg när jag jobbar från morgon till kväll måndag, tisdag och onsdag. Jag ger ut texter, har kontakt med ett femtontal frilansare, intervjuade en potentiell ny igår. Förbereder Teams-möten och skapar länk till dem, betalar fakturor, planerar kommande tidningar.

Nu ska posten strejka två dagar (torsdag-fredag) vilket betyder att tidningen vi jobbar hårt med just nu delas ut först nästa vecka… men det är inget vi kan göra något åt. På torsdag delar vi vår tidning på webben och i vår Facebookgrupp, och kan ju alltid hoppas att någon som inte prenumererar fattar tycke för Nya Östis.

Fenomen av växlande temperaturer

Efter flera dagar med smällkallt väder och temperaturer mellan minus 18 och minus 25 grader gick vi igår upp till minus tre och i dag har vi plusgrader. Igår såg det ut så här på balkongen. Ingen kunde se ut och ingen kunde se in 🙂

I dag har isen smultit, men blir det kallt igen förvandlas vattendropparna till is eller kanske rentav riktigt vackra iskristaller! Inlägget får också gå under kategorin Fina Fönster 🙂

Nya Östis har varit rätt mycket på tapeten, som man säger, den senaste tiden. Länken till artikeln i tidningen Journalisten fick ni redan tidigare, och så har det skrivits mycket om vår tidning i samband med att tidningen Östnyland byter namn till Borgåbladet. Många frågar sig om vi inte ska byta till Östra Nyland. Min personliga åsikt är att vi inte ska göra det, men jag är inte ensam om att bestämma det. Länkarna till de artiklarna lägger jag inte ut här eftersom de ligger bakom betalmur.

Men på fjolårssidan blev jag också intervjuad av Emilia Jansson i London, och här finns det som hon skrev, på engelska.

Hinner som vanligt inte skriva så mycket på bloggen från måndag till onsdag, men har garderat mig med en del foton och gör redan i dag ett förhandsinställt inlägg för imorgon.

Längtan efter vår och sommar

Det här fotot tog jag den andra juni 2022 på Cafe Skeppsbron. Det är Lovisabon Kristina Elos konstverk.

Just nu har jag faktiskt lite dåligt med dagsfärska bilder eftersom det varit svinkallt över en vecka och utomhusvistelserna har inte varit långa, och inte har jag haft kameran i högsta hugg heller.

Men jag har en mapp som heter Diverse oanvända bilder, och därifrån plockar jag ibland något som känns passande. Just nu känner jag mig mycket som flickan i gungan. Blicken nånstans i framtiden. Längtan efter vår och sommarvärme, blå himmel och ulliga moln. Det är lite drömskt det hela, och bakom sig har hon förra sommaren som runnit bort.

Drömma får man alltid, och man SKA drömma.
Det kanske blir varmare på måndag och ett par dagar framöver efter det. Sedan ska det bli kallt igen. Jag är nog dessvärre ingen större vän av mörker och extrem kyla, men jag flyttar knappast bort från Lovisa och Finland nu på äldre dar.

I Nya Östis Facebookgrupp fick jag många svar då jag efterlyste vackra vinterbilder, så visst är årstiden fin på sitt sätt. Medlemmar skrev hur de klarar av kylan, och det ska bli trevligt att sammanställa allt till en artikel för tidningen den 11 januari.

Tiden gick fort, Journalisten kom ut!

Den här intervjun gjordes den 24 november. Inte tycker jag att det var SÅ länge sedan. Så fort som texten kommer ut på webben lägger jag ut en länk i ett nytt inlägg här, så att den som vill läsa artikeln kan göra det.

Hanna Nordenswan som är reporter har själv jobbat på Östra Nyland för länge sedan. Hon är väl ungefär trettio år yngre än jag, och det var under den tiden då hon hade gått ut gymnasiet som vi var kolleger en tid.

Hon fick precis allt jag svamlade om helt rätt. Det blev en mycket personlig och bra artikel, jag fick läsa den innan den gick i tryck men behövde inte rätta någonting 🙂

Hanna till vänster och fotografen Linda Varoma till höger. Linda känner jag också sedan ganska länge, en superduktig fotograf men hon är också bra på att skriva kolumner både på finska och svenska.

Efter att Linda tagit bilder av mig frågade jag förstås om jag får ta en bild av henne och Hanna så att jag kan berätta om artikelpaketet de gjorde. De gjorde också en gallup med fyra personer och frågade om de känner till Nya Östis.

Annars har jag idag nästan förfrusit fingrarna då jag skrapade fram lånebilen. Minus 22 grader har vi och jag är inte den som vill stoppas av polisen, som jag faktiskt råkade möta i dag.

”Jaahas rouva, olette näköjään saaneet iglunne liikkumaan” – jaha frun, ni tycks ha fått er iglo att röra på sig…

Nej, jag kör aldrig med en rullande iglo, det vill säga en bil som är täckt med snö, särskilt högt lager på taket, och med endast en liten glugg att titta ut genom på vindrutan 🤣

Och när jag äntligen hade fått upp värmen i mig själv och bilen rullade jag in på mammas gård för att ge mat åt fåglarna, och då höll jag på att förfrysa fingrarna igen. Men, jag tinade upp!

Den blå timmen

Infaller väl där kring tre, fyra på eftermiddagen i december? Den här bilden togs då det var öppna julhem i Lovisa, på Kungsdammens gård. Där inne i gårdsbyggnaden säljs hantverk och prydnader av olika slag, tvålar, julkort och ljus och annat fint.

Idag fick vi, för några timmar sedan, vårt dubbelnummer för Nya Östis klar. Femtiosex sidor. Det är otroligt hur bra alla jobbat, gett järnet in till det sista. Planeringen började redan i oktober, vissa artiklar skrevs redan i november och layout har gjorts efterhand.

Imorgon ska jag tidigt på förmiddagen på en jordfästning.
Sedan har jag några timmar jobb på eftermiddagen och några timmar även på fredag.
På lördag ska julfriden få sänka sig hemma hos mig.

Ny krog öppnar snart, Lovisa lever!

Det här är en arkivbild, men mer om vad det handlar om kan du läsa HÄR.

Lilla lokaltidningen Nya Östis levererar ganska ofta lokala nyheter, men vi blir inte så ofta citerade av andra tidningar och media för att vi har varit först ute. Gränsen kan ju ibland vara lite sisådär-vag, vem visste nu egentligen först? Och någon kanske inte ens hade läst detta på vår webb eller i vår papperstidning, så de gick ut med något som de trodde var deras egen nyhet 🙂

Jag skriver det här eftersom jag fått en del frågor kring detta.
Hur visste Nya Östis det här?
Svar: Vi visste inte så mycket egentligen, men vi tog reda på. Det enda vi visste var att Degeri Sport Bar hade stängt. Något pressinfo kring saken ordnades inte.

Vi hade redan en tid haft detta ”lediga jobb” på en lista vi skickar ut till medarbetare. Vet någon, kan någon kolla vad som är på gång, kommer någon ny krögare att öppna något nytt?

Ingen frilansare hörde av sig. Men jag som chefredaktör ville verkligen veta om där var något nytt på gång. Inte minst för att en del läsare hörde av sig och var minst lika vetgiriga.

Jag kontaktade EN medarbetare, och han fick tag på ställets ägare och följande dag hade vi nyheten klar.
Och jag vill påstå att lilla Nya Östis var först ute med denna nyhet 😀

(uppdaterat 11.11.2023 – En sådan här nyhet är stor i en liten stad där många företag, såsom även i andra städer kämpar med lönsamheten och en del måste ge upp. ”Degeris” fortsättning, eller kommer där något nytt – har varit en av de stora snackisarna i staden)

Elavbrott, brand och Wikipedia-nej

Brukar sällan hinna eller ens komma ihåg att rapportera hurudana mina dagar varit, men nu gör jag ett försök. Risken är att det blir så långt att ni inte orkar läsa.

Elavbrott på en onsdag, sämsta möjliga dagen, om nu någon dag är lämplig för elavbrott överlag. Två timmar är lång tid då det gäller att via telefon svara på mejl och Messenger och annat till ett tiotal medarbetare för att få tidningen klar.

Mitt i det kaoset kom alarm från räddningscentralen. Brand i ett hus nära mitt hem.

Hissen funkade inte i mitt hus på grund av elavbrottet. Vardagsmotion att gå ner från tredje våningen och upp åter lite senare. Hoppa på cykeln och ta sig till brandplatsen. Lyckligtvis bara en transformator som osade i husets bottenvåning. Foto via mobil, lägg ut i Nya Östis Facebookgrupp. Foto för blogg, foto för papperstidning. Ring biträdande redaktionschef, be henne komplettera FB-inlägget, att allt slutade bra.

Ibland skulle jag sedan bara vilja vara som en såpbubbla. Inte ha ett så kort liv att jag sprack efter någon sekund. Men att bekymmerslöst kunna segla vidare, vara vacker och genomskinlig 🙂

Jag hade någon gång i våras eller somras lagt ut en kort text om mig själv på Wikipedia. Vänner och andra jag känner hade önskat att de kunnat hitta mer information om mig där, länkat från artiklar och från andra Wikipedia-källor. Till exempel från dem som handlar om Nya Östis och där det finns länkar till artiklar som jag har nämnts i.

Döm om min förvåning då jag såg att uppgifterna om mig hade tagits bort. Någon hade anmält dem. Tycks vara lika enkelt att anmäla vad som helst på Wikipedia som det är att anmäla inlägg på Facebook, fastän de inte är kränkande och osanna på något sätt.

Texten om mig var på finska men löd ungefär så här:
Född 22.05.1962 i Lovisa. Student 1982, Lovisa Gymnasium. Född Lindblom, inga barn. Jobbat som reporter vid tidningen Östra Nyland åren 1987-2015, på tidningen Östnyland 2015-2016, privatföretagare 2016 ->. Reporter vid Nya Östis 2016-2019, chefredaktör sedan 2019 . Publicerat tre böcker, medlem i Finlands Svenska Författareförening.

Denna text hade ändå anmälts av någon den 23 juli och moderatorn meddelade mig att texten inte kan sättas in på nytt eftersom den anses vara ”oväsentlig”. Jag tolkar det som att jag är en betydelselös person 🤣 eller att någon annan anser det och har fått sin vilja genomförd genom anmälan till Wikipedia. Har någon annan här erfarenhet av samma sak, att sakliga personuppgifter som dessa stryks?

Då jag studerade vid Åbo Akademi och fick mina studiepoäng i psykologi fick vi aldrig använda Wikipedia som källa för något. I dag förstår jag det här bättre än nånsin förr 🙄

Skyltsöndag, den 13 augusti 2023

En av väninnan A-B målad skylt som i somras visade vägen in till Alexandersgården. Där finns bland annat en utomhusservering, ingången till ett galleri och också en affär med inredningsprylar.

Dagens bonusskylt är den som Nya Östis hade i Lovisa-shoppen på bostadsmässan. Vi delade ut gratis tidningar där, vilket uppskattades av många. Vi hoppas att vi också fick nya prenumeranter den vägen.

Länkar till fler söndagsskyltare hittar du som vanligt hos min bloggvän BP.