Först måste jag kanske förklara ordet vigulant, vet inte om alla läsare i Sverige förstår vad jag menar annars. Det betyder helt enkelt att man är vig, åtminstone lite rörlig i lederna trots att man är 50+.

Sedan måste jag förklara bildvalet. Jag hade inte mod nog att fotografera den bil som hade parkerat intill min så att jag inte kom in i den från förarsidan. Därför valde jag att fotografera en del av en artikel i tidningen Året Runt som kom på posten i dag.

Det som hände i dag var att jag blev tvungen att gå in i bilen via högra framdörren. Föraren som hade parkerat till vänster om min bil hade nämligen kommit så nära att inte den smalaste av smala människor hade kunnat gå in via förardörren. På P-platsen fanns inga P-rutor, men den som parkerade intill mig kom EFTER mig till platsen och måste ha vetat i vilket trångmål jag försattes…

Men skam den som ger sig. Jag tänkte att det antagligen finns någon som iakttar mig från ett fönster. Någon som skrattar för sig själv, ser det som en gratis teaterföreställning då tanten ska in i bilen och prångla sig över växelspaken. Hahahaa… kanske hon sätter sig på den i misstag… hahahaa… och har NÅT kul den här veckan.

Jag fastnade inte på spaken men fick nog kramp i låret innan jag var på plats bakom ratten. Vilket jag dock inte med en enda min visade.
SÅ mycket av tonårstjejens fananamma fanns det i mig, så pass vigulant var jag, att jag kom bort från P-platsen. Och jag knyckte lite på nacken. Hoppades att den som hade gjort det omöjligt för mig att komma in i bilen såg hur jag klarade situationen, att den var just a piece of cake för mig.