plast

Bra miljötänk av pusselfabrikören!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Tidigare låg pusselbitarna i en genomskinlig plastpåse. Nu är påsen gjord av papper! Bra tänkt av van Haasteren och hans team!

När jag slog upp bitarna i lådan, varifrån sorteringen börjar, fick jag direkt syn på en av fyra hörnbitar 🙂

Nu börjar jag med att leta efter alla övriga kantbitar som bildar pusslets ram. Efterhand sorterar jag förstås enligt färg och mönster och tydliga motiv som träder fram.

Jag vill åter ta kontrollen över mitt eget liv och inte vara en marionett i andras händer.
Nu menar jag inte att mamma styr och ställer, henne vill jag hjälpa så länge hon finns kvar i mitt liv.
Men kalendern ska inte längre bokas full med möten och andra ”måsten” och jag måste bli ännu mer tydligare och skarpare då det gäller att säga ifrån i olika sammanhang.

Pussel ger mig sinnesro. Negativa och tärande tankar skingras. Pussel är bra för hjärnan på många sätt med sina färger och former ❤

Jag skulle bara…

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

… köpa två nya kuddar och ett lakan.
Men Ingvar Kamprad var slugare än jag. Trots att jag i min slughet undvek övre våningen och gick direkt till inredningsavdelningen.

Och nej, min vän BP.  Konkursen hotar inte Ikea i Vanda, Helsingfors. Det är inte folktomt överallt i Lovisa och inte i Vanda heller. Nu råkade det sig så att syrran och jag var ute i god tid. Två timmar senare var P-platsen smockfull!

Som sagt. Jag skulle bara… Men utöver dynorna hittade jag fina glas, en krukväxt, ett skärbräde (bör ju bytas då och då), ett ljus (man kan inte ha för många), en toaborste (ett MÅSTE på Ikea, kostar bara 50 cent)…

Sex nya glas, Vårkul heter de 🙂

Och jo, jag köpte lakan och nya kuddar. Och en dokumenthållare, en praktisk låda för alla arbetspapper jag behöver ha ordning på vid datorn. Och nya bestick… ja, som sagt. Ikea vet att det finns mycket vi behöver 😀

Jag var nöjd som klarade mig med att lägga ut bara 50 euro i Ikea. Värre blev det då vi åkte via Borgå hem. Där hittade jag två fina ljus, ett av dem med Muminmotiv. Och sådana är ju inte gratis… 😀

Dessutom blev det ett sorteringskärl för plastavfall, en badhandduk, klistermärken… och lite annat som jag visar senare här på bloggen 😀

Ett ljus som blir som en lykta.

Det var en härligt solig vårdag med +14 grader och även annars kändes den lyckad på många sätt.

Varje gång jag unnar mig EN dag ledigt ser jag hur värdefull dagen blir. Det här är friheten jag har som privatföretagare. Samtidigt känner jag ansvar för alla uppgifter jag åtagit mig. Jag fixar dem, men då som det passar mig själv bäst.

Ännu en sak… det tog mig en halvtimme att packa upp alla mina inköp. Och nästan allt var inslaget i plast. Ljusen, klistermärkena, kuddarna, lakanet, besticken… När allt var befriat från emballage av olika slag hade jag en helt plastkasse full av plast!

Nu sorterar vi!

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

I måndags dag var kärlet för blandavfall överfullt vid huset där jag bor. Orsak: det finns bara ett stort kärl och inte två som förr.
I det nya kärlet som låg intill får man bara lägga plastavfall. Senare kom också sorteringsdirektiv via brevlådan.

Det som jag upptäckt direkt är att min påse med blandavfall inte blir full på flera dagar efter att jag inledde sorteringen. Vilket tydligen betyder att det mesta innan bestod av plast av olika slag!

Det finns inget stort utrymme för sortering i mitt kök, men jag gör så gott jag kan och bär ut plastavfall varje dag om så behövs.

I morgon tar jag ledigt, företagare som jag är. Tänkte dra iväg till Ikea… woop woop!

Jobbar för tidningen på lördag istället. Frihet under ansvar 🙂

Länge sedan jag hade en fläta

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… och inte kan jag göra sådana själv. Så då frissan frågade om jag ville ha en, svarade jag ”varför inte” 🙂

Så här blev det. Ljusfärgningen lyckades också, det vill säga den mörkaste utväxten täcktes. Foto: Kira Sivén

Snart är det dags för innebandyresa med fansen, vi åker till Dickursby i huvudstadsregionen där Tor möter Tiikerit.

När jag kom hem från frissan och affären såg jag en dam som var ute med en mycket liten hund. När hunden fick syn på mig såg den förskräckt ut 😀 Naturligtvis är en dam i en svart kappa och en stor cykel skrämmande.
Hunden gjorde en lång lov och gav mig misstänkta blickar.
– Hunden är rädd för plastpåsar, sa matten och nickade mot min korg bak på cykeln där inköpen från affären fanns i en plastpåse som fladdrade lite i vinden.

Klok hund som skyr plast!

Veckans ord – TANKE

~ Carita Liljendahl ~ 39 kommentarer

Ny_kasse
Nyaste tillskottet, en tygkasse från Finlayson.

Jag har en TANKE om att jag skulle använda allt färre plastkassar. Eller i alla fall inte köpa sådana allt för ofta i affären. Jag behöver skräppåsar, och de jag har köpt på rulle är av plast. Men TANKEN om att försöka minska konsumtionen av plast på så många plan det går, den finns.

En annan TANKE jag haft länge är att njuta av allt jag gör. Vare sig det är jobb eller fritid.

Som redaktionschef sitter jag mycket vid datorn. Förbereder möten, håller kontakt med frilansare, läser deras texter, skriver ingresser, ändrar rubriker och ger textrespons åt de skribenter som vill ha sådan (de är glädjande många). Ibland skriver jag artiklar själv, ibland jobbar jag med marknadsföring. Så länge jag älskar mitt jobb tänker jag hålla på, så länge jag får göra det jag brinner för finns ingen TANKE på att sluta.

Men den dag jobbet inte längre känns kul ska jag göra något annat. Det gjorde jag för snart två år sedan. Jag sade upp mig från en fast anställning trots att det kändes som vansinne, jag grundade ett eget företag och det som var en svindlande TANKE då är min verklighet och vardag i dag. Något jag är stolt över.

Fler tolkningar kring ordet TANKE hittar du hos Sanna.

 

Och den bara blommar…

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Den här blomman fick jag av min syster och mor i slutet av januari. Nog för att jag i vissa fall vågar påstå mig ha gröna fingrar, men ändå överraskar den här blomman mig. Mina gröna fingrar = att jag inte gör så mycket. Byter till exempel mull för sällan osv.
Hur som helst har den här blomman inte tappat ett enda blad. Bladen till höst- och våreldar jag ägt förut har ganska fort torkat eller mjuknat, åtminstone de som ligger närmast mullen.
Växten har inte heller tappat en enda blomma… och nu skjuter fina knoppar upp. Hurrayhurray!
Och blomman är INTE av plast. Fy på den som ens tänkte tanken…