Uppvaktade en väninna i Borgå i dag. Fick steg då jag gick till blomsteraffären och fick en del steg i Borgå likaså. Men, inte tillräckligt många.
Vid 17-tiden då vi kom till Borgå hade det börjat snöa. Blötsnö, yrsnö. Temperatur kring nollan, men hellre det än minus tio eller minus 20 🙂
Visar fler bilder från gamla stan i Borgå senare. Nu vill jag bara säga att hurdant busväder det än var med blåst och yrsnö så fuskas här inte. Jag behövde cirka 900 steg till för att komma upp till 2500. Klockan var 19.30, det är mörkt ute, tomt på gatorna sånär som på några enstaka personbilar och ett par bussar. En hundägare var ut och rastade jycken.
Och så då jag, som samlade steg. Till torget och tillbaka ❄💪
Tror att stan förbereder att ta bort julgranen, lamporna lyste inte mer. Men som ni ser. Bara jag och granen och en massa nysnö 🙂
Här behövs ingen översättning, för allt är översatt 🙂 Det är dags för skyltsöndag igen, och många är med. Länkar till dem hittar du här hos bloggvännen BP som förvaltar den här utmaningen.
Kan det bli värre väder än det är nu, tänkte jag då jag i ett arbetsärende gick till Hörnans postlåda. Det snöblandade regnet låg ibland vågrätt i luften då det blåste. Avbrutna kvistar och grenar överallt. Vatten som forsar, snö som blivit is. Stora snöhögar finns kvar ännu där de plogats ihop av snöröjarna tidigare i december och januari.
Nåja, visst kan det bli värre. Om det är minusgrader och snön vräker ner… Solen verkar också ha blivit så skrämd att den gömmer sig totalt nu.
Jag tänkte att jag skulle ta min promenad medan det var ljust på dagen. Har aldrig varit rädd i mörkret, väljer alltid gator med belysning.
Men just i dag såg jag i ögonvrån hur någon hastade över gatan alldeles i närheten av mitt hem. Det var en man, i bruna eller grå kläder, kanske i samma längd som jag, ganska mager. Han upprepade två ord på ett språk som jag inte förstod. Det lät som ”manjaaa, maania” (redigerat 21 jan, då så många undrade varför jag blev rädd för ett främmande språk…)
Det kändes obehagligt, så jag stannade inte och tittade inte på honom. Såg sedan hur han försvann vidare längs Östra Tullgatan medan jag gick mot kyrkan.
Efter det här hade jag ju ögon i nacken. Mitt på ljusa dagen blir jag stannad av en främling och jag visste inte vad han ville. Tänk om han hade dragit fram en kniv och velat råna mig. Där fanns inga andra mänskor i närheten just då, sånt busväder som det var.
Från Hörnan skulle jag till bankomaten och där kastade jag också oroliga blickar över axeln. Efter det sneddade jag över torget till apoteket, hela tiden med mannen i tankarna. Vart tog han vägen?
Jag hade tänkt gå en lite längre runda men nu blev det bara 2400 steg i ruskvädret och efter det här kollar jag nog noga vilka personer som rör sig på samma gator och hoppas att det också ska vara andra i rörelse än bara jag. Någon som kan hjälpa mig om jag blir överfallen.
Jag har kanske lite extra livlig fantasi, men det där kändes inte alls roligt… Mitt på ljusa dan.
Lovisa Tor har en förmåga att ge full valuta för pengarna till sin publik. Jag väljer att se det på det sättet. Spännande ska det vara 😱🤣 Laget tappade sin ledning med 7–2, gästerna från Vanda (SB Vantaa) kom ikapp till 7–7 i fulltid. Sedan gjorde dock Tor det mål som behövdes i förlängningen. Straffslagstävling hade det blivit om inget av lagen gjort mål, och de är ju alltid förfärliga nagelbitare…
Fick mina steg (2800) i dag då jag i ösregnet gick hem från hallen. Hade inte förstått att ta paraply med mig, men det är ju bara vatten och jag är inte gjord av socker.
Trots att det har regnat mycket har vi ännu stora snöhögar kvar. För då som det slår om till minusgrader över natten kommer nederbörden som snö. Vi får ännu vänta på våren, jag vet… men ack så jag längtar efter den 🌷
Ändå kul att kunna säga att våromgången börjat i innebandyn, och mycket annat där ordet ”vår” kan tas in finns också ❤
Som ni ser är det glashalt på vissa ställen. Överlag bra sandat ändå tycker jag, eller så har jag mina Icebugs att tacka för att det känns tämligen tryggt att promenera.
Mina dryga 3000 steg i dag inkluderade ett besök i lokala supermarketen. Då jag är på promenad har jag inget annat än mobiltelefonen med mig och tar bilder med den. Dessutom har jag en liten påse med pengar, den innehåller bara små summor. Jag bär alltså inte med mig någon plånbok med kreditkort, bankkort och sånt.
Skulle köpa en toaborste och påläggskorv och två flaskor alkoläsk, som det skulle kallas i Sverige (antar jag). Lonkero på 2,5 procent.
När jag handlar med bankkort kollar jag inte alls vad produkterna kostar. Jag köper det jag vill ha. Men nu stod jag där i kassan och fumlade och sa till killen att ”du får ta bort en lonkero” om mina pengar inte räcker 🤣 Det gick upp för mig att till och med Pirkkas toaborste var så dyr som 5,90 euro! Men jag behövde den mer än alkoläsken.
Dock räckte mina 17-18 euro till allt det jag skulle ha. Pust så skönt.
Såsom jag skrev var jag frusen i morse och tanken på en promenad i snöyra och minus fem grader var lagom lockande. Jag tänkte att jag rentav är dumdristig om jag ger mig iväg ut.
Inomhus var jag klädd i en blus och tre stickade tröjor, stickade strumpor och tofflor och leggings. Fick upp värmen på det sättet och kände vid 17.30-tiden att jag klarar av att gå en sväng runt två kvarter.
Snön yrde runt och det hade bildats drivor både på trottoarer och mitt på vägarna, så det gällde också att ha balans vissa ställen.
Nu fick jag ihop bara runt 2000 steg, men då mitt mål är 75 000 i månaden är jag inte alls orolig för att inte komma upp till det. Förutsatt att jag får vara frisk, såsom jag skrivit ett antal gånger här.
Det gör ändå gott för kropp och knopp att komma ut. Frisk luft och lite rörelse efter att ha suttit vid datorn och jobbat med tidningen hela dagen. Bara gått till toaletten och till köket där jag tillredde kycklingfiléer i ugnen.
Men detta mörker och denna snö som vräker ner… ja, vad ska jag säga? Gillar inte, men måste bara gilla läget.
Mördegspastej blev det, och så pass mycket att jag ska ge bort en bit. Tomat i en blandning av mozzarella, creme fraiche, svartpeppar och krossade hasselnötter. Då pastejen var klar ringlade jag själv över lite honung och toppade med fler nötter.
Ärligt sagt äger jag inte ens en kavel, då det gäller att kavla ut degen 🤣 Jag har under de senaste åren bakat bröd med maskin. Men som gammal scout är jag ju inte rådlös! En tom vinflaska funkar ju lika bra som kavel. Varför köpa nåt som ligger i skåpet största delen av tiden och används bara tre gånger per år?
Jag tycker om att baka, tillreda mat osv. Men bara då jag har tid och är ledig från jobbet. Och det händer inte så ofta. Kanske jag får mer tid som pensionär?
Ett annat dilemma är att det som tillreds behöver vara sånt som håller flera dagar i kylskåp eller som kan frysas in, eftersom jag är ensam och inte vill äta samma rätt eller bakverk flera dagar i sträck.
Hälsostegens saldo blev i dag 3872 steg. Det var plusgrader på dagen men mot kvällen frös det på och började också blåsa. Ser ut som om en raket smäller av ovanför huset men det är en gatlampa.
I dag har jag promenerat 90 dagar i sträck. SKÅL på den saken!
Här på Drottninggatan kan man lugnt gå mitt på gatan kvällstid. Dels för att den utgör en återvändsgränd på grund av jobb med vatten- och avloppsrör, dels för att det är lugnt på gatorna i Lovisa om kvällarna 🙂
Iskall nordanvind och minus sju grader då jag tog min promenad på dagen. Kombinerade den med diverse ärenden på stan. Bland annat hämtade jag ut en vinst jag fått via Tors julkalender. En liten vit Arabia-skål för värmeljus.
Det blev 2814 steg och jag är mycket nöjd med min 73:e promenaddag.
Att snön vräker ner och vi ska få minst 15 cm till gör mig däremot inte speciellt uppåt. Vi har då snart fått en halv meter snö.
Det lär vara kaos även på andra håll, i andra länder. I Storbritannien gick tre pojkar genom den tunna isen på en sjö och drunknade. En sådan tragedi 😢
Men lite glad fortsättning på måndagen blev det här hemma ändå. Posten kom med ett paket till Understödsföreningen, julgåvan från tryckeriet var i år tre handstöpta blockljus. Kan behövas om det blir elavbrott på grund av alla oväder vi har att vänta de närmaste dagarna. Och ett julkort av en kollega fick jag också ❤
Klockan var kring halvåtta då jag slutade jobba för dagen. För att tömma hjärnan, få frisk luft, kanske klarare tankar och syn på vad det är jag håller på med – hur jag kunde få det lugnare ibland – tog jag en promenad. På hemvägen stannade jag upp vid kyrkan där dörren var öppen efter en konsert. Marschallerna lyser så fint vid trappan.
På dagen hade jag räknat arvoden. Det gör jag alltid sista helgen i månaden.
På kvällen var jag med på luciajuryns möte. Rösterna i årets val räknades. Här kan du läsa vem som blev Lovisanejdens Lucia 2022.
Det är fint att traditionen kan fortsätta, med ett luciafölje i vår bygd. Men det blir allt svårare att hitta kandidater, vilket är fullt förståeligt då de unga som går i gymnasiet har fullt upp med studier och fritidsaktiviteter. Själva arrangemanget kräver också tid, frivilliginsatser från olika håll. Det kan vara dags att fundera på ett nytt koncept, så att traditionen med ett följe som sprider ljus lever kvar och att pengar samlas in till hjälpbehövande i trakten. Samtidigt som arrangemanget borde bli lättare för alla att ro i land, och såväl roligt som mindre krävande för dem som vill medverka i ljusföljet.
Två av sex lådor för röstsedlar, och lite uppbullat för luciajuryn 🙂 🕯
God kaka på Cafe Favorit, kaffe och en trevlig pratstund med en av tidningens medarbetare. Skönt med lite lugnare tempo ibland. Min massage blev inställd, siktar på nästa vecka.
Tiden att rösta på Lovisanejdens Lucia gick ut i dag och jag hämtade tre lådor av sex med röstsedlar. Hur det går i valet får vi veta på söndag.
Sammanlagt 2800 steg i dag. På kvällsrundan såg jag att det kommit upp fina stjärnor i fönstren till byggnader vid torget. Förr fanns här ljus som liknade nåt slags stora blockljus. Liknelser med allt möjligt annat har också genom åren uttalats. Så de här stjärnorna är finare!
Raska promenaden, med intervallträning i kyrktrapporna, skedde igår runt kl. 22. Mina långa arbetsdagar gör att det ibland blir så här. Vissa medarbetare har tidningen som kvällsjobb, och igår skulle jag kvittera korrektur på brådskande material inför luciavalet.
Sedan blev det tidig väckning. Klockan 8.05 är tidigt för mig… bank-bank, knack-knack… renovering pågår i närliggande bostad.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 