Ett nytt tema att ta upp på bloggen skulle kunna vara ”Mina drömmar”. Och då menar jag inte de som handlar om att kunna köpa ett gammalt hus och ha pengar att renovera det. Eller att hyra en husbil och ge sig av på en långtur, kanske jorden runt.

Nej, nu talar jag om de drömmar jag har om nätterna. Jag drömmer nämligen väldigt mycket och ofta helt knasiga drömmar.

Som förra natten. Då jag drömde att jag var James Bond. Jag såg ut som och kände mig som Daniel Craig. Aaah!

Jag satt i baksätet på en bil tillsammans med en skurk. Han försökte trycka en näsduk dränkt i eter mot mitt ansikte. Men hur det nu var lyckades jag rycka näsduken ur hans hand och trycka den mot hans näsa i stället, och då tuppade han ju av.

I framsätet satt två tydligen helt korkade kamrater till skurken jag nyss hade fått ur spel. De märkte ingenting. Jag överrumplade dem också då jag klev över till framsätet. Iskallt bad jag honom från högra sätet hoppa ut från bilen, vilket han gjorde.

Sedan tog jag över förarens plats och började köra i en hiskelig fart över sanddyner och stenformationer, genom stäppens byar, där jag skickligt väjde för barn och kvinnor som kom i min väg…

Samtidigt tog jag del av den kvarvarande skurkens tårdrypande historia om hurudan hans barndom varit. Förklaringar om varför han blev en skurk.

Vad tror ni en psykolog skulle säga om det här?
Och kanske det inte är nån bra idé att jag berättar om mina fåniga drömmar.