skir_grönska

Att uppleva med alla sinnen

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Livet går vidare och jag är tacksam för varje morgon jag kan stiga upp ur sängen och känna mig någorlunda frisk.

Solen sken, himlen var blå där runt halv nio på morgonen. Vinden sval, men väldigt skönt var det ändå och +7 grader. Jag kom på att jag igår hade lagt skydd över plantor i växthuset, så jag gick tidigt ut för att avlägsna dem. Därifrån tog jag en sväng via postlådan och där låg Kuriren och Hemmets Journal och väntade.

Denna skira grönska är något bland det bästa som våren levererar. Rönnen utanför min dörr, och så syrenen förstås, som inte syns på bilden.

Jag läste vårddirektiven pånytt i dag och ser att jag borde kunna ta en dusch imorgon, men då det inte får komma tvål på sårområdet kan jag tvätta håret först på fredag kväll. Men jag får inte gå i bastun.

Nå, det här är ju bara små bekymmer.

I dag får jag också ta bort sårkompresserna och tejpen som håller fast dem.

Ska skriva ett par korta artiklar nu. Har fått en del mejl iväg och tvättmaskinen går. To-do-listan är rätt lång, men jag gör saker i lugn takt och njuter av att titta ut genom fönstret på bilar och människor som far förbi. Fåglar pickar i gräsmattan som är grön.

Dessa blomsterhav av scillor och allehanda andra fina små blommor finns nu överallt. Den här bilden tog jag i lördags i en av parkerna i stan.

Jag känner att jag nu, då jag litet trappat ner arbetstakten, hinner uppleva mer av våren och allt som sker i naturen. Jag ser fjärilar, humlor och blommor. Jag hör fågelsången, känner vinden och solens strålar som smeker min kind.

Glad måndag! 19-05-2025

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Oj så tiden rusar! Men i år har jag faktiskt lite hunnit med då det gäller att se vad som händer i naturen. Jag har inte jobbat sex dagar i veckan inom mitt företag (lade ner det vid årsskiftet), och jag har aktivt tänkt på att jag ska SE vad som händer där ute.

Jag ska med alla sinnen uppleva våren. Känna dofter, se fjärilar och humlor snurra runt, bli glad åt krokusar, scillor, maskrosor. Se löven spricka ut.

Tack vare kalla nätter under ett par veckor i början av månaden, och även annars rätt kyliga dagar har jag hunnit med. Våren har anlänt med långsamma steg.

I dag utlovas sol och +19 grader, sedan ska det bli svalare igen mot mitten av veckan. Så det är Carpe diem som gäller!

Den skira grönskan utanför ett av mina köksfönster.

De små tomatplantorna solbadar i köket. Snart vågar jag föra ut dem till växthuset, men LITE får de ännu växa 😍🍅

Nattlampa, och gård i vårskrud

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Utmaningen i veckans Hoppa på tåget är Nattlampa. Jag har ungefär en likadan som Åke visar på sin blogg, men den använder jag endast ibland och mest på vintern då det är beckmörkt och jag behöver ha en säker väg till toaletten.

Den här lampan som står på bordet bredvid sängen fotades inte heller på natten, för då sov jag 🙂

Ett fenomen med sömn som jag undrat över för egen del är: Jag kan inte somna på rygg på kvällen, natten – hur gärna jag än vill. Däremot kan jag göra det på morgonen. Om jag efter ett toabesök har svårt att somna om där vid fem-sex-tiden lägger jag mig på rygg och somnar för det mesta fort och sover gott 🙂

Den större nallen har varit min vän uppskattningsvis 58 år, tror att jag var fyra år då jag fick honom. Den lilla nallen har jag fått av en väninna. Ängeln likaså, en gåva av en nära vän. Madonnor, änglar och Jesusbilder har jag också på bordet, de flesta köpta på resor utomlands.

Denna skira grönska älskar jag. Snart är lövverket tätare och då börjar det susa på ett annat sätt i trädens kronor då det blåser.

Få se vad dagen hämtar med sig. Jag röjer här hemma med hård hand. Otroligt så mycket en människa samlar på sig fastän hennes intention under de senaste åren varit ”städa hela tiden – släng, sälj eller ge bort det du inte behöver, köp inget nytt som du inte behöver” osv.

Och så här i hockey-VM-tider, och inom sport överlag, tycker jag att det här citatet från boken ”Du klarar allt” passar bra. Det är så som jag har tänkt länge själv, och försökt uttrycka det också då mitt favoritlag i innebandy här hemma gått på snöpliga förluster.
”Jag tror verkligen att vinnare formas av hur väl de repar sig efter en förlust, inte av sina vinster”. (Serena Williams)

Kyrkoperspektiv

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Under mina promenader, särskilt i höstrusket och i vinterkylan, blev det många foton av kyrkan som ligger nära mitt hem. Jag knatade på, runt och runt, samma kvarter. I går blev det också en kort och rask promenad för att få ihop tillräckligt många steg. Jag kände att knäet nu höll igen. Jag fick ont i det på läsarresans nästsista dag, men då var vi redan på Finnlines så det gjorde inte så mycket. Kanske överansträngning för att vi hade gått väldigt mycket under några få dagar innan.

Mulet och regn igår då bilderna togs, men det doftar så gott i naturen nu. Den skira grönskan är också något som gör våren till en underbar tid. Sol i all ära, men även de här mulna småblöta dagarna har sin charm. Och blåsten var varm.

Nej, jag har inte ramlat omkull, ligger inte på rygg 🤣 Hittade bara ytterligare ett perspektiv av vår kyrka och de fina träden i parken intill.

Den härliga, skira grönskan

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
Jag är ingen trädkännare, men de här bilderna tog jag igår i Lovisa vid Casinoparken där Boulogneskogen finns.

I dag har jag frissa, utväxten ska fixas, fastän den egentligen inte stör så mycket då den inte längre är mörkbrun uppe på huvet. På lördagen är det frissa igen! Men då ”enbart” för att göra festfrisyr och få make up.

Med festkommittén ska vi också träffas i dag, för jag behöver hjälp av många vänner då det gäller alla förberedelser, att ställa i ordning, duka fram på lördag osv. Utan mina nära och kära, fina vänner skulle jag inte kunna arrangera en så pass stor fest som jag planerar ha.

Den skira grönskan…

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… ska vi passa på att njuta av. Den varar inte många dagar, snart har björkarnas små knoppar (kallar ni dem också mössöron) slagit ut.

En av många fina blomsterbindningar som deltog i en tävling på mässan i Tammerfors i april.
En av många fina blomsterbindningar som deltog i en tävling på mässan i Tammerfors i april.

Den här bilden får symbolisera det skira som finns där ute.

I natt hade jag en härlig dröm om en trevlig man. Han finns, han är inte upptagen heller för sådana män vill jag inte ha. Han vet om att jag finns men han vet lyckligtvis inte om vad jag drömde 🙂 Det var inte något erotiskt men bara annars så fint att jag önskar drömmen kunde bli sann.
Men om man berättar vad man drömt, då spricker allt inte sant? Om man vill att det man drömt ska gå i uppfyllelse, då ska man inte berätta drömmen i detalj åt nån. Har ni hört den ”myten” också?