Fåglar är roliga att fotografera

Men svårfångade också, så som det ska vara. Svåra att fånga i naturen, där de ska få flyga fria. Och svåra att få på bild då de tar till flykten.

Skärpan blev här på stenarna och fågeln for sin kos 😀

Nåja, jag må väl sitta still en stund då, men jag hör när din kamera blippar, du har visst automatisk inställning för skärpan? Och om jag inte vill sitta kvar så länge så sitter jag inte, men en gång må jag väl som sagt då göra det”.

Här finns det allt möjligt att äta, kanske den här fågeln tänker. Lovisaviken var nästan spegelblank i måndags när bilden togs.

Jag använde teleobjektivet, och som jag tidigare skrev, skulle gärna köpa ett ännu bättre. Kanske jag får råd nån gång.

Veckorna flyger iväg, tycker att det nästan jämnt är hjälpa-mamma-torsdag, som i dag. Nu har syrran också fått ställa upp lite extra med besök på hälsocentralen då mamma hade fått några utslag som behövde kollas. Infektionsvärdet var det inget fel på, så hon slapp antibiotika. Blev en del receptbelagda krämer istället.

Som motvikt till anhörigvården och mina jobbuppdrag för olika tidningar tar jag nu kameran och naturen. Hösten kanske bjuder på spännande färger? Och härlig värme just nu, +18 och sol. Skulle gärna få fortsätta så till jul!

Jag tror nog att jag flyr fältet om det blir minusgrader och snö” säger sädesärlan.

”Jag skulle gärna flyga söderut med dig om jag bara kunde”, säger ja.

Naturen inspirerar och finns nära

Nu har intresset för att lite experimentera med kameran åter vaknat. Jag har ett teleobjektiv, och skulle gärna vilja ha ett par, tre andra objektiv utöver det vanliga kompakta och det tele jag har. Men ack, de kostar och i nuläget har jag inte råd med sådana.

Men cykelturer har jag råd med och här har jag satt skärpan på blomsterarrangemanget, medan en cykels styrstång finns som suddig front.

Samma blomsterarrangemang, och här ska Lovisa stad ha ett stort tack – eller vem det än är som sköter de här arrangemangen. De här finns vid Strandvägens så kallade stenpark/rastställe.

Jag skapade en kategori här på bloggen som heter Naturbilder. Fotograferade också fåglar samma dag som jag var på min cykeltur.

Än har björkarna löv vid Rosenstranden. Några har börjat gulna, men det susar ändå fortfarande i vinden då löven sitter kvar.

Jag har haft många uppdrag den här veckan, allt från privata till jobb som jag gör för tidningar. Några dödsbud har kommit och de får mig att fundera på livets gång. Snabba sjukdomsförlopp kan drabba vem som helst. Jag tänker i mina stilla ensamma timmar, vad skulle jag göra – hur skulle jag tänka och reagera, om jag visste att jag bara har två eller tio veckor kvar av livet? ❤ 🙏

En arbetsrunda med lånebilen igår. Har bilen också några timmar i dag för att kunna sköta ytterligare ett jobb. Solen skiner just nu. Lite regn hotas det med, men överlag ska den här veckan bjuda på fint sensommarväder. I sol och lite värme känns livets krumsprång lite lättare att tackla.

Roligt hos Åke, med veckans foton och en skylt!

Kanske rubriken väcker in viss nyfikenhet 😀 Vem är den där Åke som Carita har träffat?
Har hon bilder att visa där hon gjort något med Åke? Han har i alla fall gjort ett trevligt söndagsinlägg som vanligt, humoristiskt, med bilder från vardagen och med glimten i ögat.

Sanningen är dock att Carita aldrig har träffat Åke, det här handlar om utmaningen Veckans foton.

Min första bild är från Stenparken vid Strandvägen i Lovisa. Det var vindstilla där för några dagar sedan och så hett att vi inte kunde stanna där. Det blev Rosenstranden istället.

Vid Rosenstranden finns ena ändan av Kronobron. Den är flitigt frekventerad av såväl fotgängare som cyklister.

Tomaterna är på gång, får kanske kring hundra i växthuset. Lyckligtvis mognar alla inte samtidigt 🙂

Ska på en utflykt till skärgården i dag. Borde komma hem i god tid inför kvällens fotbollsmatch, finalen i EM för damlagen Spanien och England.

Bingolottos Sommarfest i Sveriges TV blir det kanske också så där på sidan om.

Det får mig att ställa dagens fråga. En ny liten utmaning jag tänkt starta.
Men det betyder inte att det kommer en fråga per dag. Att svara på frågan, eller att låta bli, är upp till var och en. Absolut inget måste i samband med att du läser eller kommenterar.

Varför är det bara namn på män som används då numren läses upp?
B-I-N-G-O och då har vi Bertil, Ivar, Niklas, Gustav och Olof.
Ni vet, Olof 62, sexa tvåa.
Varför inga namn på kvinnor? Någon som vet? Och tycker ni att namnen kunde bytas ut? 😀

Slutligen veckans skylt, med en kort lektion i finska.
Puutarha = trädgård. Sisäänpääsy = inträdesavgift. Alle 12 v. ilmaiseksi = Under 12 år gamla gratis.
Suomen pienini kauppamuseo = Finlands minsta butiksmuseum. Avoinna = öppet.

Omväxlande väder, njut i stunden

Förmiddag igår. Jag väntar att syrran ska hämta mig så vi kan åka vidare och hämta mamma och köpa blommor från torget till henne. Så här fin är syrenen nu utanför mina fönster och terrassen (som inte syns). Snart är blomningen över.

På eftermiddagen packade jag glad i hågen mina kassar med trädgårdshandskar, tidningar, solhatt, solkräm, drycker och ätbart osv. Tanken var att njuta i trädgården en stund.

Plötsligt hade mörka moln hopat sig på himlen och tunga regndroppar föll. Skam den som ger sig tänkte jag och satte mig i växthuset.
Efter tjugo minuter gav jag ändå upp och lommade in igen.

En dryg timme senare sken solen igen och jag cyklade med grannen till stenparken vid Strandvägen. Då med lättare bagage, bland annat staven med såpbubblevätskan.

Såhär fint var det sedan resten av kvällen.

Gårdagen slutade med VM-kvalmatch i fotboll. Vårt herrlag besegrade Polen med siffrorna 2-1.
En incident på läktaren, där det inträffade ett sjukdomsfall, gjorde att det blev paus en halvtimme innan spelet kunde fortsätta. Så matchen slutade först 00.30. Bra att jag kunde ha sovmorgon i morse.

I dag och imorgon ska det regna… så det gäller att njuta de korta stunder vi har sol. Nu är det bara +13 grader och mulet.

Mera om fåglar, och våra stenparker

Igår företogs en cykeltur i det ganska kyliga vädret. Dagens selfie från den publiceras senare i dag.

Igår lärde jag mig också skillnaden mellan tjädertupp och fasantupp. Det är två separata fåglar 🙂 Jag erkänner att jag inte är någon ornitolog och jag kanske inte var helt skärpt på alla biologi- och zoologilektioner i skolan heller 😂

På översta bilden lär det ändå vara gäss, inte sant? De tjattrade på för fullt och jag avundas dem inte alls där de står i det förmodligen iskalla vattnet i Lovisaviken.

Strandskator lär detta vara. Deras långa granna näbbar är roliga 🙂

Stenparken kallar grannen och jag den här platsen som vi ofta besöker så fort som det är möjligt att cykla dit. Så det blir vår, sommar och höst. Möblemanget är fenomenalt. Inget som någon i ilskan slänger i havet hur enkelt som helst.

Rosenstrandens park och Kronobron. Hit har det forslats en massa stora stenbumlingar. Jag tror att de ska fungera som skydd mot väder och fint, så att brons fäste klarar höstens och vinterns stormar och även is.

Tids nog börjar det grönska här, och kanske det kommer en del planteringar också. Dessvärre får sådana inte alltid vara ifred, de kastas i havet eller välts omkull 😦

Återkommer gärna även hit. Cykelturen blir inte lång från Äppelviken till Stenparken och sedan hit till Rosenstranden, men den bjuder på lagom trampmotstånd och härlig frisk luft.

Måndagskväll vid Lovisaviken

Cykeltur. Och har lite upptagit fotograferingsintresset. Känner mig inte helt skarp där ännu, men har framöver allt mer tid att testa och tycker det är roligt!

Platsen är Stenparken, eller kanske den inte ens heter så. Men det är en rastplats vid Strandvägen i Lovisa.

Här är det skönt att sitta och beundra naturen invid Lovisaviken. Platsen är byggd så att den inte i första hand kan förstöras av någon som tycker om att kasta bänkar i havet eller på annat sätt förstöra.