tomater

Älska hösten!

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Om man bestämmer sig för att älska hösten, då måste det ju gå att göra det?
I stället för att ondgöra sig över mörker, rusk, blåst och blöta kan jag öppna balkongfönstret och andas in en frisk syrerik luft.

Alla kan inte göra det. Alla har inte en balkong. Och även om de har en kan alla inte ensamma gå ut på den.
Här faller heller inga bomber. Bara löv från träden, och de faller inte, de singlar ner så vackert.

Utsikt från balkongen.

Jag hör ljudet av vattnet som rinner ner i avloppet på gården. Jag har inte ens alltid tänkt på att jag kan HÖRA det och njuta av det.
Jag känner vinden i mitt hår. Ser trädkronorna som ruskas om av blåsten.

Och då jag vänder på klacken ser jag mina tomater. Än finns det kvar att skörda.
Det GÅR att älska hösten och att vara tacksam över livet man har ❤

Lokalt producerat

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Tog mig en nästan helt ledig dag i dag. Har bara skrivit och svarat på några mejl i jobbväg.

Plockade från en lokal skog.

Besökte höstmarknaden i Forsby och köpte bland annat den här färgglada buketten av försäljaren vars försäljningsplats syns på följande bild.
Dessutom köpte jag bröd och bondost som bakats och tillretts i Liljendal, stadsdelen som ligger granne med Forsby (bägge hör till Lovisa stad).

Hemma gick jag ut på balkongen och plockade tomater. Kan det bli mer lokalt producerat då man gör en omelett?

Där skymtar en av tomaterna 🙂

Tre veckor kvar. Sedan bär det av till Alessio i Ligurien på italienska blomsterrivieran. Sommarkläder finns ju inte precis till salu i affärerna nu, men jag hittade ett par leggings med korta ben och en blus som troligen också packas ner i resväskan 🙂

Snart dags för lucia!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Ja, alltså tiden rusar, det är helt obegripligt. Nyss satt vi (läs: i våras) och pratade om att nästa möte om Nya Östis lucia arrangeras i september.

Kändes avlägset då, men i dag var det dags. Mycket planering behövs inför upprop efter kandidater och hela det praktiska arrangemang som ljusfesten innebär.

Hade dessutom en hel del papper som skulle till tidningens bokföring, så nu är det liksom lite dubbelt upp med sådant – då jag också har eget företag.

Således. Koppla av med ost och chilimarmelad.

Och gläd dig över tomaterna som ännu mognar i lugn takt. I dag fick min syster fyra stycken.

Tisdag_tomater_3sept
Den skarpögda ser att där finns blommor i bakgrunden. Jag som trodde att det inte kommer fler tomater än de ungefär sextio jag hittills fått / får…

En korg med grönt innehåll

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… fanns på redaktionens bord när vi kom till mötet i dag. I Nettes trädgård växer allt möjligt, och med besked. Så hon ville dela med sig till alla oss andra. Sallader, chili, tomater, morötter, broccoli, olika örter, grönkål. Till och med ätbara blommor 🙂

Och inte nog med det, hon hade gjort papperskassar av gamla Nya Östis-tidningar så att medarbetarna fick det goda med sig hem!

Nu äter jag ett gott bröd med Nettes sallad och tomat från hennes växthus.
Det är skördetider.
Tackar så hjärtligt ❤

(Nette har också en blogg, den hittar du här)

Vad skådar mitt öga?

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

Det första tomaterna! Jippiii!
Jag blev alldeles varm om hjärtat när jag såg de små gröna bollarna.
De kanske inte överlever, inte blir röda och klara att äta… men säg mig, visst är det här nåt som KAN bli små tomater?

Mycket omsorg har de fått, dusch ur sprayflaska, gödsel och sol (då som Gubben Guds väderavdelning så velat).

Nu plockade jag fram en liten flaska Cava Codorniu Clasico (tack Marina Tolonen) och SKÅLAR för mina tomatbebisar!

Tomatplantorna har kämpat på!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

I dag stod de alla fyra i givakt då personen som gett plantorna till mig kom på besök. Närmast granskades kanske jag 😀 Har jag klarat av att vara mamma för plantorna? Eller har jag misskött dem och bör de omhändertagas 😀

Hej på er – vi mår bra!

Tre plantor lade sig i början raklånga och ”gav upp” då de skildes från sina syskon. Jag skyndade till med allehanda stödverktyg och efter det har det här nästan varit ett heltidsjobb! Jag pratar med plantorna, duschar dem, gödslar och flyttar dem så att de alltid får möjligast mycket sol på balkongen som vetter mot norr.

Om det blir tomater vet jag inte 😀 Men plantorna och jag lever ändå i symbios och har ett trevligt liv tillsammans. Heja heja lilla tomatfamiljen ❤