trappor

Vansinne? Envis kvinna? Kanske både och!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Solen skiner från en klarblå himmel, det är dripp och dropp och ett par plusgrader. Jag får för mig att jag ska gå till trappan som tar mig från Backgränd upp över stock och sten till Östra Åsvägen. Där började mina promenader den första oktober.

Jag tar stavarna med mig och knatar iväg längs Alexandersgatan ner till Drottninggatan. I mitt stilla sinne tänker jag att trapporna nog varken sopas, skottas eller sandas under vintern. Mellan lördag och söndag fick vi också tio centimeter snö till.

Mycket riktigt. Jag har startat från gränden där nere vid det gula huset. Här finns ännu inga trappor men några typer har ändå gått här före mig eftersom det finns en stig. Har dom klarat det ska väl även jag göra det?

Jättebra att jag här inte visste, och inte ens tänkte på, vad som väntade mig högre upp. Med stavarna som stöd, och stundvis även med räckets hjälp, hasar jag mig uppåt steg för steg. Jag borde ha räknat trappstegen, men å ena sidan såg man dem knappt, och å andra sidan krävdes full koncentration för att hålla sig på benen.

Viloplats? Ja, kanske på våren, sommaren och hösten, men nu fanns här 30–50 centimeter snö.

Halvvägs upp hade jag ändå den här utsikten, och det var värt besväret att ta sig hit.

De tre sista avsatserna uppåt. Här finns ännu räcken på bägge sidorna, men det var nog inga trappor att tala om, de hade snöat igen.

Riktigt sista biten upp fanns ett räckte endast på vänstra sidan. Det var brant och det var halt. Jag vågade inte hurra för mig själv innan jag på darrande ben hade kommit över snövallen vid gatukanten och ut på Östra Åsvägen.

På ganska svaga ben tog jag mig långsamt ner för Östra Åsvägen där det ställvis var så mycket snö att bara en bil får plats.

Jag tänkte att det nog var ett slags vansinne att göra det jag gjorde. Men jag klarade det, med lite styrka och mycket envishet. Kanske snart sex månaders daglig träning gjort sitt, även fastän jag inte tränat som en elitidrottare.

Totalt 3693 steg i dag, 21 procents aktivitet på klockan och min 163:e promenaddag på raken sedan starten i höstas 💪😎☀

Glad måndag! 06-03-2023

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Måndagen har enligt mig ibland oförtjänt dåligt rykte som en av veckans dagar. Därför startade jag genom tiderna utmaningen Glad måndag. Vem som helst kan vara med, med hurudana bildbidrag som helst. Huvudsaken är att vi på något sätt försöker pigga upp tillvaron för våra bloggvänner.

I går spelade Tor grundseriens nästsista match i Finlandsserien och besegrade Grankulla IFK på bortaplan med komfortabla 2–8. Vi var en busslast supportrar där och hejade, och många Tor-anhängare som bor i huvudstadstrakten hade också kommit för att titta, så vi var kanske runt 50 som hejade på bortalaget.

Tor toppar fortfarande tabellen och med en match kvar att spela i grundserien har laget avgörandet i sina egna händer. Kvalspelet är säkrat, men vinner laget sista matchen hemma instundande lördag får vi hemmaplansfavör i kvalet som kan föra oss upp till division ett.

Andra glada nyheter från igår. Jag fick ihop 4601 steg 💪
Innan vi var framme i Grankulla tänkte jag att jag måste ut på pauserna där för att samla steg då jag bara hade fått ihop 1700 på en kort sväng tidigare på dagen.

Men sedan var det några hundra steg att gå från bussen hit till idrottshallens dörr.

Och innan jag gått hela vägen ner för de nästan hundra trappstegen och sedan ännu gångarna fram till spelplatsen, som ligger långt ner under jorden i befolkningsskyddet (byggt för övrigt 1988), fick jag massor av steg till. Jag skulle ju efter matchen också upp tillbaka, så det blev trappträning 🙂

Trapporna – äntligen besökte jag dem!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Lovisa stad har fått riktigt snygga trappor som bär upp från Backgränd i gamla stan till krönet av den så kallade Frälsisbacken. Backen fick sitt namn då Frälsningsarméns hus fanns där. Backen börjar där Alexandersgatan blir Östra Åsvägen.

Jag visste bara var ena ändan av de nya trapporna fanns, därför började jag uppifrån och tog mig nedåt.

Staden har gått ekologiskt tillväga då man använt trä bland annat av tallar som gallrats bort från åsen i skogsvårdssyfte.

På Yle Östnylands sajt finns en video, hoppas man kan se den även i Sverige. Annars kanske man kan läsa artikeln?

Utsikten är extra fin nu på vintern då ingen grönska skymmer den 🙂

En liten avsats att vila sig på finns vid trädet till vänster på bilden.

Som ni ser har det krävts en hel del färdigheter att klara av det här hantverket. Enligt snickaren Roger Nybom fanns inga färdiga ritningar, trappan anpassades så att den sitter snyggt i naturen.

Även om det är nästan folktomt på mina bilder, igen! … så mötte jag ungefär tio personer på fem minuter här. Jag tror att trappan är flitigt anlitad och omtyckt av Lovisabor och säkert av turister också.

Förr fanns det inte många möjligheter att ta sig genom skogen upp från gamla stan till Kvarnåsen. Längs stigar kunde man förstås klättra, men den här trappan är fantastisk!

Här från Backgränd börjar trappan om du tar dig uppåt, eller här slutar den om du kommit ner för trappan.

Fler bilder från Vejer, Spanien

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

En av mina favoritbilder från Vejer.

En gång som sagt utsedd till Spaniens vackraste by. Med många smala vindlande gränder och trappor, vita hus, vackra planteringar och smidesarbeten.

Här är vi ännu nere vid parkeringen för bussar och bilar.

Vi kom hit rätt tidigt på förmiddagen. Därför är här så lugnt.

Vid 11-tiden hade alla barer och affärer inte öppnat, men en del hade gjort det. Sedan höll väl någon siesta igen lite senare då det var som varmast på dagen 🙂

När jag hade gått upp för den här trappan…

… fick jag syn på det här.

Och helt svartvit som människa är jag inte, ens då det gäller plagg. Den här kjolen köpte jag i en av de små boutiquerna.

Kombinerar den med svart, men det är ju en annan sak 🙂

Gillar sten, gillar mossa…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… sådant som är gammalt och slitet och därmed genuint.
Gillar trappor också.
Försöker se trappor som jag har att gå upp och ner för till och från min nya lägenhet, cirka 50 stycken, som nyttig vardagsmotion.

Flytten sker i dag, så jag är inte säker på att jag får datorn installerad i all hast och har därför gjort en del förhandsinställda inlägg.

Om trapporna i huset dit jag flyttar får man väl säga vad som helst, men lika vackra som de här är de inte.
Å andra sidan, tror inte att mossa inomhus skulle vara så populärt 😀

Trappor i Tystnadens trädgård i Vivamo i Lojo.
Trappor i Tystnadens trädgård i Vivamo i Lojo.

 

Trappor

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Inspirerad av det här inlägget hos Antonia publicerar jag i dag en bild från mitt arkiv. Den är inte jättegammal, tog den i slutet av november i Lovisa gymnasium. Gillar perspektivet 🙂
Antonia har för övrigt många fina bilder på sin blogg, av gamla byggnader, murar och galler – sånt som jag gillar.

Svindlar det?
Svindlar det?

I dag har det regnat nästan hela dagen och stundvis ganska mycket. Snön är så gott som borta. Enstaka högar finns kvar där som plogbilarna hade byggt upp sådana.

Något positivt med hällregnet i alla fall… jobbets bil som hade varit ganska smutsig är plötsligt vit igen 🙂

Trappor, del 8

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Inspirerad av Antonias inlägg om trappor tog jag den här bilden då jag var i Kotka. Genom åren har jag också fotograferat trappor men inte varit så aktiv med att utöka antalet i min samling.

Vackra trappor i Sapokanpuisto i Kotka.
Vackra trappor i Sapokanpuisto i Kotka.

Men visst, jag har sju trappor som jag visat tidigare. Vill du ta en titt på dem finns de under länkarna nedan.

Del 7.
Del 6.
Del 5.
Del 4.
Del 3.
Del 2.
Del 1.

Och så har jag favorittrappan från Eskilstuna som finns HÄR.

Trappor, del 7

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Från 1960-talet?
Från 1960-talet?

De här trapporna finns på min gård, vid Drottninggatan.

De mittersta stegen är kanske bara 30 centimeter breda. Och jag antar att kanterna bredvid finns där för att man lätt ska kunna ta sig fram med barnvagn?

Det kanske bodde många barnfamiljer här när huset byggdes på 1960-talet?

Jag tycker trappan är charmig. Och den underlättar då jag tar cykeln den här vägen. För om jag inte gör det får jag en omväg till jobbet på 300 meter!

Del sex i serien av trappor.

Trappor, del 4

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Trapporna till Lovisa kyrka.
Trapporna till Lovisa kyrka.

Här har otaliga bröllopspar gått upp och skridit ner, likaså lucia, begravningsföljen, konfirmander, gudtjänstbesökare…

Det här är trapporna till huvudingången i Lovisa kyrka. Men det finns trappor mot alla andra väderstreck också.

Del tre i serien med trappor finns här.