trollkarl

Piller på rymmen

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Alla har säkert någon gång varit med om fenomenet – du tappar något på golvet, hör hur det slår ned, men kan för allt i världen inte hitta det du tappade. I dag hörde jag hur det lilla vita pillret slog ned i arbetsbänken i köket, eller på golvet. Jag började genast leta. Lyfte på stolar, sköt på bordet, synade mattan både på och under, lyfte bort allt från arbetsbänken. Pillret fanns ingenstans.

Jakten slutade med att spisen lyftes från sin plats och varje millimeter av köket undersöktes som om ett brott hade begåtts där. Men inget piller.
Tills jag kom på att sista platsen där pillret kunde gömma sig var ett av skåpen närmast golvet. Och mycket riktigt. Där låg pillret och tryckte.
Jag är säker på att inte ens bästa trollkarlen i världen kan göra om det där. Få pillret att studsa via golvet in ett skåp.
Slutet gott, allting gott – och så blev köket städat också.

Ät upp dina påskägg själv!

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer

En vecka före påsk, då som de finska barnen springer runt och ropar ”Virvon varvon…”  köpte jag en liten påse med chokladägg. Ifall, om att…
Men varken påskharar,  -kärringar eller trollkarlar dök upp.

Under påskhelgen kunde de finlandssvenska barnen ha ringt på. Men jag kammade noll där också. Inte ens mina medelålders grannar fick för sig att klä ut sig för att ränna ut och tigga godis.

Så där stod jag med min långa näsa och mina ägg. Hjälper väl inte annat än att käka upp äggen själv.
Bäst-före-datumet låg faktiskt först i augusti 2013. Så jag hade ju kunnat spara dessa, tydligen av konserveringsmedel fullproppade äggen, åt något barn som KANSKE skulle dyka upp nästa år.
Men i stället för att ge detta ohälsosamma godis åt något oskyldigt barn bestämde jag mig för att äta upp äggen själv, och kanske köpa in något nyttigare påskgodis nästa år.