Hängde halvvägs ut genom köksfönstret för att få den här bilden. Jag har ingen Superkamera som kan fånga The Supermoon så som vissa andra fångat den. Men min Olympus med 10.0 mega pixels duger bra för mina bloggbehov och för lite utöver det också.
Det blev förresten lite bråttom för att få bilden. Stora molnsjok drog fram och dolde månen. Helst skulle den nog få ligga
i skymundan senare i natt. Annars lär det väl bli lite si som så med sömnen för en mångalen som jag…
Men vad gör man inte för konsten och för bloggen? Bjuder på det man kan. För nog är den här månen, som bara lär ska visa sig just så här vart artonde år, rätt magisk.
Om ni undrar vad det är för svarta streck som korsar månen kan jag berätta att det är en björk. Hade jag haft tid skulle jag ha rusat ut och sågat ner den men den tiden fanns inte. Sorry folks.

Det är ju björken som gör bilden unik och läcker! Superfin.