Det är väl andra gången på ungefär en vecka som jag höjer Kyrkpressen till skyarna. Någon kanske redan tror att jag får betalt av KP för att blogga om dem, men jag kan nu rakt ut säga att så är dessvärre inte fallet.

I dag drog jag på smilbanden och kände igen mig i Sofia Torvalds ”På tvären” (KP nr 6, 9.2.2012).
Och jag har bloggat om Kyrkpressen förr, på min arbetsblogg ”Bakom rubrikerna”. Bland annat för att jag tycker att tidningen har blivit så mycket bättre på en kort tid.
Där  finns fina reportage som ofta layoutats med eftertanke vad gäller bildval kontra textlängder. Där finns också kortare artiklar och notiser.

Jag hoppas den här tidningen skulle nå också dem som inte direkt säger sig vara kristna och troende personer som besöker gudstjänster. KP har nämligen fina vardagsbudskap till vem som helst. Vilket jag tycker behövs i dag då vardagen är hård för många.

Hoppas för övrigt ni läser Torvalds ”På tvären” själva. Men några smakprov ska jag ge: ”Jag har grubblat över varför jag blir så ursinnig varje gång någon tror att jag ska bete mig på ett visst sätt eller ha vissa åsikter för att jag tror på Gud och jobbar på Kyrkpressen”. (Känns igen av lokaltidningsreporter – ska jag ha vissa åsikter och bete mig på ett visst sätt för att jag jobbar på ÖN).

”Jag får lust att sparka folk på smalbenen… jag förbehåller mig rätten att gilla Haavisto fastän jag är kristen… jag förbehåller mig rätten att bete mig illa… och att diskutera mitt dåliga beteende i min privata aftonbön då jag stänger dörren efter mig”.